lördag 30 augusti 2008

Flickan under gatan

Jag har just läst klart "Flickan under gatan" av Roslund och Hellström.

Den rekommenderas!

Det är två parallella historier som är lika hemska båda två, på samma tema. Det allra värsta med dem, är att namn och personer är fiktiva - men båda berättelserna är helt och hållet verklighetsbaserade.

Det riktigt hemska med det hela är egentligen hur de allra flesta reagerar. Man reagerar med förfäran, med förtvivlan och förskräckelse. Man tänker att man borde göra något och kanske man t o m sätter in pengar till någon organisation, ett par gånger. Det är inte den reaktionen som jag menar är hemsk.

Det hemska är sedan - då, när man återgår till sitt vanliga liv (de allra flesta av oss) och återigen "glömmer" bort ursprunget till boken. Sanningen bakom. Människorna bakom. Att sådant finns och existerar. För vissa av oss närmare än vad vi vill tro och veta.

fredag 29 augusti 2008

Åh, kan det bli jul någon gång?!

Ja, min något tidiga önskan har egentligen ingenting med själva julen att göra - det enda den har något att göra med, är att min ena syrra fyller år på själva julafton. OCH - jag har just hittat en perfekt födelsedagspresent till henne!

Om inte julen kommer snart, så kommer jag att antingen vara tvungen att uppvakta henne i förskott eller - uppvakta henne i förskott, haha! Jag är faktiskt sprickfärdig, för det är dessutom så att jag skulle vilja tipsa er andra om det jag hittat, men eftersom den lilla lusen läser här, så kan jag ju inte gärna göra det. Lägger jag en länk, hon hittar och.. Ja, då tror jag ju att hon genast skulle skaffa sig "presenten" själv... Så bra tycker jag att den är!

Så, julen - kom nu!

(Och kära systeryster - jag skall göra allt jag kan för att hålla mig - ända till december den 24:e!)

Svordomar

Jag tänkte på det, när jag skrev ordet jävla i förra inlägget. Jag försöker så mycket jag bara kan att inte svära så mycket i dagligt tal. Det händer dock, om än inte såå jätteofta. I skrivet tal blir det nog ännu mer sällan.

Men, vissa ord kan jag bara inte med. Jag kan faktiskt inte ens skriva dem. Det är märkligt hur man kan tycka att en del är typ harmlösa och andra känns onda. Den där svordomen på S ni vet. Som låter som gatan. Jag har försökt säga det någon gång - men nej. Jag kan inte använda det, varken talat eller skrivet. Jag tycker det känns obehagligt faktiskt! Konstigt hur det är va´?!

Jag är ju inte speciellt religiös av mig, inte heller kan jag säga att jag troende men inte heller icke-troende. Någon form av tro har jag nog ändå, långt inne på något sätt. Och i den tron verkar ingå att DET ordet, går inte att använda.

Jävla SL!

Tror ni busseländet jag skulle åka med 2 minuter i 6 imorse behagade komma?! Oh, nej då! Personalbrist (chaufför som försovit sig?!) skyllde de på!

Jag kan leva med att en och annan buss kanske någon gång ibland blir inställd - men när man liksom klivit upp okristligt tidigt (fem över halv fem) för att hinna med bussen (gick hemifrån kvart i sex) så blir man lite extra frustrerad när man tänker på hur man hade kunnat tillbringa tiden annorlunda... I en mjuk och varm och skön säng! Morr!

För er som inte frekventerar den kungliga huvudstaden så ofta, kan jag berätta att SL står för Storstockholms Lokaltrafik.

Min dag kunde ha börjat bättre.

torsdag 28 augusti 2008

På tal om knark

På tal om magiska svampar häromdagen. Jag hittade en hejdlöst rolig beskrivning av ruset man visst kan få av muskot (av alla saker?!) på Niklas Schulmans nystartade blogg.

Läs här "om muskotnötens horribla effekter".

Se till att aldrig ta för mycket, kan man väl sammanfatta det med, haha!!

P-Floyd

Imorgon är jag gräsänka. D är ledig och tar bilen efter avslutad lämning av alla barn och åker till Dalarna för att gå på konsert på Dalhalla med P-Floyd.

Ett riktigt riktigt skickligt coverband som spelar Pink Floyds musik (nähä?!) med briljans. Tidigare har han sett dem ute i skogen utanför Falun (ja, bokstavligt talat ute i skogen - i en lada!)

Med P-Floyd kan ni få lite "jag mötte Lassie" av mig eftersom jag är släkt på långt håll med en av de som är med och en av de andra är jag kollega till. Och då kan ni som känner mig liksom berätta en Lassie för den som vill höra, haha!

Nåja, imorgon skall jag åka kommunalt till jobbet - en hyfsat intressant resa som jag är glad att jag bara gör ibland - och så skall jag sedan rodda alla tre kidsen själv hela kvällen. Nåja, vi tar det lite som det kommer - vi har ju ingen deadline på det sättet eftersom vi inte skall upp och iväg morgonen efter. Den första tid vi har att passa är ett barnkalas klockan 14. Det hinner vi nog till i alla händelser.

Sedan kommer D hem under eftermiddagen och så skall vi till familjen L och äta kräftor. Ska bli gott! Några kompisar till dem, från Uddevalla, kommer upp - så vi skall umgås allihop. Med tanke på att familjen L är 7 st, vi är 5 och Uddevalla-familjen är 4, så blir vi rätt många utan att blanda in så många familjer.

Jo, just ja - han vaknade när jag väckte honom andra gången. Info för den som kanske var allvarligt oroad för D:s arm, alltså!

onsdag 27 augusti 2008

Väcka eller inte?

Kvällen blev lite annorlunda idag.

Först läste jag saga för M & L, de fick välja två sagor var! Sedan lades de i varsin säng och på med deras "bandare" med "Delfinerna" på (avslappningsmusik med delfiner typ...).

Sedan gick T och lade sig. D hade sedan tidigare lovat att ligga bredvid henne en stund. Han hade också, sedan tidigare, sagt att han var jättetrött och tänkte gå och lägga sig typ samtidigt som barnen. OK.

När M så somnat kom L upp och talade om för mig att hans säng inte var något bra. Det var för varmt och det var allt möjligt. Jag satt här vid datorn och han stod bredvid och tittade på en stund när jag skrev på tangentbordet. Han hade lite synpunkter på var jag skrev (på skärmen) och på vilka knappar jag tryckte (på tangentbordet) och sedan försvann han. In i vårt rum. Jag tänkte i mitt stilla sinne, att jag låter honom hållas.

Efter en stund så blev det tyst och lugnt. Så, jag gick och tittade till honom. Då låg han på min kudde, med fjärrkontrollen bredvid sig (han hade visst tittat på TV en liten stund också!) och sov så sött med alla lampor tända... Pappas pojke!

Så, den lille korven har jag nu lyft över i sin egen säng.

I T:s säng ligger fortfarande D och sover. Jag har försökt väcka honom eftersom jag vet att det är för trångt för dem att sova där tillsammans hela natten. Han ligger liksom för stilla och då riskerar han att ligga på ena armen - så att den liksom blir av med allt blod. Och dör. Ja, ni vet - dör. Läskigt!

Jag försökte väcka honom nyss för att få honom att klättra ner från loftsängen och pallra sig över till vår säng. Men, han bara grymtade till svar.

Vad tycker ni - borde jag nu tänka som så att han är en vuxen man och som sådan borde han få välja själv var han vill sova (inom rimliga gränser förstås - men detta tycker jag nog är inom dessa) eller borde jag tjata upp honom ur den där sängen för hans (och hans arms) bästa?

Känner jag "mamma-genen" i mig själv rätt så kommer jag nog inom mycket kort gå dit och dra i honom igen. Men, samtidigt - morrar han för högt så känner jag också "argbiggan" i mig som då helt sonika kan låta honom "skylla sig själv". Så, vi får väl se var det slutar att min käre make tillbringar den kommande natten, haha.

Borde inte mamman ha sett det också?

Alltså - titta på bilden i artikeln. Skulle inte du som mamma (eller annan närstående) också kunna ha sett att något såg KONSTIGT ut?!

Cancer i ögat

Ska bilden verkligen behöva skickas via mail från USA till England för att någon skall reagera?

Nu skall jag skölja kissig matta. En av sönerna tyckte att det var en god idé att kissa på en av de få mattor vi har härhemma, idag. De kissar väldigt sällan på sig överhuvudtaget längre, så att just kissa på sig på en av våra mattor?! Det var ju sällsynt dumt. Och gav mig extrajobb. Suck!

Parfym och brandskydd

Har ju faktiskt alldeles glömt bort att berätta att jag sedan i måndags kväll går omkring i doft av mina sena tonår eller snarare tidiga 20-års (eller vad 17 man säger...). Detta eftersom Giordani for women från Oriflame - numera Giordani Gold - anlände i en tjusig flaska sänd till mig från Värmland. Min och mina vänners favoritparfym när vi då, för ett antal år sedan (hu, vad många det har gått sedan dess!!!) var säljare för Oriflame... Nu har jag den igen! Den doftar underbart, även om den kanske kanske är en smula för ljuv och blommig för mig nuförtiden - inte helt lik de andra parfymer jag brukar gilla (min favorit alla alla alla kategorier är egentligen Issey Miyake) - men, nostalgins ljuva toner spelar i mitt öra och jag bara njuter iallafall :).

Ja, och så var det det där med brandskydd. Har ni bra koll på alla era sladdhärvor, så att de inte ligger ihopsnurrade och blir varma och riskerar att bli en brandfara? Har ni dammsugit TV:n och står datorn på ett sådant sätt att det inte samlas en massa damm inuti den?

Nu har jag ju gått kurs och ikväll skall jag möblera om lite härhemma, haha!

Något som också är bra, är att prata om "Vad händer om..." med såväl sina barn som sin eventuella partner. Nu menar jag inte ett tokdrastiskt "Vad händer om..." så där utan mer i stil med "Vad händer om det börjar brinna..." vad man skall göra då, hur man skall agera och så vidare - allt detta för att det är större chans att man agerar rationellt och hyfsat rätt, om man förberett sig i tanken innan. Inte så dumt, faktiskt! Han, kursledaren berättade om hur de roade sig (ja...) när de var ute och seglade ibland och körde "Vad händer om någon ramlar i sjön.." "Vad händer om masten går av..." ja - ni förstår...

Magic muschrooms

Vad är egentligen magic mushrooms? Det var en fråga som vi diskuterade på lunchen häromdagen. Vi funderade på om det handlade om i grunden vanliga svampar som behandlats på något konstigt sätt eller så.

Nu vet jag mer efter att ha googlat (tänk, vad gjorde man innan internet fanns?!) och hittat följande artikel och även om jag redan innan var fast besluten att aldrig aldrig prova, så är jag än mer beslutsam nu, framför allt efter att ha läst stycket om "långsiktig verkan"... Fy, tänk att sådant där säljs helt öppet och fritt i ex Holland!!!

tisdag 26 augusti 2008

Hörrni govänner (muppar tänkte jag skriva först, men jag ändrade mig, haha!!)

Så hälsar JAG mina eventuella besökare välkomna hit idag ;).

Kan ni inte vara snälla och tycka till om bloggarkivets utseende nu då?!

Jag har ändrat tillbaka till alternativ 1 igen nu, för er som vill se.

Själv är jag rätt trött idag. Eller snarare nu ikväll. Imorse var jag faktiskt förvånansvärt pigg! Otroligt, men sant! Men nu... Snark! Känner också en förkylning komma krypande så sakteliga, så ikväll när D drar iväg på innebandy för första gången för säsongen, så kryper jag nog till kojs med min bok "Flickan under gatan" av Roslund och Hellström.

Imorgon skall jag gå Brandskyddsutbildning på jobbet. Skall bli spännande!

Hej pappa, hur är läget?

Så hälsade L 3 år sin pappa välkommen hem idag :).

måndag 25 augusti 2008

Early bird...

Imorgon börjar jag tidigt, tidigt *gäsp*. Klockan 06:00 förväntas jag börja hjälpa dem som hjälpas bör :). Det innebär att jag kravlar mig ur min varma och sköna säng vid halv 5 så där. Det betyder att jag inte tänker vara uppe så sent ikväll. Och ikväll menar jag verkligen det.

Men, jag kan ändå inte låta bli att rapportera att vi idag fick papper från vår lokala gymnastikförening, M & L skall börja på gympa på onsdagar! Så, nu skall jag försöka byta till mig tidiga pass varje onsdag, så blir det lite mindre stressigt för att hinna dit i tid. Detta är deras första egna aktivitet. T har ju kört gympa när hon var lite mindre och även dans - men eftersom dansen flyttade från vår förort in till sta´n och förlades till mitt på dagen typ, så var vi tyvärr tvungna att lägga ner det.

Nu är det ju då ridning för första säsongen som hon kör (hittills två gånger och gissa om hon är totalt biten?! När hon fick veta att hon skulle missa en gång p g a gammelfarmors 90-årsdag, så började hon storgråta..) - och så tennis. Hon fick prova tennislekis i slutet av säsongen i våras, och tyckte det var roligt - så vi anmälde henne till fortsättning, så det står på agendan för hösten. Tennis och ridning - va´?! Vad är det för kapitalistsporter? Man kan tro att vi är rika, haha! Skenet bedrar, ni kan vara lugna.

Och snälla - glöm nu inte att tycka till om bloggarkivet. OK?

Nu har jag ändrat Bloggarkivets utseende!

Nu kan ni som vill titta på alternativ 2.

Vad tycker ni?

För den som inte hunnit se alternativ 1, så ändrar jag tillbaka igen om någon dag eller så...

söndag 24 augusti 2008

Besöksräknare

Jag hittade någon gratis historia där det inte står sedan vilket datum - men det kanske kommer. Men, hursomhelst - nu måste ni se till att besöka mig mycket så att jag känner mig betydelsefull för att siffrorna går upp mycket. OK?!

Jo, förresten - vet någon någon bättre variant där jag kanske kan blocka den från att räkna mina egna inloggningar/besök så vore det ju inte så dumt. Tipsa mig gärna. Det blir ju lite lätt löjligt om jag räknas varje gång jag loggar in för att lägga in ett inlägg eller så där. Snacka om "klubben för totalt inbördes beundran" - tjejen som fick besökssiffror enbart från sig själv. Snyft!

Svampkungens son

Jag kom på att jag ju glömt att recensera min senast lästa bok, "Svampkungens son" av Marie Hermansson, läst den?

Tidigare har jag läst "Mannen under trappan" och "Hembiträdet" av henne och framför allt "Hembiträdet" gillade jag jättemycket (även om jag just nu absolut inte kan komma ihåg hur den slutade - men jag har för mig att jag iallafall inte ogillade slutet). När det gällde "Mannen under trappan" tyckte jag slutet var lite snopet, på något sätt. Kan ju inte avslöja för mycket om du inte har läst den/dem.

Om vi nu skall prata om "Svampkungen" istället, så är det lite lika som med "Mannen under trappan". Den var läsvärd, men slutet kändes lite som om hon inte orkade skriva mer... Hon är en mästare på att bygga upp en story på alla sätt som tänkas kan (jag tänkte på det när jag läste, VEM kommer på en idé att skriva om en mykolog?!) - men att sedan förvalta det hela vägen så att man känner att historien knyts ihop och får en slutkläm, där har hon en stor brist. Tycker jag.

Jag kan jämföra med Karin Alvtegens böcker - Saknad, Svek, Skam och Skugga (jag har inte läst Skuld) - där jag tycker att det stora med dem är just att intrigen byggs upp, vävs samman och på slutet så är väven komplett och man kan se alla trådar, och vad de "var till för" om man säger så. Allt faller på plats. Hennes böcker känns som om hon skriver dem "baklänges" - hon börjar med ett nystan och sedan slänger hon ut trådar för vinden - och där de landar, där börjar hon sin berättelse - som sedan långsamt kommer tillbaka till "moderskeppet".

När det gäller Marie Hermanson så känns det som om hon bara vet hur historien skall börja, men framåt slutet när inspirationen börjar tryta, så blir det inte lika kul längre.. På något sätt.

Men, inte desto mindre - jag tycker inte ILLA om hennes böcker, absolut inte - jag hade bara velat ha lite mer. Det jag däremot gillade med "Svampkungens son" var att jag lärde mig lite om svampar, saker jag inte förr tänkt på, eller vetat. Och som jag säkert bloggat om tidigare - sådant gillar jag! :)

Angående bloggarkivet

Jag har startat en liten undersökning där jag vill veta hur ni föredrar att bloggarkivet på min blogg ser ut (detta eftersom jag har så svårt att bestämma mig)

Det ena alternativet med antalet inlägg bara, per månad, är som det ser ut just nu.

Det andra alternativet är när man liksom har en rad för varje månad och under den en rad med underrubriker där alla inläggsrubriker syns.

De olika fördelarna med dem är att den första där alla inläggen bara är åskådliggjorda till antalet - där tar arkivet mycket mindre plats på sidan. Den andras fördelar är ju förstås att det är betydligt visuellare och man kan välja och vraka bland alla superintressanta inlägg, haha!

Tyck gärna till - för som sagt, jag har oerhört svårt att bestämma mig själv.

Undersökningen ligger längst upp till vänster och arkivet hittar du lite längre ner, under min presentation.

Jo, förresten - just NU har jag alltså alternativ 1 aktivt. Jag hojtar till när jag lägger in alternativ 2, ifall du/ni vill jämföra.

lördag 23 augusti 2008

Jag har smitit...

Efter att ha givit bebisen gröt och gått ett antal varv runt kvarteret med henne i vagnen och mina grabbar på varsin BobbyCar vid sidan om så sover nu den lilla ute på altanen och övriga tittar på Barnkanalen. D tog med sig O (den äldsta av de vi barnvaktar) är och handlar ett par gympadojor till D på Stadium och lite annat smått och gott på Kvantum. T, F och F lekte till alldeles nyss med Littlest Pet Shop i T:s rum. Men, nu har alltså 5 av 7 samlats vid TV:n. Jag SKA skicka ut dem i solen (igen vad gäller de minsta pojkarna). Snart!

Jag skulle bara logga in och kolla ett par saker - och hamnade här.. Märkligt hur det kan bli!

fredag 22 augusti 2008

Och så blev jag less på all färg...

... och bytte layout.

Vad tycks? Är inte helt säker på denna heller, men jag är ju inte så haj på det här med html, så att knacka något själv - det klarar jag ju inte.

Så, jag får vackert gilla läget med det som finns. Vi får se vad det slutar med för utseende. Så där kladdigt grönt och rosa är jag iallafall mätt på nu. För ett tag iallafall :).

Och - häpp - såg ni - jag har fortfarande inte lyckats ta mig i säng!

Imorgon har jag 7 barn!

Japp, du läste rätt. 3 är ju då mina och 4 är J & C:s. Deras äldste son W skall spela hockey - så han skall vara hos en hockeykompis. Mamman och pappan skall åka till det hyrda lantstället utanför Norrköping och tömma det på deras personliga tillhörigheter, eftersom de ju köpt ett ställe i Långvind...

Så, för att de skall få plats att lasta så mycket som möjligt och få så mycket som möjligt gjort på så lite tid som möjligt, skall barnen få vara hos barnvakt = oss.

Så, imorgon skall jag prova på att vara 7-barnsmorsa till en 8,5-årig pojke (deras), en 7,5-årig flicka (min), en snart 7-årig pojke (deras) en 4,5-årig flicka (deras), två stycken treåriga pojkar (de kan ni få gissa vems de är!) och så en 10 månaders flicka. Puh! Rent teoretiskt skulle faktiskt alla kunna vara mina. För han snart 7-åringen föddes i vecka 26+6, så han skulle inte ha kommit förrän i februari-02, men kom i november-01. Så - jag hade hunnit om jag varit superfertil och jättesugen direkt, hehe! Tack till den som gjorde att mina hormoner höll sig lugna! Kanske han däruppe som "fingret" pekar på, haha!

Mat?! Det slog mig precis att jag bara planerat för middagen... Det är ju hyfsat lätt att trolla fram lunch till TRE ungar, men man snyter banne mig inte fram en sjubarnalunch ur näsan (eller frysen/skafferiet) bara så där. Aj då! Nu måste jag ju tänka.

Jag är hursomhelst tacksam för att det verkar som om det blir hyfsat väder här imorgon - inget regn om SMHI har rätt. Då kan de vara ute. Annars tenderar det nog att bli lite hög ljudnivå härinne...

Tänk på mig imorgon! :)

Jag satt precis och funderade på om jag skulle gå och lägga mig. Och reflekterade över hur jag ofta går och lägger mig tidigare på fredagar än vardagar. Jag tror att det beror på att på vardagarna så spelar det nästan ingen roll när jag går och lägger mig - jag får inte "sova klart" ändå, eftersom jag nästan alltid börjar 7, åker hemifrån halv och därmed alltså går upp senast halv 6. Man är alltid toktrött då! Så, då finns det liksom bara grader i helvetet vilket innebär att om jag ändå får sova för lite, så kvittar det. Då kan jag lika gärna sova ännu mindre, det är liksom lika illa nästan, haha.

Och så här på fredagen, så finns iallafall hoppet om att få sova till halv 8 - 8 imorgon och kanske kanske lite längre ändå. Och därför känns det liksom mer lockande att lägga sig lite tidigare - för då kanske man lyckas vakna utvilad imorgon?!

Mera kräks

Alltså, vad är det med folk? Varför är det något beundransvärt i att gå och jobba när man är sjuk? Är man en bättre människa då, eller är man bara totalt oansvarig och jävligt egocentrerad som inte tänker på att andra kan bli smittad o s v?!

Nu var det väl iofs så att Peter Magnusson var matförgiftad - men, hur visste han det? Hur visste han att det inte var magsjuka?!

Läs artikeln här

Överhuvudtaget förstår jag inte den som tror att den är så otroligt oumbärlig att han/hon går till jobbet när man är sjuk! OK om DU tycker att du orkar - men orkar dina kollegor?! Nä, blä!

Ödmjukhet

IOK-basen till attack

Jacques Rogge kan för all del har rätt i det han säger, att ödmjukhet kan vara rätt så klädsamt trots att man är så överlägset bäst.

Men, med tanke på vad som står längst ner i artikeln om andra Jamaica-sprinters, gör att man iallafall liiite funderar på om de har hittat någon ny substans, som testerna inte lyckas hitta...

Belöning

Vet ni varför man jobbar istället för att ha semester?

För att det är en så söt belöning att få fredag! När man är ledig så går dagarna i varandra bara - men när man jobbar så får man liksom chansen att njuta av fredagen. Framför allt fredag kväll när hela helgen ligger framför en, man äter lite gott och myser med familjen.

Då är det gott att leva!

torsdag 21 augusti 2008

Gudsfingret

Vet ni, jag måste bara tycka till om det där "Gudsfingret" som finns på många bevakade övergångställen.

Rent krasst: Vad spelar det för roll?!

Jag tycker det är så erbarmligt fjantigt att hetsa upp sig över det, att jag nästan får eksem.

I alla dessa år har man tryckt på denna knapp för att komma över vägen och nu plötsligt så känner sig folk lurade och kränkta och allt vad det är. Vaddå - hade man valt ett annat övergångsställe om man visste? Eller hade man väntat till någon annan kom och tryckte, för att man skulle slippa risken att bli "smittad"? Eller, hade man kanske rentav gått över vägen mot Röd gubbe, eftersom man ju inte kunde trycka DÄR...

Ja, i så fall så kanske man skulle behöva den där eventuella Gudshanden över sig ;).

Alltsammans är störtlöjligt, om ni frågar mig.

Och läser ni här, så frågar ni mig. Hehe.

Amish

Jag läste en artikel i Aftonbladet idag, om att Amishfolket har fördubblats på 16 år.

Framför allt beror det enligt artikeln på att de har stora barnkullar - oftast fem eller fler - men också på att allt fler vuxna gått över till deras tro och livsstil.

Och, faktiskt. Jag kan förstå det! Jag känner med dem som bestämmer sig för att klippa med det kapitalistiska samhället med dess materialistiska normer som bara blir värre och värre. Alla ska ha allt alltid. Jag kan då i det lilla jag vet om Amishfolket känna en ro och ett lugn, en fristad från denna hets. Så otroligt avkopplande! Jag tror helt ärligt att de är lyckligare så.

Man kanske skulle ta och konvertera själv?!

onsdag 20 augusti 2008

Bloggtips

Lillasyster L som fyllde år igår, begick idag premiär på sitt nya frilansjobb som studentlivsbloggare i Falukuriren/Dalarnas tidningar. Vill ni veta om hon har något vettigt att säga/skriva kan du titta här:

Studentbloggen

Det finns dessutom ett webb-tv-inslag med henne där, för den som vill se hur hon ser ut när hon rör sig också ;).

Sedan så har jag en kollega som har en kompis (nähä?!) som har en blogg (vad ovanligt!) som jag tycker är så himla rolig! Läs speciellt inlägget "Kostym" när han är på Dressman och provar... Det kanske bara är jag som tycker sådant här är kul, men men ;).

Thomas och Leffe

Jag skäms nästan för att säga det, jag som egentligen avskyr honom... Men - ja, jag läser faktiskt Alex Schulmans blogg ! Det är lite i stil med "I love to hate you..." Jag måste liksom in och reta mig lite på honom, bara. Hans brorsa är egentligen minst lika retfull - fast han är mer harmlös för han är ännu mer patetisk än sin storebror, så...

Sedan så kan jag passa på att puffa för Evas blogg också, eftersom hon är den av mina vänner som är mest nytillkommen i bloggvärlden :). Välkommen!

tisdag 19 augusti 2008

Upp-piggande!

Just nu finns det inget som slår denna låt, när det gäller att göra mig pigg och glad. Jag blir liksom lätt om hjärtat och solen spricker fram bakom molnen!

Ella Ella

Inget radhus denna gång

Vi var med och bjöd lite. Hade först bestämt oss för att max gå 100 000 över utgångspriset - så sagt och gjort. När mäklaren ringde och hade fått bud på 2 350 och 2 360 så lade vi 2 375.

När hon ringde nästa gång var budet uppe på 2 420 - så då backade vi ur.

Sedan låg det där budet bra länge, så vi pratade lite om det och tänkte att kanske kanske det var sista rycket - så vi tog en rövare och jag ringde upp igen och lade 2 450. Men, det hjälpte inte. Sista budet som lades innan det avslutades för idag, var 2 520. Då backade vi permanent ur, för mer än så är det där huset verkligen inte värt! Men, det är ändå så att man grips av tävlingsdjävulen och bara vill vinna för att ingen annan skall få göra det... Men, nu säger vi som så: "Köp det till överpris ni, haha! Vi är smartare än ni ;)." Lite sådan måste man få vara för att inte gräma sig för mycket, eller hur?

Idag fyller för övrigt min yngsta syster 27 år. Ni som kände mig redan när hon föddes - fattar ni att vi har känt varandra i snart 30 år?! Vi har presentat med ett armband och ett vårddygn på Hundstallet. Hon önskade sig att man skulle göra något sådant - och då kan man alltså betala ett vårddygn på Hundstallet och då kommer hon att få ett papper hem sedan om vilken hund och vilket dygn hon betalat för med ett id så att hon kan gå in på hemsidan och se mer. Bra present - bra tips på present till någon som du vill uppvakta som har allt inklusive ett stort klappande hjärta för djur i nöd!

Nu skall jag lägga mig och läsa "Svampkungens son" av Marie Hermanson. Jag har läst flera av hennes böcker förut och tyckt mycket om dem, och denna verkar också mycket bra! Så, hasta la vista!

(För er med idétorka på matfronten kan jag för övrigt tillägga att vi idag åt kyckling i sötsur sås från Uncle Bens + ris).

söndag 17 augusti 2008

Radhus...

Åh, vad vi våndas just nu...

Å ena sidan så ligger radhuset vi var och tittade på idag, på ett suveränt ställe där vi gärna skulle bo (läget där vi bor idag är iofs väldigt bra det också!) med trevliga grannar och många barn o s v. Potentialen för vad det skulle kunna bli av boendet är hög också. Man kan göra väldigt fint och det kan bli såå bra. Men, det är ju det där men:et också.

Utgångspriset hyfsat högt (2,3 miljoner) för det skick som huset trots allt är i. Nu skall man vara medveten om att priset som så - om man jämför med andra radhus i andra områden, är rätt så bra (men det är ju iofs sådana som kanske är mer fixade o s v), men om man jämför med "all time high" i just detta lilla område så är det 2,8. För ett hus som var betydligt mer fixat än detta.

Det är såå mycket som måste göras i detta - från ombyggnad av ventilation i källarplanet till omdragning av el och byte av fönster. Det som dock är bra - är att var jag än nosade så luktade det inte fukt eller något ditåt någonstans. I köket luktade det bara lite gammalt, men det var inte farligt alls - och hur det än är räknar vi med att göra om hela köket om vi skulle bo där.

Vi stöter och blöter just nu om vi orkar. Och - om vi får in det i budgeten. Trots allt är det ju lite så att man vill vara säker på att man inte drar iväg i kostnader som man liksom inte har täckning för om man nu skulle vilja sälja en vacker dag. Visst, gör man mycket själv så kan man säkert komma ner i kostnad, men å andra sidan - vem vill bo i en byggarbetsplats i 5 år och försaka allt annat under tiden? Mycket måste nog lejas bort ändå, för att vi skall överleva som familj.... Ja, ni förstår.

Så, jag tänkte bara jag skulle lämna en liten rapport. Nu skall jag gå ner till D igen och fortsätta fundera och räkna. Hur man än vänder sig så har man ändan bak - det är iallafall ett som är säkert...

lördag 16 augusti 2008

Fascinerad av matematik

Igår fastnade jag (vi) framför en film på 4:an tror jag det var, som handlade om jordens undergång. Med hjälp av matematiska formler och geofysiska kunskaper utöver det vanliga räddade dock snillena vår kära gamla planet.

Jag fascineras storligen av människor med den där hjärnkapaciteten, som liksom lägger ihop 1 + 1 + vadsomhelst och får ekvationen att gå ihop. Jag älskar det logiska i formler o s v, det finns ju nästan ingen skönare känsla (nej faktiskt!) än när en ekvation/ett problem får sin lösning, när allt faller på plats och den där underbara upplysta upprymdheten tar plats i hela kroppen och den lätt skavande oron över det olösta bara försvinner som morgondimman när solen går upp... Så, även om filmen var "sådär" så gillade jag den eftersom det handlade om just det där. Jag gillar serien "Numbers" också av samma anledning, även om jag inte följer den slaviskt - men, inledningen på programmet är häftig när de pratar om hur man faktiskt använder matematik precis hela hela tiden i sitt dagliga liv. Det är så sant som det är sagt, och det är så coolt! :)

Ja, för att återgå till mer triviala saker så blev det ingen luftballongfärd idag, som vi misstänkt. Så, vi får väl se när nästa tillfälle dyker upp.

fredag 15 augusti 2008

Semestern slut...

Sista dagen på årets sommarsemester har avnjutits genom att gå och handla. När vi kom hemsläpandes på en tvillingsulky full med mat och annat tungt elände som gör att man iallafall får en fast rumpa när man bor uppe på ett berg - så var städ-grannen där! Så, han kom förbi och bedömde golvet. Han (och/eller) någon av hans kollegor kommer att komma förbi någon tisdag eller fredag när de ändå är här för att städa trapphusen (vi bor ju ett bostadsrättsradhus som ingår i en förening med en rad lägenheter med tillhörande trapphus också). De kommer då att göra en djuprengöring på mattan i hela köket/hallen som liksom hör ihop och sedan kommer de att lägga på någon behandling som kommer att göra att mattan blir fin igen. Min gissning: mycket bättre än den t o m var innan jag började mitt gnuggande :). Så, det blir bra! Jag vet att han inte tar ut något ockerpris för det och eftersom alternativet annars känns som det skulle vara att lägga om golvet, så blir ju det mesta billigare, haha!

Sedan var vi då till familjen W och fikade en stund innan vi nu ätit tacos (faktiskt länge sedan sist!) och nu skall jag avnjuta en martini! Mums!

Dagen imorgon bjuder ev på en luftballongsfärd för min käre make. Hans pappa vann en sådan där resa här förut och har köpt ytterligare en biljett för att få sällskap av sin äldste son. Han får resan i förtida 35-årspresent - så där 11 månader i förväg. Men, vädret måste dock vara rätt - så vid någon tidpunkt imorgon eftermiddag skall svärfar ringa bolaget som anordnar och vid det laget så bedömer de om det är läge att ut och åka. Är det det, så packar vi in oss allihop och åker med och tittar på när de båda faderskapen går till väders :).

På söndag sedan är det ridskolepremiär för T och så skall vi då titta på det där radhuset med renoveringsbehov. Så, vi har lite av varje på programmet framöver. På måndag sedan så ser jag faktiskt storligen fram emot att få träffa alla mina kära kollegor!!!

Vi hörs! Martinin ropar från nedervåningen nu....

Mamma Mia! Igen!

Igår var jag och C(L) och C(W) och såg Mamma Mia! Igen för mig då då, för första gången för dem. Den var lika bra denna gång, kan jag meddela! Jag kan säga att jag fick tid att titta på andra saker denna gång, inte bara storyn - och det gav en liten annan dimension till filmen, även om det kanske inte finns så där fasligt många dimensioner av en film av Mamma Mias sort, haha! Men men. Det var väl värt att betala en hundring till för hursomhelst!

Just nu väntar vi bara på vår fd granne som sköter trappstädningen i området vi bor i. Jag haffade honom igår för att be honom titta på vårt köksgolv som jag har gått lite hårt åt med svamp och JIF. Man ska inte göra så, det har jag insett - men det behövdes en djuprengöring. Sedan vi flyttade in har vi på något vis förlikat oss med den gråaktiga tonen på linoleum-mattan, men sedan jag insett att det faktiskt gick att göra något åt det, så... Ja. Nu är vår matta väldigt matt, om man säger så. Så, han ska få titta för att se om jag kan köpa något mirakelmedel som reder ut det hela :). Han skulle komma vid 9, men har inte dykt upp än. Hmmm...

Sedan skall vi gå förbi dagis och lämpa av lite extrakläder så att D slipper släpa ALLT på måndag och sedan skall vi gå och handla. Efter lunch ska vi sedan till familjen W och fika.

Så, nu pyser vi!

onsdag 13 augusti 2008

Parfym!

Idag kom den. Provflaskan på Giordani Gold från Oriflame skickad till mig av H som skriver kommentarer här ibland :). Tackar!! Den luktade lika gott som jag minns den - och barnen tyckte också om den, så nu skall här beställas "på riktigt"! Mumma!

Dagen idag blev slö eller inte, det beror på hur man ser det. Jag fick inte så mycket gjort som jag hade tänkt - men vi promenerade hursomhelst hem till familjen L eftersom T skulle ha sin cykel med sig, och den gick ju inte att ta på bussen. Sedan blev vi kvar där en stund och fikade och pratade strunt. Mina barn har ju dessutom en tendens att inte vilja gå hem därifrån. Men, till slut så fick jag iallafall grabbarna med mig eftersom jag kunde muta med att vi skulle åka buss hem :). De tycker det är väldigt roligt, framför allt om de får SITTA på bussen d v s får släppas lös från vagnen och sitta på ett eget säte. Det roliga igår dock var att efter att vi hade åkt buss och tunnelbana mest hela dagen så suckade M tungt på bussfärden från tandläkaren till familjen L "Tunnelbana och buss. Massor med tunnelbana och buss. Nu orkar jag inte mer. Jag vill hem." när jag då frågade vad han skulle göra hemma så ville han bara hem och leka i sitt rum... Skönt att han längtade hem tycker jag, eftersom de oftast bara gnäller när man är ute någonstans och säger att man skall åka hem "NEEEEJ, vi vill INTE åka hem!"...

Ja, och så när vi kom hem (idag då) så kom vi i samspråk med grannen L och hennes son T som är killarnas dagiskompis, så de var ute och lekte en stund tillsammans. T fyller 4 i september så han har lärt sig att göra fart själv på gungan. Perfekt - han tog sig då an mina killar en i taget och lät dem gunga med honom - han stod, de satt och så gjorde han fart åt dem. Hoppas de lär sig snabbt av honom, för fy vad dödens tråkigt det är att stå och putta gungor! Det är en befrielse när barnen lär sig själva.

En annan reflektion idag: Hur kan man bli "världskändis" av att ha spytt i direktsändning i TV? Jag vill inte riktigt länka till Aftonbladets artikel om det eftersom jag mår illa av stillbilden på henne (du får alltså leta själv om du vill läsa). Men, ni har väl alla hört om hon som spydde när hon pratade bokstäver i något sådant där IQ-befriat program på dagtid på någon av reklam-tv-kanalerna. Nu har hon visst blivit inbjuden till Tyra Banks talkshow med anledning av detta... Hmmm... Jag tycker personligen att det är beklämmande att man s a s blir kändis för sin dåliga självkontroll. Vart är världen på väg? Behöver det tilläggas att jag brukar säga att jag lider av "emetofobi light" (det handikappar mig inte helt som en riktig fobi gör, men det stör helt klart) - och därför reagerar jag kanske än starkare på detta. Sedan tycker jag vidare att det är hemskt att man slänger in detta som något "roligt" inslag lite nu och då på vanlig TV också - som på Sommarkrysset till exempel... Jag VILL inte se och kan inte förstå varför folk tycker att man måste det?!

Slö dag...

... idag kommer vi inte göra många knop. Bloggade inget igår efter vår mastodontdag, tog ledigt från datorn bara. Vi gick iväg till bussen kl 9 på morgonen för att åka till frisören med T. Mötte C med tre av hennes barn eftersom O skulle klippa sig på samma ställe samtidigt. Efter det tog vi tunnelbanan tre stationer till en annan av förorterna i vilken en av mina fd arbetskamrater öppnat kondis ihop med två kompisar. Fikade gott och slogs med getingar en stund innan vi åkte till Skärholmen.

D hade vid ett svagt tillfälle lovat T en ny skolväska till nya årskursstarten, så det hamnade ju då på mitt bord. Så, vi letade tålmodigt en stund tills vi kom in på Wedins eller vad det nu heter där de bara säljer väskor och sådant. Då hittade hon DEN... Gissa vad det stod på den?! Jajamän - High School Musical! Så, då var lyckan gjord och mamma fick ta fram Visa-kortet.

Sedan gick vi på McD och åt lunch och efter det blev det inköp av nya gympakläder till T eftersom de gamla blivit för små. Efter det for vi till Fruängen med bussen och träffade tandläkaren. C:s dotter F följde med oss för att C hastigt och lustigt fick en köpare på den utannonserade vagnen på Blocket. Så, O och E och C åkte hem och vi andra for då till tandis.

T gapade stort och fint, tanden röntgades och
allt såg bra ut! Lite slipning på det vassa och så var vi klara. Då åkte vi hem till familjen L och åt lite middag. D kom dit efter jobbet och då åkte jag och C och köpte en ny vagn (hon hade inte räknat med att bli av med båda de andra så fort, så nu stod hon utan och den hon ville ha fanns inte på Babyland vid oss, utan vi fick åka till norrsidan..).

När vi kom tillbaka efter den trippen var klockan halv 9, så innan vi samlat ihop alla barn och saker och tagit oss hem så var klockan efter 9. Barnen somnade snabbt - och jag satte mig att läsa igen. Iddes inte logga in alls. Så, nu fick ni rapporten idag istället :).

Idag skall vi tvätta, städa och bara slappa hemmavid. T ska iväg i eftermiddag dock. Hon har tjatat om att få sova över hos familjen L, så det skall nu bli av ikväll om inget oförutsett inträffar - innan vardagen drar igång på allvar igen.

Nu ska vi sätta fart!

måndag 11 augusti 2008

Vardag

För en av oss har ju vardagen börjat idag. Med besked :). Det var rörigt och mycket på D:s jobb idag, så han är lite allmänt mör nu på kvällskvisten.

Själva har vi inte gjort ett smack idag eftersom M fick för sig att kräkas en snabbis imorse vid frukosten. Var liksom inte så sugen på att ge mig ut och åka om han (eller någon av de andra) tänkte fortsätta med det vidare under dagen, så tandläkarbesöket sköts upp till imorgon eftermiddag och så höll vi oss hemma. Vet ej vad det var för något, för det kom inget mer som tur var! Så, förhoppningsvis skall vi komma iväg till klippning, kondis och tandläkare imorgon iallafall.

Jag har precis börjat läsa "Mig äger ingen" av Åsa Linderborg. Den redan omnämnda mailinglistevännen har just recenserat den på sin blogg och eftersom syrran också pratade om att hon beställt den från Adlibris så har jag också införskaffat den nu. Har inte hunnit så långt ännu, men trots allt så har jag ju hunnit reflektera så pass mycket att hon, Åsa, är född -68 i Västerås. Vilket alltså innebär att alltsammans har utspelat sig i en parallellvärld till min egen (jag är ju för all del några år yngre, men inte så många ju...) och det känns lite extra, när man tänker på den välordnade verklighet som var min, parallellt med den totalt annorlunda verklighet som var hennes. På samma gång tänker jag också på andra parallella liv, till mitt eget. Jag tänker på folk som gått i min klass/parallellklass som man kanske tänkt på som smutsiga, lite äckliga så där... Hur hade de det egentligen när de växte upp? De kan ju ha haft det likadant som Åsa. Man vet ju så otroligt lite! Jag är ändå tacksam för att jag aldrig har varit någon mobbare så jag behöver inte nu ha samvetskval för att jag varit dum mot någon som livet kanske inte varit snällt mot på andra sätt. Men, ändå... Vilken enorm tur man ändå har haft - och inte förstått det!

Nu ska jag därför inte sitta här och blogga mer, nu skall jag gå ner och ta fram lite Toffifee, sätta mig tillrätta i fåtöljen och dra upp fötterna under mig och dyka in i Åsas barndom igen.

söndag 10 augusti 2008

Njaaaa...

Nu har vi varit på visning av tre radhus idag. Två av dem tittade vi på bara "på kul" - för dem var vi egentligen inte intresserade av, men det är alltid bra att sondera terrängen lite. Kolla vad saker kostar och vad de tycker att man skall betala för saker och ting och så där. Det sista var ju då det vi tyckte såg så himla bra ut, men nu efter titten så njaaa... För det första kändes det så trångt. På bilderna som de naturligtvis fotat med vidvinkelobjektiv så såg allt mycket större ut. Och, det som nog egentligen kändes jobbigast var nog att trapporna var så trånga - framför allt den som gick ner. Ni vet, enda vägen in är också enda vägen ut - och den var smal... De hade dessutom inte funderat på vad som skulle hända när de drog korsdrag på hela mellan- och övervåningen - jo, golvvärmen i källaren drog igång av 17, vilket gjorde att det kändes ännu mer instängt därnere, för det blev ju jättejättevarmt! Men, läget är toppen och allt är jättefräscht, så vi får se. Men, som det är just nu så känns det inte 100. Framför allt kändes köket löjligt trångt.

Du som vill titta: Dalvägen 114

Vi får se vad som händer när budgivningen börjar också. Det var MASSOR med folk där. Det gjorde säkert sitt till att det kändes lite extra trångt för all del.

Vi ska titta på ett annat radhus på söndag, jag lägger ut en länk efter att vi tittat - som man måste göra en hel del med. Vissa saker är original sedan huset byggdes i början av 60-talet, om man säger så. Så, det kanske går ganska billigt, så om man lägger till vad det andra kan kosta - så kan man få det minst lika bra, men efter sitt eget tycke och smak. Det finns lite man kan göra som skulle kunna göra det jäkligt bra! Frågan är om vi orkar. Det går att bo där, det är inget snack om den saken, men man vill nog göra rätt mycket direkt. Till vissa bitar får man leja folk i så fall, andra klarar vi garanterat själva. Nåja, jag återkommer med en länk om det blir aktuellt att vi kanske lägger bud på det. Jag är ju sådan där att jag måste dit och lukta först, haha. Luktar det konstigt eller illa, så spelar det ingen roll sedan...

Imorgon skall T till tandläkaren och kolla upp sin ena permanenta framtand som M råkade skalla till i tisdags på Liseberg. Det gick en liten liten flisa, som hon iofs inte lider av säger hon (har käkat glass efteråt) - men det är ju vasst och det känns bra att få det kollat. Inte minst för om det blir några problem med tanden längre fram - ur försäkringssynpunkt... På tisdag sedan skall vi iväg och klippa T. Hon klipper sig hos sin klasskompis´ mamma. Och det är lite halvknivigt att få till en tid eftersom mamman ofta hämtar samtidigt som jag gör... M a o så är hon sällan på jobbet och klipper när vi har tid. Men, nu började hon jobba en vecka tidigare än jag - så vi ilar! Sedan skall vi nog åka till en annan av förorterna på samma t-banelinje och gå på kondis som en av mina f d arbetskamrater precis har öppnat. Så ser våra närmaste dagar ut.

D? Han skall jobba - imorgon är semestern slut för hans del! Fast, frågan är om det är mer jobbigt att vara själv hemma med en tonårstrotsig 7-åring och två 3-årstrotsande småmonster - än att gå och jobba. Ska jag erkänna en sak: jag älskar mina barn (nähä?!), men nu börjar jag faktiskt längta till jobbet. Haha. Inte enbart för att de är rätt påfrestande ibland utan OCKSÅ för att jag faktiskt tycker om mitt jobb! Ska bli trevligt att träffa alla mina kollegor och så där. Har ju inte sett en del av dem på rätt många veckor när vi har gått lite omlott och så där. Så.

Kalla mig konstig, men så är det :).

lördag 9 augusti 2008

Radhusvisning

Har just kommit hem från J & C där vi varit på middag ikväll. Trevligt trevligt! Om bara några timmar skall vi tillbaka för att lämna våra barn i en halvtimme/timme medan vi går på visning av ett radhus i närheten av dem där. Det ligger i ett radhusområde en liten bit från dem, som vi har tittat på radhus i tidigare också - och jag har alltid sagt att jag skulle vilja ha ett sådant om vi skall flytta inom vårt bostadsområde. Det har liksom det vi vill ha - vilket är en tredje våning - en källare med gillestuga där barnen kan hänga med sina kompisar o s v. Detta är också en gavel och toppfräscht. Så, nu gäller det bara att hålla tummarna för att det inte skjuter i höjden i pris alltför mycket, för då har vi inte råd. Men, vi skulle bra gärna vilja! T skulle kunna gå kvar i samma skola visserligen är det väldigt nära till den andra skolan i området, men där hamnar hon ändå senast när hon börjar 6:an, så, killarna skulle iofs få byta dagis - men det känns som om det inte skulle göra tokmycket.

Det visas två andra radhus i området alldeles intill samtidigt, så ni får gärna hålla tummarna för att de drar de flesta hugade spekulanterna, men det lär väl inte hända :(.

Nåja, rapport om vad som händer framöver får jag väl komma med senare.

fredag 8 augusti 2008

Javisstja, OS-invigningen!

Den har vi ju haft på under dagen idag också. Tittat lite nu och då, så där. Så, jag kan inte säga att jag har så mycket att säga om den egentligen - det jag tittade mest på, var inmarschen av de aktiva. Det tycker jag är häftigt på något sätt - och jag kan inte förstå de som kommer in som "stonefaces". Det måste ju vara otroligt mäktigt att få tåga in där! Som gräddan av sitt lands idrottsutövare, tillsammans med så många andra länders dito. Så otroligt ärofullt! Att då gå omkring som om det var en helt vanlig torsdag i november och man är ute på en liten promenad, det förstår jag inte!

Sedan är det ju det här med tändandet av OS-elden. Det är ju också häftigt, förstås - framför allt att få se hur de har "lagt upp" det eller hur man skall säga. Det var verkligen skickligt gjort det där springandet i luften, som såg så äkta ut, tycker jag. Men, oavsett vad alla andra arrangörer någonsin gör - Atlantas "upplägg" kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta - när näst siste mannen (eller om det var en kvinna) lämnar över elden till Muhammad Ali och hela arenan skriker och reser sig upp som en hyllning till honom där han står, svårt märkt av sin sjukdom och skakar. En sådan manifestation, ja då kan man inte annat än fälla en tår när man tittar. Jag ryser än idag när jag tänker på det! Så otroligt laddat, så otroligt vackert!

Men, inte desto mindre retade jag mig på odisciplinen på världens mest inskränkta folks trupp - USA - när de tågade in och alla ville gå närmast kanten för att väl kanske komma med på bild eller kanske synas lite extra av presidenten eller något... Inget annat land gjorde likadant av de vi såg - men amerikanerna... Ja, need I say more?! Det finns alldeles säkert väldigt många fantastiska människor "over there" - men, lite som jag skrev om 08:orna - amerikanerna är ju världens svar på Sveriges 08:or, om man säger så. Tycker jag.

08:ornas dag över!

Tänk om alla 08:or kunde förstå att jordklotet inte cirkulerar runt dem ALLA dagar, nu när 08-dagen är över ;).

Nej, skämt åsido - men, jag kan bli lite trött ibland på en del av mina medmänniskor i detta stora riktnummerområde - till vilket jag ju egentligen bara hör p g a att jag råkar bo här, inflyttad och allt - men jag ÄR ingen 08:a på riktigt. En del är mer än lovligt insnöade faktiskt. De liksom behöver inte bry sig om sin omvärld på något sätt, för allt finns ju redan här - och omvärlden snurrar väl runt Sthlm, inte sant?!

Nåja, därmed inte sagt att alla är sådana, de flesta är faktiskt som folk är mest, men jag måste ändå få reflektera lite :).

Idag har syrrans svägerska med sambo blivit en av de där 08-brudarna iallafall - fast hon bor i 023 ;). Så, i skrivande stund är mamma barnvakt till O och A och syster med sambo är på bröllopsfest. Grattis M och J, får man väl säga!

Jag har inte varit utanför dörren idag - ja, inte längre än till förrådet för att hämta en stjärnskruvmejsel iallafall. För övrigt har jag bara packat upp fynden från GeKås och i de fall det behövdes - märkt dem med namn. Fixat iordning en hylla i klädkammaren för alla bunkrade födelsedagspresenter och julklappar har jag också gjort. Känns fint att ha varit lite förutseende, även om det inte var en enda av dessa som är till mina egna barn. Men, det gör inget. De var ju liksom med. Och dinosaurier och robotar som lät, fanns det inga. Så, det får bli en senare fråga att hitta sådant. Till T behöver man väl bara hitta saker det står High School Musical på, så är lyckan gjord, haha!

Nu ska jag svulla Toffifee - det köpte vi på oss en del - och det är ju så gott så man piper!! D vann också en sådan där jättestor Toblerone på Liseberg, förutom allt annat godis vi redan shoppat loss på, på GeKås... Öh, det är tur att jag skall börja träna ordentligt i höst!

Over and out! Kan förresten dela med mig av vad killarna ville se för film på sin lilla TV idag... Jo, "Fem myror i brallan"... Öh - var det nu "Fem myror är fler än..." eller var det då "Myror i brallan"?! Jo, vi redde ut det genom att de förklarade att de ville gissa på bajset... OK! Man skall inte ta illa upp om man blir kallad för bajskorv av mina söner för närvarande - för allt med bajs är omåttligt spännande och det är väldigt roligt och enormt provocerande att kalla folk för bajskorv. Alltid reagerar någon! Så - det här med att gissa bajset med Jonas Leksell är mycket passande för dem för tillfället.

Jo, en sak till: det händer så konstiga saker ibland. Jag har inte överhuvudtaget TÄNKT på företaget Oriflame på säkert 10 år eller något ditåt (var själv säljare där för drygt 15 år sedan, eller så). Men, så bara för någon dag sedan - kan ha varit på GeKås faktiskt - så fick jag en pust av en doft i mina näsborrar, som genast fick mig att tänka på Oriflame - en doft som väldigt mycket påminde om Giordani for women (kanske t o m var den!). Som vi älskade den parfymen då!! Det gjorde ju förstås att jag började fundera på om Oriflame överhuvudtaget existerade längre, hade ju liksom inte ens hört talas om det på evigheters evigheter... Döm om min förvåning, när vi kommer hem från semestern och jag går in på en av mina mailinglistevänners blogg och HON har börjat sälja Oriflame alldeles nyligen!!! Så, där fick jag svaret på min fundering rakt av serverat bara! Så, nu skall jag nog beställa parfymen igen, håller bara på och utreder vilken av de olika varianterna jag såg på hemsidan som kan vara den "ursprungliga"... Sedan mina damer kan ni få följa med mig nerför den där berömda "Memory Lane" ni också :). Skall bli underbart!!!

Nu då - Over and OUT!!!!

torsdag 7 augusti 2008

Back again....

Så var man hemma igen då. Hemresan tog vi i ett sträck och den gick på ca 4,5 timme bara. 3 av dessa körde jag. När D envisades med att vi skulle åka mitt på dagen hela vägen, så sa jag bara helt frankt att då fick HAN sitta bak och ta hand om barn som ev blev less o s v. Men, det gick för det första mycket fortare än vad vi trott - någonstans mellan 5 och 6 timmar hade vi tippat på och dessutom så sov de minsta en bra bit av vägen. T fick en ny film när vi var på GeKås - "High School Musical" så hon tittade på den nästan hela vägen, igen och igen. Hon är såå lycklig för den!

Ja, en liten rapport kanske? Vi åkte ju då till Motala i lördags för att besöka D:s storasyster C med familj. Hemma i deras hus bor förutom hon då, hennes make M och deras dotter E som är 6 år. C har också två barn sedan tidigare - S som fyller 23 i oktober och A som fyller 21 i september. Till vår stora glädje så kom både S och A dit tillsammans med S:s flickvän, och åt middag. A brukar i stort sett alltid komma när vi kommer dit, men S är inte fullt lika social. Men, nu kom de båda två - och det var verkligen kul!! Vi åt gott och hade jättejättetrevligt! OCh tjejerna lekte massor - det var också roligt! De fann varandra direkt och sedan såg vi knappt röken av dem :)! Våra småkillar hittade E:s rum och bl a en robot och en dinosaurie som lät samt en liten leksakskeyboard - så då var lyckan gjord. Dem såg vi inte heller av speciellt mycket!

Sedan åkte vi då vidare till Varberg och "Lejet" eller Träslövsläge som det ju heter egentligen - i söndags. Tog in på Eja-Märtas Gård, ett vandrarhem jag rekommenderar varmt. Fräscht och välskött på alla sätt du kan tänka dig! Vi har bott där tidigare också, så. Sedan åt vi middag med D:s faster, farbror och farmor på kvällen. D:s kusin C (den nyblivne 30-åringen) dök också upp som gubben i lådan när vi precis var på väg därifrån.

I måndags öppnade sig ju så himlen över oss - så vi passade på att gå på GeKås i Ullared. Tillsammans med typ 100 000 andra människor (jag överdriver så klart, men bara så ni förstår..) D pratade med en tant på vandrarhemmet någon dag senare, som också varit där samma dag. Hon hade visst varit där typ 15 gånger tidigare - och i måndags var den allra värsta hon varit med om någonsin. Men, vi kom efter de hade öppnat, så det var inga köer in - och trots allt är man förberedd på kö-kaos med alla kundvagnar och har laddat upp med lite extra tålamod, så - jag tyckte det funkade bra! Vi hittade allt vi hade tänkt oss, och lite till :). Vinterkläder, fodrade galonkläder, fleecetröjor, baddräkter och badshorts, kalsonger, strumpor, mössor, vantar - ja, lite av varje för väldigt billiga pengar. Nu har vi laddat upp rejält!

Tisdag då for vi till Liseberg. Det var perfekt tivoliväder - grått men inte för kallt, och inte en droppe regn. Det var en riktig höjdare med det enda smolket i glädjebägaren att Balder tyvärr drogs med tekniska problem i början av dagen, så när de väl öppnade den så blev köerna sanslösa på en gång, så den fick vi skippa. Den riktiga höjdaren tyckte vi nog allihop var dock Flumeride som alla fick åka. D provade Kanonen (framför allt starten var häftig) och Uppswinget (som var superläcker tydligen) och Uppskjutet också. Jag åkte typ Bergbanan förutom det jag åkte med barnen. Framför allt för mig var det en missräkning att Balder strulade, eftersom jag ju framför allt älskar bergochdalbanor och Balder är ju outstanding när det gäller det!!

På kvällen åt vi middag hos D:s farmor - mat hämtad från Laxbutiken (det kan jag också rekommendera om ni är i trakterna - supergod mat - på väg ner mot Falkenberg typ). Vi trodde ju i vår enfald att efter en heldag på Liseberg och lite mat, så skulle barnen sjunka ner i soffan framför DVD:n vi hade med oss - men icke... De var väl övertrötta eller något där de slogs med prydnadskuddar och levde om. Så, vi fick bryta upp och åka "hem" med dem.

Onsdag så ville jag ta en sväng till GeKås igen, för att få kika lite till mig själv. Det hann jag inte med, med en suckande gubbe i släptåg på måndagen - så jag och M drog dit och D fick ta L och T med sig och kolla på havet och käka glass och så där. Jag iddes inte köpa några byxor mer än ett par svarta plyschmysbyxor (urmyysiga) för en hundring - men ett par fleecetröjor för 70 kronor styck och lite annat smått och gott fick jag handlat. Det är dessutom lite mysigt att bara åka iväg med en av killarna. Att liksom hinna prata klart med en i taget eller hur man skall säga. Onsdag kväll sedan så åt vi middag hos D:s faster och farbror igen. Där var också deras kompisar från Göteborg som just nu passar deras hus och några av hundarna (de två Lagottosarna och den ålderstigne Leonbergerhannen). De åkte på vattenläger med de övriga tre Leonbergerhundarna i morse, nämligen. Vännerna från Göteborg har dels en fyraårig Leonberger från D:s fasters kennel, dels en tvåårig Welsh spaniel (någonting...) och så en tio veckor gammal Leonbergervalp som de just hämtat från Finland. Åååh, gissa om hjärtat smälte?! Framför allt på T som nu inte gör annat än önskar sig en sådan själv...

Leonberger är ju en mycket trevlig hundras på många sätt. Lugn som få, skäller och slickar typ aldrig - oerhört stabil så där. Och snygg! Men, det är ju en rejält stor hund, med MYCKET päls... Så, jag kan väl säga som så här: Jag tror inte det... Men, D säger ju att han ska ha en, och visst - en hund kan väl få bo hemma hos mig, men JAG skall inte ha någon. När barnen väl lämnat småbarnsstadiet och småbarnspasset liksom är över - inte fasen drar jag på mig den typen av passande igen då?! Aldrig i livet!!!

Nåja, nu är vi hursomhelst hemma igen då. Nöjda med vår tripp som gått hur bra som helst och vi har haft det toppenbra! Men, lika nöjda med att vara hemma igen :).

Vi hörs vidare!

fredag 1 augusti 2008

Packad och glad...

.. eller nej, jag menar så klart packad och KLAR ;)! Väskorna är så gott som färdigpackade förutom lite toalettsaker och så där då.

Nu skall jag bara färga det fördömda håret. Det finns ett pris när man inte vill ha sin naturliga hårfärg - det är så erbarmligt tråkigt framför allt annat!

Nåja - på tal om det där kvava jag skrev om i det förra inlägget. På vår övervåning var det typ 40 grader varmt nu när barnen skulle i säng så jag öppnade alla fönster på vid gavel för att fixa korsdrag. Även i killarnas rum. Dumt dumt! Jag gick därifrån en liten stund med orden "Rör inte fönstret nu, stanna i era sängar!" (de tittade på film). Till saken hör att i normala fall står det två stycken små blå stolar framme vid fönstret med M och L skrivet på ryggarna. Nu är dessa stolar på nerevåningen just nu, så framme vid fönstret står istället en plastback med lego i.

Det tog inte många sekunder förrän det sa BRAK som i när massor av lego ramlar ut på golvet tätt följt av en vrålande M... Han hade förstås försökt klättra upp för att titta på pappa som höll på att tömma ur poolen på baksidan, lådan välte och han ramlade och slog huvudet i fönsterbrädan. Han har nu en otäck bula i pannan som trofé efter sitt dumma tilltag... Usch! Han har fått sitta med mig en stund och vi har tittat på hur många fingrar jag håller upp och så har jag pratat med honom för att kolla att han "hänger med" - och förutom den otäcka bulan verkar han precis som vanligt. Tur det!

Alltså beror det på att pojkar är vildare, att de är två eller att man är slappare med andra (och tredje) barnet - för så mycket som de här två slår sig har T aldrig slagit sig... Inte vad jag kan minnas iallafall...

Jaja, nu var det ju det där med hårfärgningen och sedan åker vi ju då på turné imorgon igen - så - vi hörs om ett tag igen då!