tisdag 31 augusti 2010

En nedåtgående trend

Temperaturobservationer ca kl 06:00

Tisdag förra veckan: 13 grader
Onsdag förra veckan: 12 grader
Torsdag förra veckan: 11 grader
Fredag förra veckan: 10 grader

Lördag och söndag - då sov jag vid den tiden!

Måndag denna veckan: 9 grader
Imorse: 8 grader

Jahapp, det är höst.

Om trenden håller i sig är det dags för långkalsonger i nästa vecka och vinteroverall nästa helg. Spännande värre!

måndag 30 augusti 2010

Den demokratiska processen....

... är räddad.

Iallafall i den här familjen.

Röstkorten anlände idag.

Nu ska man bara ta och bestämma sig också. Vem är det egentligen har minst fel? För att hitta någon som har mest rätt, det är nog omöjligt...

söndag 29 augusti 2010

Kortavgift

Hur kan det komma sig att man lagstiftar om att man inte får ta betalt av kunden om denne betalar mindre summor med kort (speciellt kännbart för små företag) - men i andra andetaget inte gör något åt de avgifter som bankerna i sin tur tar ut av företagen för korthanteringen...

Vad jag förstår så är det mycket lönsamt för bankerna, det här med att slippa hantera kontanter. Kanske de skulle ge tillbaka lite till de som verkligen drar in de där pengarna.

Eller?

Nej?

lördag 28 augusti 2010

Trolleri

Jag borde nog bli trollkarl.

Och detta enbart för att slippa överhettningen efter att ha sett trollkonster som lurar ögat så skickligt att den vetenskapliga och logiska delen av hjärnan skriker högt i protest.

Jag behöver helt enkelt sticka hål på illusionerna.

Det räcker med att vara tvungen att kapitulera inför rymdens evighet.

Förakt

På vägen hem igår så slog det mig.

Alla de som håller på och kastar sig mellan filerna så fort det blir minsta lilla kö.

Alla dem föraktar jag.

Maken till hetsiga chaufförer får man ju leta efter. Farliga också, när de håller på och jagar sekunder med sitt hattande mellan filerna, fram och tillbaka.

Jag ler alltid lite i mjugg när jag kommer ikapp - och förbi - någon som slängt sig över i den andra filen när den nu råkade gå lite fortare - och så plötsligt går den där första filen (som jag då ligger KVAR i) lite snabbare, och vi gliiiider förbi...

Då känns det lite gott i magen.

Lite skadeglatt gott.

Nästan så jag skulle vilja ge mig på att vinka!

12 x 20 minuter

Satt förresten i bilköer igår. Min resa till arbetet tog 4 timmar. Bara 12 gånger så lång tid som det normalt tar.

Men, jag bestämde mig direkt för att inte hetsa upp mig, vad hade det hjälpt liksom? Fick en något mindre produktiv dag bara. Överlevde dagen (till skillnad från minst en annan person i sammanhanget) och missade heller inget flyg (som det var ett antal andra människor som gjorde). Så det kostade inte så mycket - mer än tid då.

fredag 27 augusti 2010

Dåligt tålamod

Hörde en kortare intervju med Mona Sahlin på radion imorse.

OK att han ställde en fråga som hon tyckte att hon redan besvarat - men han vinklade till det för att få ett annat svar eller ett mer uttömmande svar eller något ditåt, men måste man svara snorkigt något i stil med:

"Nu var det ju det jag sa alldeles nyss (underförstått: om du bara hade lyssnat!!) men jag tar det väl igen.... "

Jag har hört andra politiker svara ungefär på samma sätt (ex Maud Olofsson) och jag kan för all del förstå om journalister blir tjatiga och lite väl "på" - men jag tycker ändå att de måste förstå att när det där rycks ur sitt sammanhang, när det låter som om de idiotförklarar en person - så slår det bara tillbaka på dem själva.

Inte vann hon några sympatipoäng hos mig inte för att han kanske nu var dryg. Sina personliga känslor för att svara på samma sak igen och igen får hon helt enkelt stoppa undan (vilket jag tyvärr upplever att hon är väldigt dålig på).

Jag tyckte mest att hon blev ännu mer osympatisk. Om nu det gick (och detta har inget som helst med hennes politik att göra - utan handlar helt och hållet om hennes person).

Alltså vänta lite här nu....

... på tal om att rösta...

Borde man ha fått sitt röstkort nu?

Eller man och man - borde JAG?

Har du?

torsdag 26 augusti 2010

Igelkottar

Har rensat linneskåpet för några dagar sedan.

Nu när killarna inte längre sover i växa-sängar så behövs inte lakanen modell mindre, så bl a de har fått flytta ut nu.

Men, jag har svår separationsångest från de fina, mjuka typ jerseylakanen med igelkottar på, från IKEA. Verkar det månne sjukt att spara dem bara för att de är så gosiga? Tror ni de är lika mysiga om 20-25 år när det kanske kommer barnbarn och skall sova hos mormor/farmor?

Eller borde jag lämna dem vidare? Till någon som kan använda dem nu? Men, de tar inte sååå mycket plats i skåpet. Som förvisso är nästan proppfullt ändå...

Hmmmm...

onsdag 25 augusti 2010

Drogtest

Jag vet att det pratas lite om rätt eller fel när det gäller att drogtesta ex ungdomar i skolan.

Visst, man kan se det som ett intrång i den personliga integriteten med allt vad det nu innebär.

Men, om man ser det i ett större perspektiv så tycker jag att det är jättebra.

På företaget där jag arbetar ingår ett obligatoriskt drogtest vid anställningsförfarandet. Och för min del så får de gärna göra stickprov eller årligt återkommande tester eller vad de nu vill. Om det kan hejda ett missbruk att fortsätta finnas eller eskalera, så ser jag det enbart som positivt. För vem vill egentligen dölja något sådant?

tisdag 24 augusti 2010

Nöden har ingen lag

Jaha.

Nähä.

Om man skulle ta och jobba lite då.

Suck.

Hinner man inte så hinner man inte, kan man tycka.

Men, det är sällan det funkar precis så.

Sa jag att jag är lite trött.

Och lite förkyld.

Men, det är ett smutsigt jobb och någon måste göra det.

I det här fallet är det jag.

Som skall få det gjort.

Höst, host

Hösten är här och med den, den första förkylningen... Något som jag absolut inte har tid med just nu.

Så, nässpray och Bafucin är mina bästa kompisar. Så får det bli.

måndag 23 augusti 2010

Kvitter kvitter

D kvittrar som en pippifågel när han kommer hem från sitt nya jobb. Han är så uppfylld av kamratandan och allt nytt han får lära sig att munnen går i ett...

Imorse kvittrade T som en pippifågel för att det äntligen var dags: Första skoldagen i nya skolan! Oerhört pirrigt!

Pojkarna kvittrade minsann också som små fåglar imorse: Första dagen med frukost på dagis! Mycket spännande!

Så, man kan säga att vi hade en rätt positiv morgon imorse.

Det är bara jag som känner mig lite... trött... just nu...

söndag 22 augusti 2010

Än finns det hopp

En av sönerna vill i princip bara leka krig. Så gott som alla lekar han är involverad i utmynnar i någon form av krigisk inriktning (iallafall om han inte cyklar - fast då kan man också åka runt och kriga, det är sant). Ibland oroar det mig faktiskt. Men, det kanske är normalt för en femåring?

Det gläder mig dock att den andra av pojkarna bara ibland går med på dessa. Han säger ifrån på skarpen: "Du vill alltid leka krig. Nu vill jag inte det!" eller som han uttryckte det idag (varpå den andra kom till mig med uppgiven min eftersom bästa kompisen ratat hans favoritlek/ar): "Jag vill aldrig mer leka krig en enda minut!"...

Så, än finns det hopp om stopp på det krigiska.

Hur mycket krigslekar är egentligen för mycket? Hur mycket vapenintresse är "normalt"? Det är sådant man kan grunna på som pojkmamma, för som flickmamma har jag aldrig behövt det...

Varit med på fest?

Hur många tror att han har varit med på fest några gånger?

Valet

Ni ska väl gå och rösta?

Jag skall helt självklart nyttja min demokratiska rättighet, men har fortfarande inte kunnat bestämma mig helt hundra för vad jag skall rösta på.

Suck.

Jag säger som Di Leva...

lördag 21 augusti 2010

Köpa, skruva, kasta, sälja

Håller liksom på med en liten renovering här hemma.

Först ut var killarnas rum i vilket vi hade en ljust grön tapet som herrarna haft den goda smaken att riva sönder alla skarvar på... De hade också varsin växasäng bl a. Där har vi nu vita väggar med en mörkt turkos fondvägg mot vilken den nya, vita Tromsö-våningssängen står. Vid fotänden står ett Micke-skrivbord med två stycken röda Herman-stolar. De har också, på motstående vägg fått sig en Expedit-hylla i vitt med röda lådor samt en Hampan-matta i ljusgrönt. Märks det att vi bor ett stenkast från IKEA?! Jäkligt snyggt har det blivit kan jag berätta! Nu när vi äntligen fått en plats som de inte når - har vi kunnat ta fram lavalampan som L fick i present av min ena syrra när han fyllde 1. Den har vi inte vågat ha framme så att de kunde nå den förut. Nu står den uppe på Expediten och pojkarna tittar fascinerat på den varje kväll vid sänggåendet - de somnar så lugnt nu! :-)

På skrivbordet står M:s jordglob som han fick vid samma tillfälle - så att de kan sitta vid varsin arbetsplats (med varsin låda för sina alster) och se sig omkring på jordklotet på samma gång!

Det som tidigare har benämnts med gästrum har nu bytt namn till tv-rum eftersom det kommer att bli huvudanvändningsområdet för det rummet fr o m snart. En bäddsoffa istället för min gamla 120-säng, en tv på väggen med ett tvillingkort i och lite smart förvaring och vips så kommer vi kunna skicka ungarna till övervåningen så snart de vill se något annat på TV än vad vi vill göra - alternativt spela PlayStation eller så. Superskönt!

Så, det vi pysslar med på all ledig tid för närvarande är typ sälja begagnat på Blocket, planera för nytt - grunna på vad som blir bäst, mäta, kolla, surfa, köpa nytt, skruva ihop och göra sig av med gammalt emballage :-).

Roligt besvär när det blir så bra! Och än är vi inte färdiga...

fredag 20 augusti 2010

Förvånas icke

Var idag till centrumet i närheten - och åt lunch med mina barn. De har en s k food court där - vilket innebär att man kan välja vad man vill från restaurangerna runtomkring och sätta sig i mitten med sin mat. Det är ju perfekt om man är sugen på lite olika saker så klart.

Hursomhelst så påmindes jag då om ett tillfälle för inte så länge sedan när vi var där. Det var jag, barnen, en av mina kusiner och hennes fästman, min arbetskamrat och hennes dotter.

Till den här saken hör (för den som inte känner till begreppet) att en food court är ett stort öppet område med många bord och där många människor sitter och äter, passerar och - ja, det är lite puls där - kan man säga.

Bäst som vi sitter där och äter så kommer det fram en kille till vårt bord. Mina söner hade inte ätit färdigt, men satt väl inte helt och hållet stilla - men de röjde inte på något sätt. Hursomhelst den här killen då, en kille i vår ålder - som också hade ett barn i säg 7-8-årsåldern med sig (men som satt kvar vid det bord killen lämnat för att komma fram till oss). Han vände sig mot min kusins fästman (eftersom det var han som satt närmast mina söner) och bad honom om att se till att barnen slutade stoja för att de störde dem i deras måltid.

Vi tappade hakan allihop.

Jag reste mig snabbt och gick fram till honom och frågade honom om han menade allvar. Jodå - på fullaste allvar menade han att mina barn störde dem i denna larmande ljudmiljö så till den milda grad att han tyckte att vi inte tog hänsyn till de som satt runt omkring.

Ok om de nu hade sprungit runt och skrikit, busat och krupit omkring under borden. Kanske t o m deras bord. Men, nej - inget sådant. De var helt enkelt två femåriga barn bara.

Tror ni att jag bet ihop och sa ursäkta, det är klart vi... NEJ.

Jag talade om för honom att under rådande omständigheter på den plats vi befann oss så fick han tåla att mina barn lät. Punkt. Om han var så ljudkänslig förstod jag inte vad han gjorde där och kanske att det skulle passa bättre äta sin mat på en restaurang med dukade bord eller ta med sig maten och äta hemma med stängd dörr.

Han menade fortfarande att det här ju var en allmän plats där mina barn skulle ta hänsyn till honom och hans stackars förskrämda son - men, jag vidhöll att på denna allmänna plats hade mina barn samma rätt som honom att befinna sig.

Och det står jag för.

Det här är annars en rätt viktig sak för mig - för jag anser precis så - att barn många gånger tillåts härja alldeles för fritt i alldeles för många sammanhang där de kanske inte borde få härja (förr skulle ju barn bara synas men inte höras - nu har det slagit om totalt åt andra hållet - en gyllene medelväg kanske skulle kunna vara något). Och jag vill inte vara skuld till just den "synden" som jag tycker alldeles för många föräldrar gör när de släpper sina barn lösa på bekostnad av andra människor.

Så, när han kommer fram till just mig på just ett sådant ställe som jag kanske har valt för att det inte är det tystaste, mest avskilda och lugna plats som finns. Ingen sådan där plats där folk verkligen har slagit sig ner för att få lite lugn och ro och mys och pys, ni vet. När jag har mina barn med mig så undviker jag just sådana platser. Av hänsyn till de som väljer dem. Att han då försöker få mig till att jag har valt fel plats med mina barn för att han egentligen har valt fel plats med sitt barn utefter de behov han verkade ha...

Ja, han gick verkligen fram till fel sällskap, kan man väl sammanfatta det som. Och jag säger bara att man aldrig skall upphöra att förvånas...

Har gått med!

Jag har gått med i FaceBook-gruppen "Abbepappan som Sommarpratare 2011" - för att jag verkligen tror att han skulle kunna göra det såå bra.

Gå med du också!

Inget mutåtal

Hehe, jag måste ju säga att jag tycker att det drar ett löjets skimmer över de som mutanmälde kronprinsessparet för deras bröllopsresa. Skönt att det inte blev något åtal.

Jag tycker mest att det luktar gammal hederlig svensk avundsjuka.

Jag har inte riktigt förstått vilka fördelar som han som bjöd dem skulle ha kunnat muta till sig. Gratis entré till Livrustkammaren resten av sitt liv, eller?

torsdag 19 augusti 2010

Liten värld

T:s nya klasskompis om hon "bondat" lite extra med är dotter till min kusins mans barndomskompis...

Tyckte väl att pappan där var väldigt bekant!

Jaja, vi bor i samma (rätt stora) kommun - men ändå! Liten kommun då *s*...

onsdag 18 augusti 2010

Liv eller död?

Attans vilken kanalkrock - skall jag se liv - eller död?

"Livet på BB" eller "Morden i Midsomer"...

Zappandet fortsätter...

Edit: Har insett att de behöver min krysthjälp på femman - så chief inspector Tom Barnaby får nog lösa sin mordgåta själv idag. (Ja - jag hjälper till att krysta när folk föder barn på TV... Vaddå - gör inte alla det?!)

Falukorvsräddningen

Har "Falukorv med indiansås" på menyn idag. Det var alldeles för länge sedan sist.

Och vad tror ni händer då? Jo, datorn där jag har sparat ner receptet strular rejält så jag får inte tag på det! Tröttsamt...

Så, vad gör man? Jo, man googlar - ja, jag har ju fått det av min kompis Eva någon gång i forntiden (jaja, kanske inte fullt så länge sedan - men det är nog sådär 13 år sedan iallafall) och var hon i sin tur har fått det ifrån, det vet jag ju inte. Internet var väl inte så aktivt för vår del då - men det kan ju ändå ha kommit från typ ICA som i sin tur lagt ut det eller så, nu...

Men, vad glad jag blev när jag upptäckte att good old Ango har sett till att sprida det på sin matlagningsblogg!

Jihaaa!

Nu blir det good falukorv i det här hemmet ikväll, tack vare Ango! Prova det ni också!

tisdag 17 augusti 2010

Tisdagskock

Vi har en ny företeelse hemma hos oss.

Vi har en tisdagskock! Det är ingen mindre än vår T som fått den rollen och med start idag så får hon planera maten och tala om vad hon skall laga (vi handlar in det hon behöver) och sedan ansvarar hon för att den kommer på bordet.

Helt suveränt skönt att slippa göra det själv en dag i veckan och det känns också som ett alldeles lagom svårt och stort ansvar att lägga på en 9,5-åring.

Idag fick vi köttsoppa med mjuk ostsmörgås.

Inget avancerat alls - men det behöver det ju rakt inte vara. Hon kommer nog dit vad det lider också :-).

måndag 16 augusti 2010

Smeknamn

Lite roligt är det allt att mina pojkar har hittat på ett smeknamn till min ena kusin. Helt på eget bevåg.

Kusinen ifråga fick i midsomras den stora äran att bära ett par tårtor från punkt A till punkt B vid ett tillfälle. Det har föranlett att mina pojkar numera benämner honom med enbart namnet "Tårtan".

Jag hade inte riktigt fattat att det "fastnat" förrän när pojkarna fyllde år ett par veckor efter midsommar och kusinen kom på besök och pojkarna lyser upp och säger "Hej Tårtan" när han kommer...

Jaja, det var ju ändå inte så lång tid emellan där. Tänkte jag. Men nu i helgen har vi firat sagda kusins 30-årsdag. Jag informerade mina söner om att vi skulle hälsa på honom på lördagen med anledning av detta. Varpå kommentaren inte låter vänta på sig "Åh, ska vi hem till Tårtan?! Vad kul!!"

Eh, jaha - där satt det smeknamnet. Nu är han visst ett bakverk för tid och evighet. Eller tja - hittills iallafall för ett par månader....

Årets semester

Har nu en semestervecka igen.

Årets semester har givit mig anledning att dra ett antal "lessons learned" vilket innebär att upplägget nästa år kommer att se annorlunda ut.

När jag säger att jag redan nu börjat planera för hur det skall bli - så menar jag faktiskt det.

På allvar.

Så här: I år så inleddes min semester med att vi måndag morgon for till D:s syster i Motala. Vi umgicks med dem hela måndagen, spelade minigolf och grillade. Precis hur trevligt som helst.

Tisdag morgon packade vi ihop och fortsatte mot Astrid Lindgrens Värld. Vi hade bokat tvådagarsbiljett + en natts boende i en campingstuga på Björkbacken. Finemang på parken, inga konstigheter - men de där campingstugorna... Eh, nej - det gör vi inte om. Man är ju lite beroende av att toaletter och duschar o s v är fräscha, tycker jag - när man är på rull så där. Och servicehuset där sådana faciliteter låg, låg för all del helt nära från vår stuga - men nääää... Inte bra!

Efter avslutat besök onsdag eftermiddag - vidare mot High Chaparral. Checkade in i vårt sjukt fräscha stuga! Mmmm, det var grejer det! Det enda var väl att "personalen" hade lite dålig koll på området så det fanns ett par sällskap som inte riktigt fattat det där med att dämpa sig framåt nattkröken - utan snarare tvärtom... Nåja. Andra natten var det bättre.

Torsdag och fredag - gick på High Chaparral - barnen gillade det skarpt! Jag hade nog förväntat mig lite mer "action" utanför själva showerna - på gatorna och bland folket, liksom... Men, helt ok som det var för all del.

Fredag em vidare till Träslövsläge via ett par timmar på GeKås i Ullared - checka in på good old Eja-Märtas. Vi gillar! Lördag på dagen umgicks vi med D:s farmor, faster och farbror. Jättetrevligt! Ut och åt tillsammans med nya vänner från vår Thailandsresa på kvällen. Ännu trevligare!!

Söndag skulle vi egentligen åka hem - men eftersom planen var att vi skulle åka förbi GeKås igen på vägen hem och vi insåg att söndag efter löning, mitt i semestern med halvdåligt väder lät som en dålig kombination på ett sådant ställe om man inte vill köa ihjäl sig - så kollade vi med Eja-Märtas om en natt till. Check (men fick byta rum) och så drog vi på Liseberg tillsammans med våra Thailandsvänner istället. Det regnade hela dagen - men det var inte kallt - så vi drog på oss regncaper och sedan åkte vi för glatta livet, eftersom det knappt var några köer...

Sov en natt till - åkte måndag morgon från "Läjet" till Ullared - och därifrån på eftermiddagen hem.

Puh.

Är du trött nu? Bara av att läsa?

Jodå, hem kom vi måndag eftermiddag/kväll. Packade in oss - tvättade hela tisdagen och på onsdagen drog vi till Leksand. Vi skulle ju på konsert på Dalhalla på fredagen så vi skulle ju ändå upp så... Där kan man gå och skrota, så det var för all del lite avkopplande. Mammas fantastiska matlagning som motvikt till all snabbmat det gärna blir när man bor spartanskt när man är ute och åker, var ju inte heller helt fel... Men, ändå. Man lever i kappsäck.

Hem igen söndag - och måndag skulle D jobba.

Behöver jag tillägga att jag under mina två första veckors semester kände det som om vi satt i en bil och packade och packade upp, bäddade i och bäddade ur - hela tiden? Behöver jag förklara att jag inte kände mig ett dugg avkopplad när vi kom hem?

Så, även om vi haft precis hur trevligt som helst och träffat folk som givit energi och trivsamheter, så är det inget bra med ett sådant där upplägg.

Sedan var jag då hemma ensam med barnen veckan som kom. En hel del att fixa med eftersom vi hade planerat in killarnas barnkalas på lördagen.

Och sedan har jag jobbat en vecka. Som mina barn dessutom har artat sig under vår semester med ännu mer absolut ickefungerande öron och slagsmål inomhus och sattyg utomhus så var det semester att jobba en vecka.

Nu byts vi av - jag är ledig den här veckan och "skolar in" T på nya skolan/fritids - och sedan var semestrandet helt slut...

Fyra veckor. Var tog de vägen? Och var tog den där skönt avkopplade lathetskänslan vägen?

Nej, nästa år blir det sex veckor i en följd av att ligga på rygg. Typ. Visst kan jag åka någonstans så där - men vi byter inte sovplats riktigt lika frekvent någon mer gång.

Ta det från en som provat:

Inget bra!

söndag 15 augusti 2010

Är det bara hos mig?

Har väl inte den senaste versionen av browser och inte heller har jag en speciellt stor skärm - därför undrar jag om det bara är hos mig som alla "valen" på vad man tyckte om inlägget - inte syns. Det är ett av valen som ligger s a s utanför bild i min upplösning med den här nya mallen jag valt för närvarande.

Bara hos mig? Eller hos dig också?

Letters to Juliet

Hemma igen efter biobesöket.

En trevlig film.

Söt och väldigt förutsägbar gav den en skön känsla i magen även om man inte direkt suktade efter mer när eftertexterna rullade. T gav dock ett litet minus för mitten då hon tyckte att det blev lite väl segt. Myrorna i brallan gjorde sig påminda då, haha!

Men, som sagt - söt och god på det hela taget.

På "allmän" begäran

Jag SKA komma igång med bloggandet igen! Vi får väl se hur det går - men jag skall göra ett ärligt menat försök iallafall :-).

Idag skall jag repa mig efter gårdagens supertrevliga 30-årsfest hos min kusin i en lägenhet med ett av Stockholms vackraste lägen och sedan skall jag och T gå på bio. (Nåja, jag är så gott som återställd, men man orkar liksom inte lika mycket längre - och tål inte lika mycket heller... Speciellt inte som kvällen avslutades med en sittning på grannarnas altan till sena natten.)

Jo, T och hennes kompis hjälpte mig så bra med killarnas indian- och cowboykalas förra helgen så jag ville ge dem en liten "belöning" som tack för hjälpen. Men, kompisen verkar inte riktigt vilja - så jag följer med istället. "Letters to Juliet" skall vi se. Jag tror den kommer att passa oss båda perfekt! :-)