Det är namnet på Isadoras höstfärg och det lipglosset SKA jag ha!
Snyggt, va´?!
fredag 30 september 2011
Zinfandel
... dricker jag inte ikväll....
Det är namnet på Isadoras höstfärg och det lipglosset SKA jag ha!
Snyggt, va´?!
Det är namnet på Isadoras höstfärg och det lipglosset SKA jag ha!
Snyggt, va´?!
torsdag 29 september 2011
onsdag 28 september 2011
tisdag 27 september 2011
Lyssna på rätt röst
"Det är omöjligt", sa Tvivlet
"Det är farligt", sa Rädslan
"Det är onödigt", sa Förnuftet
"Gör det ändå", viskade Hjärtat ♥
"Det är farligt", sa Rädslan
"Det är onödigt", sa Förnuftet
"Gör det ändå", viskade Hjärtat ♥
Ett par skruvar lösa?
Hittade via William Witsman
till berättelsen om Stellan.
Snacka om vild fantasi eller världens största komplott!
till berättelsen om Stellan.
Snacka om vild fantasi eller världens största komplott!
måndag 26 september 2011
Win-win eller win-loose
Retar mig inte bara på förändringarna som FaceBook-operatörerna prackar på oss användare utan urskillning och utan att vi kan välja själva vad vi vill av dessa: Visst tycker jag att människor och i synnerhet mina vänner är intressanta - men att jag skall få uppdateringar om varenda status alla kommenterat känns oerhört överdrivet. På samma gång har jag ju insett att också mina vänner ser allt vad jag gillar och kommenterar och deras vänner kan via deras gilla-markeringar eller kommentarer också få fri tillgång till mina statusuppdateringar... Suck.
Jag retar mig också på att ansvariga raljerar över klagomålen.
För, visst är det gratis - men inte hade de haft några jobb eller några förmögenheter om det inte vore för alla användare - d v s desamma som de nu verkar tycka att de kan "ha och mista"... Hur många av cheferna får vara kvar då?
Jag retar mig också på att ansvariga raljerar över klagomålen.
För, visst är det gratis - men inte hade de haft några jobb eller några förmögenheter om det inte vore för alla användare - d v s desamma som de nu verkar tycka att de kan "ha och mista"... Hur många av cheferna får vara kvar då?
lördag 24 september 2011
God förmiddag!
Laddar som bäst för spadagen följt av pubkväll. Skall bli helt underbart! Tur att jag inte bara behöver vara en fluga på väggen (som några av kollegorna sa att de skulle vilja vara igår) utan får vara med i alldeles egen hög person och prata mig hes med bästa tjejerna från förr!
fredag 23 september 2011
Genialiskt
Vilken hausse The Ark lyckades få till av sin sista sommar och sin allra sista konsert.
Tänk om de, som så många andra band bara hade fortsatt och fortsatt och med tiden bara tappat och tappat och slutligen bara glidit iväg ut i det okända... Inte hade de blivit klassade som "kult" då?
Måste säga att det verkar som om någon i bandet eller dess omedelbara närhet har lite känsla för hur en massmedial slipsten skall dras.
Tänk om de, som så många andra band bara hade fortsatt och fortsatt och med tiden bara tappat och tappat och slutligen bara glidit iväg ut i det okända... Inte hade de blivit klassade som "kult" då?
Måste säga att det verkar som om någon i bandet eller dess omedelbara närhet har lite känsla för hur en massmedial slipsten skall dras.
Konstig prioritering 2
Läser om förskolan i Skåne som skall utrusta barnen med GPS-sändare för att lättare hitta barn som glömts kvar eller gått vilse på utflykter.
Är det inte lite skrämmande? Om risken är så stor - borde man inte vara färre barn per vuxen istället så att man minimerar risken för att verkligen inte glömma eller tappa bort något barn från första början??
Är det inte lite skrämmande? Om risken är så stor - borde man inte vara färre barn per vuxen istället så att man minimerar risken för att verkligen inte glömma eller tappa bort något barn från första början??
torsdag 22 september 2011
Konstig prioritering?
Funderar på de där pengarna som de styrande vill satsa på kompetensutveckling av förskolelärarna (iiih, vad heter det nu då, är konstant rädd att skriva fel!) så att de skall kunna hjälpa och stötta barn med särskilda behov bättre.
Men, jag funderar på vad det är för en utbildning man kan gå för att kunna trolla så att man hinner med allt? Den vill jag också gå!
Vore det inte bättre att först satsa på mindre barngrupper så att de pedagoger som finns där får chansen att använda den kompetens de redan har, men sällan hinner använda i den utsträckning som de skulle kunna?
Jag bara undrar.
Men, jag funderar på vad det är för en utbildning man kan gå för att kunna trolla så att man hinner med allt? Den vill jag också gå!
Vore det inte bättre att först satsa på mindre barngrupper så att de pedagoger som finns där får chansen att använda den kompetens de redan har, men sällan hinner använda i den utsträckning som de skulle kunna?
Jag bara undrar.
Tänk vad underbart...
... det är att komma hem till ett hem där Rut har hälsat på under dagen.
Me like!
Me like!
onsdag 21 september 2011
Karriärbyte, kanske
Funderar på att bli politiker.
Kan man inhösta 45000 kronor i månaden utan att söka ett enda jobb igen efter att man avgått och ända fram till pension, så kan jag nog göra en demokratisk insats.
För, visst är det väl demokratiskt att politikerna som bestämmer över "arbetslinjen" för arbetslösa har en helt annan arbetslinje själva?
Mer info om visstidspensioner från Sveriges Radio Stockholm - här
Jag har ju en jäkla massa åsikter, så det borde ju funka?
Kan man inhösta 45000 kronor i månaden utan att söka ett enda jobb igen efter att man avgått och ända fram till pension, så kan jag nog göra en demokratisk insats.
För, visst är det väl demokratiskt att politikerna som bestämmer över "arbetslinjen" för arbetslösa har en helt annan arbetslinje själva?
Mer info om visstidspensioner från Sveriges Radio Stockholm - här
Jag har ju en jäkla massa åsikter, så det borde ju funka?
Gottgottigottgott
Idag serverades det falukorv i det här hemmet, men inte vilken falukorv som helst utan FALUKORV MED INDIANSÅS.
Rekommenderas!
Falukorv med indiansås
600 g Falukorv
ost
ev. ananasringar
Skåra korven och lägg ost + ananasringar emellan.
Ugnsbakas i 200°C, 15-20 minuter.
Sås:
1 msk margarin
½ finhackad gul lök
4 cm hackad purjolök
½ hackad röd paprika
½ banan
2 tsk curry
4 msk Mango Chutney
1 dl ananas-spad
½ buljongtärning
3 dl creme fraiche
salt + peppar
Fräs curry ½ minut i margarin. Lägg i hacket och fräs en stund. Mosa i bananen och fräs lite till. Rör ner resten och koka under omrörning i fem minuter.
Serveras med ris.
Tillbehör:
Jordnötter, riven cocos och skivade bananer.
Rekommenderas!
Falukorv med indiansås
600 g Falukorv
ost
ev. ananasringar
Skåra korven och lägg ost + ananasringar emellan.
Ugnsbakas i 200°C, 15-20 minuter.
Sås:
1 msk margarin
½ finhackad gul lök
4 cm hackad purjolök
½ hackad röd paprika
½ banan
2 tsk curry
4 msk Mango Chutney
1 dl ananas-spad
½ buljongtärning
3 dl creme fraiche
salt + peppar
Fräs curry ½ minut i margarin. Lägg i hacket och fräs en stund. Mosa i bananen och fräs lite till. Rör ner resten och koka under omrörning i fem minuter.
Serveras med ris.
Tillbehör:
Jordnötter, riven cocos och skivade bananer.
Kom på ett filmtips till!
Framåt helgen när ni kanske skall titta på film igen (då när jag skall på spa och tjejmiddag och bara bara mysa alltså) så kan jag rekommendera "The next three days" med bl a Russel Crowe och Liam Neeson.
Riktigt riktigt bra!
Riktigt riktigt bra!
Är det inte lördag snart?
Neeej, det handlar inte om godissug!
Det handlar om en dag på spa följt av drinksing på en altan och tjejmiddag på restaurang med fem härliga tjejer från "förr". De av oss som känt varandra kortast tid är på 24:e året... Så, vi lärde alltså känna varandra när vi var 1 år. Eller kanske inte ;-).
Ska bli sååå mysigt!!
Det handlar om en dag på spa följt av drinksing på en altan och tjejmiddag på restaurang med fem härliga tjejer från "förr". De av oss som känt varandra kortast tid är på 24:e året... Så, vi lärde alltså känna varandra när vi var 1 år. Eller kanske inte ;-).
Ska bli sååå mysigt!!
tisdag 20 september 2011
Besatthet
Har ju hört talas om en och annan fotbollsänka i min dag.
Det nya verkar vara Wordfeud-änka.
D är helt fast. Ligger i soffan med telefonen i handen och tittar KNAPPT PÅ TV!!
De som känner honom vet att det är allvarligt då.
Om jag lägger till att han inte kunde somna igår kväll för att ord och bokstäver ordnade sig i fina rutmönster inne i hans huvud och inte lät hjärnan koppla av vad han än tog till för knep. Då förstår till och med de som inte känner honom att det behövs en paus.
Så idag är jag innebandyänka istället.
Det nya verkar vara Wordfeud-änka.
D är helt fast. Ligger i soffan med telefonen i handen och tittar KNAPPT PÅ TV!!
De som känner honom vet att det är allvarligt då.
Om jag lägger till att han inte kunde somna igår kväll för att ord och bokstäver ordnade sig i fina rutmönster inne i hans huvud och inte lät hjärnan koppla av vad han än tog till för knep. Då förstår till och med de som inte känner honom att det behövs en paus.
Så idag är jag innebandyänka istället.
Jobbig issue
Har ju liksom en jobbtelefon till vilken jag har trådlös synkning av email.
Under kontorstid har jag en inställning som gör att den synkar automatiskt var 30:e minut.
Problemet är bara att den är lite godtycklig på vilket klockslag den där synkningen startar och ibland är det ju också lite olika hur lång tid det tar innan den är klar.
Så, ibland står det alltså under "Active Sync" att den senast synkades 16:31 eller så och inte 16:30.
Ja.
Ährm.
Jag gillar inte det.
Jag vill att den skall vara synkad på jämn femminutare. D v s 16:30 eller 16:35. Så, när jag ser det där så måste jag liksom synka manuellt prick det klockslag som är närmaste femma, fattar ni?
Mina kollegor tycker att jag är lite störd.
Vaddå??
Under kontorstid har jag en inställning som gör att den synkar automatiskt var 30:e minut.
Problemet är bara att den är lite godtycklig på vilket klockslag den där synkningen startar och ibland är det ju också lite olika hur lång tid det tar innan den är klar.
Så, ibland står det alltså under "Active Sync" att den senast synkades 16:31 eller så och inte 16:30.
Ja.
Ährm.
Jag gillar inte det.
Jag vill att den skall vara synkad på jämn femminutare. D v s 16:30 eller 16:35. Så, när jag ser det där så måste jag liksom synka manuellt prick det klockslag som är närmaste femma, fattar ni?
Mina kollegor tycker att jag är lite störd.
Vaddå??
Mig och Jag
Hmm, har liksom avfärdat Me & I eftersom jag upplever att mina barn har vuxit ifrån deras kläder vid det här laget.
Men, så fick jag veta att Cecilia Blankens varit med och designat lite och tänkte slå ett litet ögonkast på det.
Och nu måste jag nog gå på sådant där klädparty igen.
Inte för barnens skull. Men, för min.... Älskar ju mjuka tunikor.
Skulle nog t o m kunna tänka mig ett par plyschleggings.
Men, så fick jag veta att Cecilia Blankens varit med och designat lite och tänkte slå ett litet ögonkast på det.
Och nu måste jag nog gå på sådant där klädparty igen.
Inte för barnens skull. Men, för min.... Älskar ju mjuka tunikor.
Skulle nog t o m kunna tänka mig ett par plyschleggings.
måndag 19 september 2011
Nämen, hörrni....
... kan vi inte komma överens om att ni börjar ge tillbaka lite ord som kommentarer till alla de ord jag bara... ööööser över er?
Jag känner mig lite... nonchalerad...
Ingenting som är intressant eller lockande nog att kommentera?
Jag känner mig lite... nonchalerad...
Ingenting som är intressant eller lockande nog att kommentera?
Upp till kamp
Eftersom jag har flera i min omgivning som lider av endometrios i olika utsträckning så känns det som en självklarhet att skriva på. Jag hoppas bara att det ger något resultat. Men, som man säger "hellre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge"...
Nedanstående text har jag kopierat rakt av från namninsamlingens sida.
"Det är dags att läkarkåren börjar ta endometrios på allvar nu.
Det är dags att försäkringskassan börjar ta endometrios på allvar nu.
Det är dags att det ges ekonomiskt anslag till mer forskning.
Endo är inte lite mensvärk. Det går inte över med ”ett varmt bad”.
Sedan den 1 oktober 2007 finns rekommendationer, beslutsstöd kallat, för läkare och Försäkringskassans handläggare när det gäller sjukskrivning och sjukpenning. I dag finns det beslutstöd för ett hundratal diagnoser. Men för endometrios – den TREDJE vanligaste kvinnosjukdomen finns det inga direktiv. Endometrios är en fruktansvärd sjukdom som måste få en riktig sjukdomsstämpel! Vi vägrar att fortsätta lida i det tysta längre.
5-10% av alla kvinnor i Sverige har lidit i det tysta länge nog.
Nu höjer vi våra röster. Skriv på du också."
Du hittar listan för att skriva på här.
Nedanstående text har jag kopierat rakt av från namninsamlingens sida.
"Det är dags att läkarkåren börjar ta endometrios på allvar nu.
Det är dags att försäkringskassan börjar ta endometrios på allvar nu.
Det är dags att det ges ekonomiskt anslag till mer forskning.
Endo är inte lite mensvärk. Det går inte över med ”ett varmt bad”.
Sedan den 1 oktober 2007 finns rekommendationer, beslutsstöd kallat, för läkare och Försäkringskassans handläggare när det gäller sjukskrivning och sjukpenning. I dag finns det beslutstöd för ett hundratal diagnoser. Men för endometrios – den TREDJE vanligaste kvinnosjukdomen finns det inga direktiv. Endometrios är en fruktansvärd sjukdom som måste få en riktig sjukdomsstämpel! Vi vägrar att fortsätta lida i det tysta längre.
5-10% av alla kvinnor i Sverige har lidit i det tysta länge nog.
Nu höjer vi våra röster. Skriv på du också."
Du hittar listan för att skriva på här.
söndag 18 september 2011
Som Caroline af Ugglas skulle ha sagt
"Snälla snälla snälla snällaaaaa...."
Kan ni inte dela med er av era populäraste vardagsmatsrecept?
Jag är så less på vår repertoar att jag tror jag kräks. Och bläddrar jag på något matsajt bland deras snabba rätter så känner mest... nääää... Hittar inget jag tror på.
Och varenda vareviga dag skall det lagas mat. Suck.
Kan ni inte dela med er av era populäraste vardagsmatsrecept?
Jag är så less på vår repertoar att jag tror jag kräks. Och bläddrar jag på något matsajt bland deras snabba rätter så känner mest... nääää... Hittar inget jag tror på.
Och varenda vareviga dag skall det lagas mat. Suck.
lördag 17 september 2011
Lite mindre ångest
... har jag nu när vi varit iväg idag hela familjen och sett till att barnen fått sig lite vinterkläder. Det kändes som om det var det det mest "akuta" eftersom "skiten" tenderar att ta slut så fort. Iallafall den "skit" man själv vill ha i de storlekar man behöver.
Nu är det fixat.
Skorna skall jag beställa på nätet har jag tänkt. Mössor och vantar kompletterar vi med vad det lider.
Ska jag snart börja tycka att det här med höst är OK kanske?
Nu är det fixat.
Skorna skall jag beställa på nätet har jag tänkt. Mössor och vantar kompletterar vi med vad det lider.
Ska jag snart börja tycka att det här med höst är OK kanske?
Uppfriskande
Lite roligt att hjälpa T med geografiläxan och få damma av sina gamla kunskaper som ligger där långt bak någonstans sedan man sist använde dem. Tänk, den gamla GENA-boken! (Så heter dock inte T:s bok).
Dessutom tycker ju jag att det är kul att vidareutveckla lite, som t ex exakt datum för Gagarins rymdfärd. Man vet aldrig när hon kan tänkas behöva den kunskapen!
"Jeopardy - här kommer hon!"
Dessutom tycker ju jag att det är kul att vidareutveckla lite, som t ex exakt datum för Gagarins rymdfärd. Man vet aldrig när hon kan tänkas behöva den kunskapen!
"Jeopardy - här kommer hon!"
fredag 16 september 2011
Ska ni se på film?
Kan rekommendera både "Source Code" med Jake Gyllenhaal (som så många utom jag, tycker är så snygg) i huvudrollen och "The Adjustment Bureau" med min make-look-a-like Matt Damon.
Båda två är lite mind-wrecking i alldeles lagom dos och både jag och D ger dem höga betyg.
Ikväll skall vi visst se "The Lincoln Lawyer" som jag läst skall vara bra. Let me tell you - jag kan se den enbart p g a huvudrollsinnehavaren!
Där har vi den snygga "mannen-i-huset-intill"... Ja tack.
För att inte tala om Ryan Philippe.
Båda två är lite mind-wrecking i alldeles lagom dos och både jag och D ger dem höga betyg.
Ikväll skall vi visst se "The Lincoln Lawyer" som jag läst skall vara bra. Let me tell you - jag kan se den enbart p g a huvudrollsinnehavaren!
Där har vi den snygga "mannen-i-huset-intill"... Ja tack.
För att inte tala om Ryan Philippe.
Kvinnor
Vi kvinnor är änglar tills någon förstör våra vingar…
Då flyger vi vidare på ett kvastskaft.
Ingen jävel ska komma och säga att vi inte är flexibla!
Då flyger vi vidare på ett kvastskaft.
Ingen jävel ska komma och säga att vi inte är flexibla!
torsdag 15 september 2011
Vecka 36
Vecka 36 av Sofie Sarenbrant gav inte mersmak.
Visst är själva intrigen helt ok, men jag fick aldrig några känslor för människorna i boken vilket ofta är avgörande för om jag skall ta till mig en bok eller ej.
Även om själva språket är hyfsat så tyckte jag att inte att historien fick någon ordentlig fart utan kändes platt och lite intetsägande över hela linjen. Det kändes dessutom som att den research hon hade gjort använde hon till att slänga ur sig lite begrepp här och där, men utvecklade just ingenting. Det gjorde ändå att min känsla blev att hennes efterforskningar enbart hjälpte henne att krydda historien med autentiska ord som hon med den kunskapen i ryggen klarade att placera i rätt sammanhang. Den gjorde inte egentligen, tycker jag, att själva berättelsen blev intressantare.
Den kändes lite som en något mer avancerad uppsats i skolan. Som uppsats i skolan hade man nog tyckt att den var lysande. Som bok - lite för lite. Har svårt att sätta fingret på vad det var "lite för lite" av - men, det är den känslan jag får. Lite tunt.
Visst är själva intrigen helt ok, men jag fick aldrig några känslor för människorna i boken vilket ofta är avgörande för om jag skall ta till mig en bok eller ej.
Även om själva språket är hyfsat så tyckte jag att inte att historien fick någon ordentlig fart utan kändes platt och lite intetsägande över hela linjen. Det kändes dessutom som att den research hon hade gjort använde hon till att slänga ur sig lite begrepp här och där, men utvecklade just ingenting. Det gjorde ändå att min känsla blev att hennes efterforskningar enbart hjälpte henne att krydda historien med autentiska ord som hon med den kunskapen i ryggen klarade att placera i rätt sammanhang. Den gjorde inte egentligen, tycker jag, att själva berättelsen blev intressantare.
Den kändes lite som en något mer avancerad uppsats i skolan. Som uppsats i skolan hade man nog tyckt att den var lysande. Som bok - lite för lite. Har svårt att sätta fingret på vad det var "lite för lite" av - men, det är den känslan jag får. Lite tunt.
onsdag 14 september 2011
Ohemult
Vad kom först - Tove Janssons Hemulen eller ordet hemult/ohemult?
Jag förstod av sammanhanget när jag hörde ordet ohemult vad det betydde - men hade faktiskt, fram till bara häromdagen aldrig hört det förut.
Var/är Hemulen en väldigt tillbörlig individ?
Är ordet gammalt eller nytt?
Jag förstod av sammanhanget när jag hörde ordet ohemult vad det betydde - men hade faktiskt, fram till bara häromdagen aldrig hört det förut.
Var/är Hemulen en väldigt tillbörlig individ?
Är ordet gammalt eller nytt?
Same
Maken har nyligen genomgått en hälsokontroll med jobbet.
Ett av provsvaren gav honom information om att han har en ovanlig genetisk avvikelse i sitt blod, som enbart samer har!
Jaha. Där ser man. En del av vårt eget svenska urfolk. I min familj.
Lite nyfiken blir jag allt på om jag också har den där genen.
Mina barn lär ju ha den hursomhelst.
Coolt.
Ett av provsvaren gav honom information om att han har en ovanlig genetisk avvikelse i sitt blod, som enbart samer har!
Jaha. Där ser man. En del av vårt eget svenska urfolk. I min familj.
Lite nyfiken blir jag allt på om jag också har den där genen.
Mina barn lär ju ha den hursomhelst.
Coolt.
tisdag 13 september 2011
Kan börja längta nu
Hur skall man som första-gångs-USA-resenär kunna förstå att två timmar mellan flygen på Chicago O´Hare inte är tillräckligt?
Våndan, våndan, våndan som vi har haft som inte har minskats för varje person som sagt saker i stil med "Åh, det kan bli tight!" "Oj oj, då får ni springa!" kan ni ju bara föreställa er.
Snacka då om att stressen eskalerade när vi fick ett mail idag där det inte bara stod att vi skulle få en extra mellanlandning (en liten sväng från Chicago till New York och först efter det till Orlando) utan dessutom minskades tiden i Chicago till 1 timme och 40 minuter... Andas djuuupt.
Men, då ryckte min riddare på sin vita häst ut och ringde våra researrangörer och diskuterade hela upplägget med dem.
Nu har vi 4 timmar och 45 minuter i Chicago och slipper någon utflykt till New York.
Puh.
Behöver jag säga att huvudvärken kom som ett brev på posten när jag fick beskedet?
NU kan jag sluta oroa mig.
Och börja längta!
Våndan, våndan, våndan som vi har haft som inte har minskats för varje person som sagt saker i stil med "Åh, det kan bli tight!" "Oj oj, då får ni springa!" kan ni ju bara föreställa er.
Snacka då om att stressen eskalerade när vi fick ett mail idag där det inte bara stod att vi skulle få en extra mellanlandning (en liten sväng från Chicago till New York och först efter det till Orlando) utan dessutom minskades tiden i Chicago till 1 timme och 40 minuter... Andas djuuupt.
Men, då ryckte min riddare på sin vita häst ut och ringde våra researrangörer och diskuterade hela upplägget med dem.
Nu har vi 4 timmar och 45 minuter i Chicago och slipper någon utflykt till New York.
Puh.
Behöver jag säga att huvudvärken kom som ett brev på posten när jag fick beskedet?
NU kan jag sluta oroa mig.
Och börja längta!
måndag 12 september 2011
Höst på riktigt
Bäddade i täcken i alla familjens sängar igår.
Ajöss sommartomma påslakan för den här gången.
Lite mysigare, tyckte barnen.
Lite för osomrigt i min smak.
Blä.
Ajöss sommartomma påslakan för den här gången.
Lite mysigare, tyckte barnen.
Lite för osomrigt i min smak.
Blä.
söndag 11 september 2011
Värdet av lidande
Läser och hör om regeringens beslut att inte ge någon ekonomisk ersättning till de fosterhemsbarn som omhändertogs och for illa mellan 1920 och 1980.
Och jag står och väger mellan vad jag tycker om det.
På samma gång som jag förstår regeringens motivering om att det är svårt att på "ett rättvist och rättssäkert sätt betala ut ersättning till dem som utsatts för vanvård" så förstår jag hur detta svider för dem som nu blir svikna igen.
Det känns som om det ska svida också för dem som hade ansvaret och inte tog det. Nu väljer man att ducka än en gång. Och inte ta ansvaret. Och "bara" be om ursäkt. Betydligt billigare.
Jag förstår också en annan del av motiveringen där man menar att det skulle diskriminera människor som utsatts för övergrepp senare än 1980, vilket skulle kunna innebära att en ung person som utsatts för övergrepp 1983 inte får den ersättning som den som utsatts för samma sak 1953.
Men, där förstår jag inte varför man har satt den övre gränsen på 1980. Skall inte all vanvård och negligerande av ansvar alltid kunna "bestraffas"? Det sorgliga är ju att sådana här saker måste kosta för att få en del av de människor som sitter på sådana positioner att de har makten över dessa barns liv - att ta ansvar!
Att det skall vara OK att rycka på axlarna och säga "Förlåt!" känns som en lite väl enkel väg ut när man har förstört så mycket.
Visst kan det vara svårt att dra gränser för värdet av lidandet. Vem som lidit "nog mycket" - men hur lätt var det för dessa barn? Dags för att myndigheterna att våndas och "ha det svårt" nu då.
Men, å andra sidan tänker jag: Kan man, med aldrig så mycket pengar, köpa tillbaka en förlorad barndom?
Som sagt - många är frågorna som trängs i mitt huvud samtidigt som jag rent känslomässigt står på de stackars barnens sida. Om pengarna på något sätt kan ge dem någon form av upprättelse på minsta sätt, så är det värt det. Hur det skall gå till - ja, med tanke på de ekonomiska ersättningar som våra politiker uppbär - så borde de väl vara väldigt väl kvalificerade att lösa en sådan knäckfråga.
Och jag står och väger mellan vad jag tycker om det.
På samma gång som jag förstår regeringens motivering om att det är svårt att på "ett rättvist och rättssäkert sätt betala ut ersättning till dem som utsatts för vanvård" så förstår jag hur detta svider för dem som nu blir svikna igen.
Det känns som om det ska svida också för dem som hade ansvaret och inte tog det. Nu väljer man att ducka än en gång. Och inte ta ansvaret. Och "bara" be om ursäkt. Betydligt billigare.
Jag förstår också en annan del av motiveringen där man menar att det skulle diskriminera människor som utsatts för övergrepp senare än 1980, vilket skulle kunna innebära att en ung person som utsatts för övergrepp 1983 inte får den ersättning som den som utsatts för samma sak 1953.
Men, där förstår jag inte varför man har satt den övre gränsen på 1980. Skall inte all vanvård och negligerande av ansvar alltid kunna "bestraffas"? Det sorgliga är ju att sådana här saker måste kosta för att få en del av de människor som sitter på sådana positioner att de har makten över dessa barns liv - att ta ansvar!
Att det skall vara OK att rycka på axlarna och säga "Förlåt!" känns som en lite väl enkel väg ut när man har förstört så mycket.
Visst kan det vara svårt att dra gränser för värdet av lidandet. Vem som lidit "nog mycket" - men hur lätt var det för dessa barn? Dags för att myndigheterna att våndas och "ha det svårt" nu då.
Men, å andra sidan tänker jag: Kan man, med aldrig så mycket pengar, köpa tillbaka en förlorad barndom?
Som sagt - många är frågorna som trängs i mitt huvud samtidigt som jag rent känslomässigt står på de stackars barnens sida. Om pengarna på något sätt kan ge dem någon form av upprättelse på minsta sätt, så är det värt det. Hur det skall gå till - ja, med tanke på de ekonomiska ersättningar som våra politiker uppbär - så borde de väl vara väldigt väl kvalificerade att lösa en sådan knäckfråga.
lördag 10 september 2011
Inte den som inte ser
Jag har ett dilemma som inte är helt lätt att beskriva, men jag skall försöka.
I vår utvidgade närhet finns ett barn vars pappa jag tror dricker för mycket.
Jag har bara träffat föräldrarna vid några få tillfällen (vi bor alltså inte helt nära varandra) - men ett av de tillfällena var vid någon form av event på dagis. Jag uppmärksammade då personalen på det faktum att pappan uppträdde klart berusat (jag har träffat och pratat med pappan innan dess och jag kände inte igen att han betedde sig så då) och att jag tyckte att de borde agera på det på något sätt. Jag följde dock aldrig upp det eftersom jag antar/antog att de i alla händelser inte kunde säga något till mig p g a sekretess.
Jag har aldrig träffat vare sig mamman eller pappan vid hämtning/lämning eftersom barnet alltid har hämtats betydligt tidigare än mina barn (pappan har berättat att han börjar jobba kl 3 på morgonen och därmed slutar tidigt också) - så jag har inte träffat dem sedan den där händelsen.
För en liten tid sedan såg jag dock pappan på väg från skolan tillsammans med barnet. Jag körde på en väg i vårt område och på trottoaren en bit ifrån mig gick de två tillsammans. Återigen slogs jag av att han såg klart berusad ut i sitt rörelseschema.
Min första tanke var "Får skolpersonalen verkligen lämna ut ett barn till en berusad person? Borde inte de slå larm?"
Nu finns det ju de där sakerna som kommer poppande i huvudet: han kanske har en sjukdom som gör att han från tid till annan rör sig så där konstigt. Men, tänk då - om han inte har det?
Jag vill inte vara en av de där vuxna som, när barnet kanske summerar sin barndom om säg 20 år, inte såg. Om det nu finns något som borde ses.
Jag vet ju väldigt lite. Jag ser ju bara det jag tror jag ser. Vad borde jag göra? Hur borde jag agera?
I vår utvidgade närhet finns ett barn vars pappa jag tror dricker för mycket.
Jag har bara träffat föräldrarna vid några få tillfällen (vi bor alltså inte helt nära varandra) - men ett av de tillfällena var vid någon form av event på dagis. Jag uppmärksammade då personalen på det faktum att pappan uppträdde klart berusat (jag har träffat och pratat med pappan innan dess och jag kände inte igen att han betedde sig så då) och att jag tyckte att de borde agera på det på något sätt. Jag följde dock aldrig upp det eftersom jag antar/antog att de i alla händelser inte kunde säga något till mig p g a sekretess.
Jag har aldrig träffat vare sig mamman eller pappan vid hämtning/lämning eftersom barnet alltid har hämtats betydligt tidigare än mina barn (pappan har berättat att han börjar jobba kl 3 på morgonen och därmed slutar tidigt också) - så jag har inte träffat dem sedan den där händelsen.
För en liten tid sedan såg jag dock pappan på väg från skolan tillsammans med barnet. Jag körde på en väg i vårt område och på trottoaren en bit ifrån mig gick de två tillsammans. Återigen slogs jag av att han såg klart berusad ut i sitt rörelseschema.
Min första tanke var "Får skolpersonalen verkligen lämna ut ett barn till en berusad person? Borde inte de slå larm?"
Nu finns det ju de där sakerna som kommer poppande i huvudet: han kanske har en sjukdom som gör att han från tid till annan rör sig så där konstigt. Men, tänk då - om han inte har det?
Jag vill inte vara en av de där vuxna som, när barnet kanske summerar sin barndom om säg 20 år, inte såg. Om det nu finns något som borde ses.
Jag vet ju väldigt lite. Jag ser ju bara det jag tror jag ser. Vad borde jag göra? Hur borde jag agera?
fredag 9 september 2011
Ledsam vecka
Räcker det inte med att den här veckan innehåller 10-årsjubileum av 9/11 på söndag?
Var det tvunget att bli en flygkrasch och ett dödsfall i cancer på jobbet också?
Skönt hursomhelst att resultatet av tutt-utplattningen som jag var med om för första gången i måndags, var positivt. Eller negativt. Det beror på hur man formulerar det. Hursomhelst, inga spår av några dumheter.
Var det tvunget att bli en flygkrasch och ett dödsfall i cancer på jobbet också?
Skönt hursomhelst att resultatet av tutt-utplattningen som jag var med om för första gången i måndags, var positivt. Eller negativt. Det beror på hur man formulerar det. Hursomhelst, inga spår av några dumheter.
torsdag 8 september 2011
En dag
Jag bara sällar mig till alla de andra som har skrivit superlativer som "En dag är hysteriskt rolig och fruktansvärt sorglig, varm, underfundig, välskriven, rörande, engagerande och alldeles, alldeles underbar", "Må bra-läsning i högsta ligan. Smart, underhållande och känslosam utan att vara sentimental."Denna charmiga, varma och humoristiska berättelse går rakt in i hjärtat." "Briljant. En hjärtskärande roman om det som från början såg så löjligt orealistiskt ut: Livet efter 40."
Jag tyckte mycket mycket om denna bok. Jag tyckte om karaktärerna i den. Jag tyckte om språket i den. Jag tyckte om storyn i den och trots att jag i början saknade "dagen efter" emellanåt, så vande jag mig vid det och tyckte slutligen mycket om det också!
Jag tycker att den ger lite mer än en vanlig "må-bra-bok" även om formatet och grunden är den typen av bok.
Jag mer eller mindre sträckläste och precis som vanligt så saknar jag den/dem (Emma och Dexter) nu enormt - lite som när man vräker i sig något man är toksugen på och sedan, när det är slut, ångrar att man inte njöt lite mer under vägen.
Ni fattar, va´? Läs den.
"En dag" av David Nicholls.
Jag tyckte mycket mycket om denna bok. Jag tyckte om karaktärerna i den. Jag tyckte om språket i den. Jag tyckte om storyn i den och trots att jag i början saknade "dagen efter" emellanåt, så vande jag mig vid det och tyckte slutligen mycket om det också!
Jag tycker att den ger lite mer än en vanlig "må-bra-bok" även om formatet och grunden är den typen av bok.
Jag mer eller mindre sträckläste och precis som vanligt så saknar jag den/dem (Emma och Dexter) nu enormt - lite som när man vräker i sig något man är toksugen på och sedan, när det är slut, ångrar att man inte njöt lite mer under vägen.
Ni fattar, va´? Läs den.
"En dag" av David Nicholls.
onsdag 7 september 2011
En del
Har jag blivit jättegammal och stenålders om jag tycker att det nya modet att gå omkring i en jättelik sparkdräkt också känd under namnet One Piece är hemskt?!
Jag skulle absolut, mycket väl, kunna tänka mig att sätta på mig ett dylikt plagg och softa omkring i hemmavid. Det ser onekligen rätt bekvämt ut.
Men, därifrån till att ha det på sig utanför husets fyra väggar?
Skulle inte tro det.
Det är bland det absolut fulaste jag har sett. Det övergår mitt förstånd att vuxna människor (och även modemedvetna, normalt begåvade barn och ungdomar) ens tänker tanken att gå ut och se ut som en jättebebis!
Eller som hon som jag såg på bussen, som nog trodde att hon var ett kattdjur (eller om hon kanske var Tarzans Jane?!). Hon liksom skuttade uppför de få trappstegen, visade upp sitt kort för chauffören och svingade sig in på den plats hon sett ut åt sig. I en, förstås, leopardmönstrad vuxensparkdräkt.
Jag rös då. Jag ryser nu.
Jag skulle absolut, mycket väl, kunna tänka mig att sätta på mig ett dylikt plagg och softa omkring i hemmavid. Det ser onekligen rätt bekvämt ut.
Men, därifrån till att ha det på sig utanför husets fyra väggar?
Skulle inte tro det.
Det är bland det absolut fulaste jag har sett. Det övergår mitt förstånd att vuxna människor (och även modemedvetna, normalt begåvade barn och ungdomar) ens tänker tanken att gå ut och se ut som en jättebebis!
Eller som hon som jag såg på bussen, som nog trodde att hon var ett kattdjur (eller om hon kanske var Tarzans Jane?!). Hon liksom skuttade uppför de få trappstegen, visade upp sitt kort för chauffören och svingade sig in på den plats hon sett ut åt sig. I en, förstås, leopardmönstrad vuxensparkdräkt.
Jag rös då. Jag ryser nu.
tisdag 6 september 2011
Rättsprövning
En pojke i Sundsvallstrakten har blivit nekad två dagars ledighet från skolan för en Londonresa resp att följa med sin pappa på älgjakt.
I sak kan jag väl hålla med skolan om att barnen skall vara där. Vidare kan jag också förstå hur jobbigt det är att jobba med halvklass i flera veckor runt skolloven då klassen är decimerad av olika resor gjorda före eller efter. Att behöva gå igenom saker igen och igen. Det tycker jag för övrigt inte att de skall behöva göra.
Men, jag skulle verkligen vilja se hur de skulle göra om de nu nekar mina barn ledigt när vi skall åka till USA (nåja, pojkarna har ju inte skolplikt än, visserligen). Och vad som händer eftersom vi kommer att åka även om de säger nej. Blir det en polisanmälan då? Och sedan... Rättsprövning?
Min känsla är att de då skulle bli tvungna att skriva om vissa bitar i skollagen och göra det än tydligare att föräldrarna i det läget tar det hela ansvaret.
Jag och maken är helt med på att vi i och med vår resa tar det fulla ansvaret för att dottern, som har skolplikt, inte halkar efter i skolan. Och att vi inte har någon chans att ställa krav på skolan i efterhand vad gäller specialundervisning eller liknande p g a detta.
Men, är det verkligen solklart för alla att det är så det "är"? "Är" det så enligt konstens alla regler och för all del lagar? Står det någonstans så att alla förstår, eller behöver det månne förtydligas?
Ser mycket fram emot en prövning av något slag av detta.
I sak kan jag väl hålla med skolan om att barnen skall vara där. Vidare kan jag också förstå hur jobbigt det är att jobba med halvklass i flera veckor runt skolloven då klassen är decimerad av olika resor gjorda före eller efter. Att behöva gå igenom saker igen och igen. Det tycker jag för övrigt inte att de skall behöva göra.
Men, jag skulle verkligen vilja se hur de skulle göra om de nu nekar mina barn ledigt när vi skall åka till USA (nåja, pojkarna har ju inte skolplikt än, visserligen). Och vad som händer eftersom vi kommer att åka även om de säger nej. Blir det en polisanmälan då? Och sedan... Rättsprövning?
Min känsla är att de då skulle bli tvungna att skriva om vissa bitar i skollagen och göra det än tydligare att föräldrarna i det läget tar det hela ansvaret.
Jag och maken är helt med på att vi i och med vår resa tar det fulla ansvaret för att dottern, som har skolplikt, inte halkar efter i skolan. Och att vi inte har någon chans att ställa krav på skolan i efterhand vad gäller specialundervisning eller liknande p g a detta.
Men, är det verkligen solklart för alla att det är så det "är"? "Är" det så enligt konstens alla regler och för all del lagar? Står det någonstans så att alla förstår, eller behöver det månne förtydligas?
Ser mycket fram emot en prövning av något slag av detta.
Kom inte här och sjåpa er
På tal om nedkomst.
Laila Bagge Wahlgren som skall föda barn närsomhelst har ju uttryckt det så väl: "Man föder ju inte i en månad. Man föder i max ett dygn, så det är max ett dygn jag är borta, säger hon."
Så, det är tur att jag inte skall föda barn någon mer gång med tanke på hur mör iallafall jag har varit efter mina förlossningar (en vaginal och en med planerat kejsarsnitt). Lite lagom trött så där. Lite lagom loj och inriktad bara på det/de nya livet/liven man har fått träffa - och inte så intresserad av omvärlden. Lite lagom hormonstinn så där på tredje dagen också...
Kom alltså inte här och sjåpa er ni som skall föda barn - det är bara att börja jobba igen efter ett dygn. Herregud - ni ska väl inte föda i en månad??
Sicket rekorderligt fruntimmer hon är, den där Laila Bagge Wahlgren.
Laila Bagge Wahlgren som skall föda barn närsomhelst har ju uttryckt det så väl: "Man föder ju inte i en månad. Man föder i max ett dygn, så det är max ett dygn jag är borta, säger hon."
Så, det är tur att jag inte skall föda barn någon mer gång med tanke på hur mör iallafall jag har varit efter mina förlossningar (en vaginal och en med planerat kejsarsnitt). Lite lagom trött så där. Lite lagom loj och inriktad bara på det/de nya livet/liven man har fått träffa - och inte så intresserad av omvärlden. Lite lagom hormonstinn så där på tredje dagen också...
Kom alltså inte här och sjåpa er ni som skall föda barn - det är bara att börja jobba igen efter ett dygn. Herregud - ni ska väl inte föda i en månad??
Sicket rekorderligt fruntimmer hon är, den där Laila Bagge Wahlgren.
måndag 5 september 2011
Fejkat datum
Funderar på om Vickan möjligen fejkat beräknat ankomstdatum för den kommande tronarvingen.
Eller syns det verkligen så här mycket när man är i typ 13:e - 14:e veckan?
Kan för all del inte klandra henne/dem om de vill slippa de alltför hetsiga spekulationerna när det börjar närma sig och kanske går över tiden. Lite marginal om man så säger.
Eller syns det verkligen så här mycket när man är i typ 13:e - 14:e veckan?
Kan för all del inte klandra henne/dem om de vill slippa de alltför hetsiga spekulationerna när det börjar närma sig och kanske går över tiden. Lite marginal om man så säger.
Så jäkla rätt!
Härligt, säger jag bara om artikeln jag läst i Aftonbladet som berättar om den 53-åriga kvinnan som vägras operation så länge hon vägrar sluta röka.
En vanlig komplikation är blödande sår, enligt läkarna och om patienten inte röker minskar blödningsrisken och det är därför man ställer det kravet på patienten.
När hon säger att hon är medveten om att läkningsprocessen blir sämre men att det är hennes val hon ändå fortsätter att röka så undrar jag stilla om hon i det läget skulle gå med på att inte få någon ytterligare läkarhjälp om såren inte skulle sluta blöda?!
Förmodligen inte.
Då skulle det väl bli ytterligare en artikel med braskande rubriker för att hon inte fått den hjälp hon helt plötsligt då anser sig ha rätt till.
Att röka är ett val som ett led i att medvetet försämra sin egen hälsa. Då får hon väl ta konsekvenserna då!
En vanlig komplikation är blödande sår, enligt läkarna och om patienten inte röker minskar blödningsrisken och det är därför man ställer det kravet på patienten.
När hon säger att hon är medveten om att läkningsprocessen blir sämre men att det är hennes val hon ändå fortsätter att röka så undrar jag stilla om hon i det läget skulle gå med på att inte få någon ytterligare läkarhjälp om såren inte skulle sluta blöda?!
Förmodligen inte.
Då skulle det väl bli ytterligare en artikel med braskande rubriker för att hon inte fått den hjälp hon helt plötsligt då anser sig ha rätt till.
Att röka är ett val som ett led i att medvetet försämra sin egen hälsa. Då får hon väl ta konsekvenserna då!
söndag 4 september 2011
Och hur luktar det där
Jag har en liten hangup.
Och det är på smutsigt hår.
Jag tycker att det är bland det mest ofräscha jag kan se på en människa i dagens Sverige.
Jag tycker liksom "Hur svårt kan det vara?" att hålla håret rent. Om man nu inte är uteliggare och alltså inte har tillgång till samma varma, rinnande vatten som vi som har tak över huvudet i välfärds-Sverige. Schampoo? För att hålla håret rent behöver man ju inte köpa frisörschampoon för en massa dyra pengar om man nu inte absolut vill eller har råd.
När jag ser en människa med så där uppenbart smutsigt eller flottigt hår tänker jag direkt:
"Om håret ser ut så där... Hur luktar det då på andra, lite mer "luktande" ställen på den kroppen, om ni förstår vad jag menar??"
Vill helst inte tänka för länge på det eftersom det gör mig illamående.
Och det är på smutsigt hår.
Jag tycker att det är bland det mest ofräscha jag kan se på en människa i dagens Sverige.
Jag tycker liksom "Hur svårt kan det vara?" att hålla håret rent. Om man nu inte är uteliggare och alltså inte har tillgång till samma varma, rinnande vatten som vi som har tak över huvudet i välfärds-Sverige. Schampoo? För att hålla håret rent behöver man ju inte köpa frisörschampoon för en massa dyra pengar om man nu inte absolut vill eller har råd.
När jag ser en människa med så där uppenbart smutsigt eller flottigt hår tänker jag direkt:
"Om håret ser ut så där... Hur luktar det då på andra, lite mer "luktande" ställen på den kroppen, om ni förstår vad jag menar??"
Vill helst inte tänka för länge på det eftersom det gör mig illamående.
lördag 3 september 2011
Pannlampa
På tunnelbanan in till sta´n och Tjejmilen var det lite skum belysning.
Måste ha varit det då jag hade vissa problem att läsa i min nya bok.
Ja, för det kan absolut inte ha berott på att jag borde använda mina glasögon. Oh nej.
Kanske skall ta och skaffa linser ändå.
Men, det får bli efter vår USA-tripp eftersom vi endast skall ha handbagage med oss över. Och ni vet ju hur det är med mängden tillåten vätska i handbagage när man flyger. Inget för linsvätska alltså.
Får skaffa pannlampa så länge.
(Och kompisen gick i mål på 1.11.48 - riktigt bra jobbat, tycker jag!)
Måste ha varit det då jag hade vissa problem att läsa i min nya bok.
Ja, för det kan absolut inte ha berott på att jag borde använda mina glasögon. Oh nej.
Kanske skall ta och skaffa linser ändå.
Men, det får bli efter vår USA-tripp eftersom vi endast skall ha handbagage med oss över. Och ni vet ju hur det är med mängden tillåten vätska i handbagage när man flyger. Inget för linsvätska alltså.
Får skaffa pannlampa så länge.
(Och kompisen gick i mål på 1.11.48 - riktigt bra jobbat, tycker jag!)
Tjejmilen
Idag står "Tjejmilen" på programmet.
Inte för att jag skall delta, inte i år - jag skall bara gå på studiebesök inför nästa år, då jag tänkte vara med.
Idag skall jag "bara" heja fram alla andra fantastiska tjejer som tar sig an de 10 kilometrarna. Däribland några jag faktiskt känner.
Ska du också dit? Vi kanske ses i vimlet framåt målgången!
Inte för att jag skall delta, inte i år - jag skall bara gå på studiebesök inför nästa år, då jag tänkte vara med.
Idag skall jag "bara" heja fram alla andra fantastiska tjejer som tar sig an de 10 kilometrarna. Däribland några jag faktiskt känner.
Ska du också dit? Vi kanske ses i vimlet framåt målgången!
fredag 2 september 2011
Kleopatras kam
Då ska vi se, en recension av "Kleopatras kam" av Maria Ernestam kommer här:
Jag har tidigare läst "Caipirinha med döden", "Busters öron" och "Alltid hos dig" av samma författare och tyckt väldigt bra om dem alla. Maria skriver, tycker jag, med en speciell knorr och när jag började läsa "Kleopatras kam" så hade jag glömt det. Eller - så var knorren lite extra väl dold denna gång. För, jag skall ärligt säga att jag umgicks med tanken på att ge upp några gånger under resans gång. Det blev lite segt och när jag var lite halvtrött så fanns inte inspirationen att försöka jobba mig igenom. Men, jag satte ett beting för mig själv:
Åtminstone ett kapitel per kväll.
Så, så fick det bli.
Och i slutänden är jag glad att jag gjorde det. Att jag inte gav upp. Dock tänkte jag mer än en gång att jag skulle ha haft den på en sådan där läsplatta som min kompis har, eftersom det då är enklare att söka tillbaka för att kolla vissa tidigare händelser som man plötsligt förstår i ett annat sammanhang. Tjaaa, jag tror inte jag säger mer än så.
Berättandet känns också denna gång oerhört genomtänkt även om det som sagt kändes lite omständigt, upprepande och segt i vissa partier. Men, håll ut. Belöningen kommer.
Jag har tidigare läst "Caipirinha med döden", "Busters öron" och "Alltid hos dig" av samma författare och tyckt väldigt bra om dem alla. Maria skriver, tycker jag, med en speciell knorr och när jag började läsa "Kleopatras kam" så hade jag glömt det. Eller - så var knorren lite extra väl dold denna gång. För, jag skall ärligt säga att jag umgicks med tanken på att ge upp några gånger under resans gång. Det blev lite segt och när jag var lite halvtrött så fanns inte inspirationen att försöka jobba mig igenom. Men, jag satte ett beting för mig själv:
Åtminstone ett kapitel per kväll.
Så, så fick det bli.
Och i slutänden är jag glad att jag gjorde det. Att jag inte gav upp. Dock tänkte jag mer än en gång att jag skulle ha haft den på en sådan där läsplatta som min kompis har, eftersom det då är enklare att söka tillbaka för att kolla vissa tidigare händelser som man plötsligt förstår i ett annat sammanhang. Tjaaa, jag tror inte jag säger mer än så.
Berättandet känns också denna gång oerhört genomtänkt även om det som sagt kändes lite omständigt, upprepande och segt i vissa partier. Men, håll ut. Belöningen kommer.
torsdag 1 september 2011
Dåligt korrekturläst?
Är det inte lite underligt att Veronica Maggio måste kasta ner en nyckel när det är kö hela vägen nerifrån gatan upp till hallen?
Kunde inte de som står i trapphuset öppna porten??
Kunde inte de som står i trapphuset öppna porten??
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)