måndag 31 oktober 2011

Upp. Och ner....

Efter att ha bevistat Islands of Adventure, Universal Studios, Sea World, Aquatica och Busch Gardens så börjar vi känna oss som berg- och dalbaneproffs... För kära värld vad de gillar sådana! Mitt problem är bara att jag älskar uppet och neret men inte uppochner och skruv... Alltså är man jäkligt gammaldags då? Djupa dalar är härliga men när de vänder världen uppochner så får jag problem med orienteringen och för mycket av de goda gör mig illamående. Idag har jag dock provat två härliga attraktioner där man från 200 feet (hur högt det nu är med vår måttenhet vet jag inte) föll rakt ner och så åkte man runt lite och sedan åkte man rakt ner igen. Inget jäklas uppochnervändande! Sedan åkte vi en som hette Cheeta Hunt och som gick ut på att dels accelerera utav 17 och så ett par härliga backar. Me like!

Båda dessa var på det ställe som heter Busch Gardens som vi varit på idag. En kombinerad nöjespark med åkattraktioner och djurpark. Jag funderar dock på om amerikanerna är så himla bra på djurhållning när de hade sisådär 20 kängurur på en yta mindre än en fotbollsplan, som dessutom var uppbruten av gångstråk och vatten... Inte mycket yta att sträcka ut på direkt. Elefanterna hade det inte så stort de heller, för att ta ett annat exempel. Rent och fräscht, absolut - men trångt...

Imorgon är det Halloween här (eller ja, de är det väl överallt kan jag tro, men det är ju här de typ uppfann det...) Få se vad vi får se då!

söndag 30 oktober 2011

Ledsen!

Skulle förstås ha lagt in ett "Stängt p g à semester" eller något ditåt eftersom den där efterlängtade resan långt västerut pågår just nu... Men nu har jag ju shoppat en iPad så plötsligt blev jag tillgänglig igen, haha!

Kan göra följande reflektioner så här långt: ryktet om att Orlando skulle krylla av krokodiler har visat sig vara betydligt överdrivet, har hittills endast sett några små pluttisar på Sea World - instängda.... Mycket är mycket större här - spisar, bilar, tvättmaskiner, människor... Och på parkerna går mycket ut på att blöta ner folk så mycket som möjligt i de olika åkattraktionerna oavsett om det är påkallat på riktigt eller ej. Nåja, det är ju varmt och skönt här så man torkar ju fort :-)!

Och - ska ni hit så hojta till så ska jag rekommendera vårt hotell till er. Mycket mycket bra!

Nu ska jag nog ta mig ett dopp i hotellrummets bubbelpool.

Så egentligen är jag nog inte så ledsen...

onsdag 19 oktober 2011

Det blir en tjej!

Ja, sanna mina ord. I februari/mars kommer svaret, även om jag är övertygad om att jag sitter med facit.

Det handlar om kronprinsessparets bebis alltså. Den här gången. Ni ska få se att det blir en tronarvinge av kvinnligt kön.

Så. Nu skall sierskan sova.

Lider helt klart av ÅNK! Du, då??

HAR DU ÅNK?

Verkar detta bekant?
(åldersbetingad nedsättning av korttidsminnet).

Så här visade sig symptomen:

Jag bestämde mig för att tvätta bilen. När jag är på väg ut till garaget upptäcker jag posten i hallen. Bäst att kolla posten innan jag tvättar bilen, säger jag till mig själv.

Jag lägger bilnycklarna på bordet, kastar reklamen i papperskorgen och märker att den behöver tömmas.

Därför lägger jag räkningarna och ett brev med en svarsblankett på bordet och bestämmer mig för att tömma papperskorgen först. Eftersom jag trots allt går förbi en brevlåda när jag ska till pappersinsamlingen kan jag lika gärna posta svarsblanketten. Men då behöver jag en penna.

Mina pennor ligger på skrivbordet i arbetsrummet, så jag går in dit och hittar en flaska juice som jag börjat dricka ifrån. Jag ska börja leta efter pennan, men först måste jag flytta juicen så jag inte råkar spilla på skrivbordet. Juicen håller på att bli varm och bör sättas in i kylen.
På väg till köket med juicen får jag syn på en blomvas som står på bänken.
Blommorna behöver vatten, så jag ställer ifrån mig juicen på bordet.

Då ser jag mina glasögon som jag letat efter hela förmiddagen. Det är bäst att jag lägger dem på mitt skrivbord, men först ska jag vattna blommorna.


Jag lägger glasögonen på köksbänken och fyller vattenkannan med vatten. Då får jag plötsligt syn på fjärrkontrollen till TV:n. Någon har lagt den på köksbordet. Ikväll när vi ska se på TV kommer vi att få leta efter kontrollen, men ingen kommer att tänka på att den ligger på köksbordet.

Jag bör lägga den där den ska vara, men först ska jag vattna blommorna. Jag häller lite vatten i vasen, men det mesta hamnar på golvet. Jag lägger tillbaka kontrollen på bordet och går för att leta reda på en trasa. Så går jag ut i hallen igen för att försöka komma på vad jag hade tänkt göra.

Vid dagens slut är bilen fortfarande smutsig, svarsblanketten har inte blivit postad, det står en flaska med varm juice på bänken, blommorna är vissna, jag kan inte hitta någon penna, jag kan inte hitta fjärrkontrollen till TV:n, jag kan inte hitta mina glasögon och jag har ingen aning om var jag lagt bilnycklarna.

Jag försöker komma på varför det inte blev något gjort idag. Det är förbluffande för jag vet att jag har varit upptagen hela dagen och jag är helt FÄRDIG.

Jag förstår att detta är ett allvarligt problem och jag ska söka hjälp för det, men först ska jag kolla min mail...

tisdag 18 oktober 2011

Ståndaktighet som imponerar

Tänk dig att du väntar barn.

Tänk dig också att du varit på ultraljud.

Tänk dig att du inte där och då tog reda på allt som gick att få veta.

Tänk dig istället att du bad barnmorskan stoppa ner den där lilla informationen i ett kuvert du hade med dig, för den händelse att du vill veta senare.

Tänk dig vidare att kuvertet var lite gammalt och klistret lite torkat.

Skulle du kunna hålla dig från att ta reda på vilket kön den väntade bebisen hade då?




Handlar inte om mig. Skulle aldrig kunna handla om mig. Det skulle liksom inte hända...

Sent ska man vakna

Kunde de inte ha marknadsfört det lite mer?

Ja, det här med att Claes Åkesson äntligen lämnat "Äntligen Morgon" på Mix Megapol?

Jag som har bojkottat programmet sedan han började - nu kan jag ju börja lyssna på Gry, Anders och Hans "Kroppen" Wiklund igen.

För att inte tala om "Jackpoooooott"!


Däremot tycker jag att sådana där sjukanmälningsspratt som de håller på med enbart är erbarmligt pinsamma. Inte roliga på en enda fläck, utan bara bara tramsiga. Tur att det finns avstängningsknapp eftersom skämskudde passar dåligt bakom ratten.

måndag 17 oktober 2011

Murphys lag



Alltså, om den där Katla har hållit sig lugn sedan 1918, hur kan det komma sig att hon skall vakna just nu?

Lagen om alltings jävlighet, eller vad?

Hon kan väl sova ett tag till, kan man tycka.

Håll gärna tummarna för att hon somnar om.

söndag 16 oktober 2011

Hur komma tillbaka?

Ok, vi ska ju inom kort till det stora landet i väst.

När vi återigen beträder den svenska marken har vi varit borta i 16 dagar och klockan är då runt 10-tiden på morgonen svensk tid (4 på morgonen därifrån vi kommer då).



Hur gör man för att bäst komma tillbaka till den svenska tiden? Har aldrig rest åt det där hållet förut och vill försöka göra detta så bra som möjligt för framför allt barnen.




Erfarenheter som ni kan dela med er av till oss? Tips, råd... Vi har dagen vi kommer hem och dagen efter på oss.

lördag 15 oktober 2011

Hår(da) bud

På tal om att färga håret...

Jag hade en jättebra frisör förut. Morgan heter han.

En gång för rätt länge sedan fick jag för mig att jag skulle byta det färgade rödbruna håret mot blont igen. För att kunna åstadkomma det, gick jag till Morgan för att bleka det. Oj oj oj, vad vi blekte det håret. Att det inte föll av på kuppen, är ett rent mirakel. Färgen satt ju som berget och han t o m ringde och konsulterade hårfärgsleverantörens hjälplinje.

När jag väl var blekt till blondare än Eva Dahlgren så sa han: Om du någonsin bestämmer dig för att börja färga håret igen, så kom inte till mig då.

Eh. Nähäpp.

När jag alltså ett par år senare återföll så... blev det ett naturligt slut på vår relation. Jag har liksom inte bokat någon ny tid hos honom igen.

Lite sorgligt är det allt. Han är nämligen jättebra.

Tur att jag nu äntligen har hittat en som nästan kan mäta sig med honom. Det enda är väl att hon är mycket fegare och spelar mer "safe" än han, men hon är mycket duktig med saxen. Nåja, det blir nog bra det här. När jag klippte av mig håret i augusti, så frågade hon flera gånger om jag verkligen... Sedan klippte hon som bekant lite annorlunda än vad jag bett om. Men, det blev väldigt bra ändå, skall tilläggas. Denna gång klippte hon, enligt mina instruktioner samma frisyr igen, men denna gång tog hon mer. Lite mer i stil med vad jag ville förra gången även om formen på frisyren fortfarande är den "andra".

Det tar sig som mordbrännaren sa!

fredag 14 oktober 2011

Blir ibland så trött på mig själv

När jobbet hopar sig över mitt huvud och jag på allvar börjar känna mig manodepressiv i en manisk period där jag tror att allt cirkulerar runt mig och är beroende av mig. Att bara jag förstår hur saker och ting skall vara och därför har halvsvårt att lita på andras förmågor eller ens förstånd.

Då önskar jag att hade ett väldigt tydligt avgränsat ansvarsområde.

Typ: trädgårdsarbetare med ansvar för en specifik rabatt. Eller så. Så att jag kunde plocka ihop mina arbetsredskap, ställa in dem i boden och gå hem när dagen var slut. Och strunta i vad alla andra planterar i sina små odlingar. Eller vad de använder för bevattningsmetoder, fröer, plantor eller gödningsmedel.

Tur att jag skall ha semester snart.

Den här var bra!

Lite hjärngympa på morgonkvisten:

torsdag 13 oktober 2011

Borde, måste..

Borde slå in presenter, packa lite, plocka ur diskmaskinen, röja köksbordet och plocka i diskmaskinen igen, packa gympapåsen till ena sonen (alltså, säga vad man vill om lektionen/ämnets namn: Idrott, men inte fasen kan man säga idrottspåsen?!) och förbereda kläder för imorgon. Bland annat.

Och här sitter jag.

Har ni hört den där gamla dängan med Susanne Alfvengren från the good old 80:ies:

"For det ar liksom
magnejtar
inbyggde i min soffe
den soum
ja
kopte
nar ja
gick po
staun igår
Å ja bli tyngre
å tyngre
i ändan av å
sitte har
å
ja trou
ja lär bli kvaor här
ett par åur"


Passar bra här. Passar mycket bra här.

Jihoo!

Ett nytt bokpaket har anlänt och det riktigt vattnas i munnen på mig när jag nu skall välja vilken jag skall börja med!

(Kan man förresten säga vattnas i munnen när det handlar om böcker. Jag skall ju inte äta dem. Även om jag väl kan sägas skall "sätta tänderna" i dem, en efter en...)




Nåja, antingen skall jag börja med El Choco av Markus Lutteman, Niceville av Kathryn Stockett, Maken av Gun-Britt Sundström, I det sista regnet av Janesh Vaidya eller Boktjuven av Markus Zusak.



Åh, alla dessa val i livet!

onsdag 12 oktober 2011

Aldrig i livet!

Jag bestämde mig för att inte titta på "Uppdrag granskning" idag, då det handlade om Pär Johansson och Glada Hudikteatern.

Istället gick jag in och röstade på dem som vinnare av Kunskapspriset.

För mig finns det inte på kartan att Pär Johansson har gjort något fel. Jag tror hundra gånger mer på hans ord, än dessa sensationsmakare till tv-producenter.

Han är en stor idol och jag beundrar honom och hans oerhörda engagemang enormt. En eftertraktad föreläsare kostar pengar, tjänar pengar. Och den här mannen, han är värd varenda spänn!

Säger inte ett pip

I vanliga fall brukar jag börja påminna dottern om att börja fundera på att gå och lägga sig vid den här tiden på kvällen.

Hon är sjukt seg att få i säng, så det tar rätt lång tid innan hon verkligen ligger där.

Men, ikväll har jag bestämt mig för att inte säga ett ljud.

Få se när hon själv tycker att hon borde börja "tänka på refrängen".

Ska bli intressant.

Ska bli ännu mer intressant att ha med henne att göra imorgon bitti efter en för sen kväll ikväll.

Men, vad gör man inte för vetenskapen?

22 år!

Idag har jag haft körkort i 22 år!

Helt sjukt ju.

22 år.

Jag minns skrivningen av teoriprovet och uppkörningen direkt efter den (ja, ungdomar - DÅförtiden behövde man inte vänta en massa veckor emellan) som om det var igår.

Eller - okej - kanske i förrgår. Eller i förra veckan. Eller kanske i somras...

Men, ändå.

22 år.

Herreminje vad ung jag var när jag tog den där rosa lappen!

tisdag 11 oktober 2011

Sorgligt...

Nej.

Jag klarar inte att läsa "Kan du vissla, Johanna" av Ulf Stark när det är dags för sagoläsning för sönerna.

En bit går bra. Men framåt slutet. Usch. Då går det inte längre. Och det spelar ingen roll hur många gånger jag har läst den. Att jag vet exakt vad där står. Det går inte iallafall. Jag gråter jämt. Lätt att läsa då? Inte direkt. Men, den är så fin. Det är den.

Jag har samma problem med "En stjärna vid namn Ajax" av samma författare. Vackert och varmt om kärlek och förlust. Snyft.

måndag 10 oktober 2011

Hur gick DET till?

Har varit sjukt trött hela dagen.

Har varit sjukt överlastad med grejer att göra.

Och har glömt att dricka kaffe! Glömt. Hur gör man då??

Ja, och nu är det ju för sent.

Suck.

Underbarnets gåta

Sent igår kväll (alltför sent för att egentligen fungera som jag borde idag) läste jag ut "Underbarnets gåta" av David Lagercrantz.

Jag hade den hemma, har fått den i en bokkasse av min kusin tror jag, så den kom inte hit av mitt val. Om man säger så. Till yttermera visso så är jag inte alls i en "kriminalroman-period" just nu, så hade jag läst på, på baksidan hade jag förmodligen inte lagt tid på den just nu heller.

Men, nu hamnade den här, jag läste inte på baksidan utan öppnade den bara och började läsa.

Och som jag skrev i ett annat inlägg så blev jag nästan direkt imponerad av hur författaren skriver. Hur han använder språket. Därmed inte sagt att det är varken pretto eller tungt, tillkrånglat eller krusidulligt som jag upplever att en del andra gärna gör när de vill verka bättre än vad de är. Nej, jag har svårt att sätta fingret på vad det är som gör att exempelvis skildringar av omgivningar känns naturliga och inte som en utfyllnad.

Jag läser gärna kriminalromaner när jag är på det humöret. Men, jag är inte van vid att en sådan bok kan vara så pass välformulerad. Jag liksom kände efter att jag slagit ihop den att jag inte bara gillade själva historien med dess förvecklingar utan också hur den berättades. Så brukar det inte kännas. Det här är visst den tredje boken med samma huvudperson. Jag har för avsikt att få tag på de andra två också såväl som andra av samma författare.

Att jag gillade denna så pass mycket trots att den egentligen inte alls kom rätt i tiden, säger något ytterligare om den eftersom jag verkligen är en humörmänniska när det kommer till bokval. Fel bok vid fel tidpunkt kan mycket sällan bli rätt i min värld. Men, si - det blev det ändå nu!

Så, jag drar väl till med att jag rekommenderar denna. Eller vad tror ni?

Tunt?

Hahaha, makens vanliga frisör hade visst stängt när han sladdade förbi i lördags, så han valde en annan.

Den tänker han inte gå till igen. Säger han.

Han beskrev hur han ville ha håret klippt - kort på sidorna och längre uppepå, typ. Lite som "väldigt många andra män".

Frisören började att klippa. Och när han klippt lite uppepå så frågade han: "Är det här lagom långt/kort?"

"Jaaa, jooo, det är det väl," svarade maken.

Varpå frisören sa:

"Ja, det ska nog inte vara så mycket kortare eftersom det är lite tunt här uppe."

Honom vill inte maken gå till någon mer gång. Hehehehe...

söndag 9 oktober 2011

Busar

T fick ett erbjudande nu idag om att vara med i den blinda juryn i "True Talent" med inspelning imorgon förmiddag.

Och ja. Hon går ju egentligen i skolan imorgon. Och egentligen så borde hon ju inte - för hon har ju faktiskt skolplikt och allt det där.

Men, när nu farfar är pensionär och kan hjälpa till att ta henne dit och därifrån (och också fick vara med) så bestämde vi oss för att vara lite busiga.

Vi har ringt skolan och meddelat på en telefonsvarare att hon kommer vid 12 imorgon och också berättat vad hon skall göra. Det är ingen idé att mörka, eftersom det kommer att komma fram förr eller senare iallafall.

Hon har drömt om att få vara med på något sådant här så länge. Och pojkarna i klassen är ju lediga en dag här och där för att spela hockeycuper och åka på träningsläger och allt möjligt sådant, så varför skall inte en tjej som inte spelar hockey få göra något i linje med SIN dröm någon enstaka gång. Hon är dessutom extremt sällan sjuk, så hon är typ alltid där annars.

Så. Hoppas att vi inte får alltför mycket skäll.

Nu ikväll biter vi oss hårt i läppen för att inte färga av oss till henne om vad VI tycker om artisterna. Blind jury. Jo pyttsan. Farfar har inte trean - HAN är blind "på riktigt".

Ångrar mig

Sådana här dagar när utväxten i håret måste åtgärdas eftersom det blonda i botten inte alls matchar resten av det mörkrödfärgade. Då ångrar jag att jag en gång började med detta färgande.

Trots att jag egentligen trivs allra bäst med denna hårfärg.

Den är så väldigt mycket mer "jag" än det den blonda.

Men, jag tycker det är så erbarmligt tråkigt att klockorna nästan stannar. Nu har jag "glömt bort" det i flera dagar och skjutit upp det i några till. Nu måste jag.

Suck.

Ärlighet varar längst

Men, är det verkligen ÄRLIGT att inte berätta förrän man blir avslöjad? Ligger inte egentligen ärligheten i att aldrig göra något som kan blåsa upp i ansiktet senare?

Har aldrig förstått sossarnas val av Håkan Juholt till partiledare eftersom de innan de bestämde sig pratade mycket om att föryngra sig och så vidare.

Att då ta en man som visserligen är nästan lika gammal/ung som en populär person som Brad Pitt men som ser ut som min morfar skulle ha gjort om han levt idag och verkar ungefär lika avslappnad och ungdomlig som Riksgäldskontoret verkar vara hippt...

När han nu visar sig ha varit allt det en sosse inte skall stå för, en sådan som skott sig på systemet trots att han inte ens behöver det föder ett hopp om att de omprövar sitt beslut.

Det här med att försöka ställa stoneface Håkan Juholt mot den betydligt mer karismatiske Fredrik Reinfeldt... Oavsett politisk ståndpunkt så vet jag iallafall vem jag instinktivt LITAR mer på. Även innan fusket. Hur tänkte de nu? Det blir liksom som att ställa ett division 1-lag mot ett korplag...

Sossarna! Gör om gör rätt.

lördag 8 oktober 2011

Ny variant

Tack vare Knasterfaster blev det en ny favorit till middag ikväll:

Tacopizza!

Nu tror jag inte att hon gjorde precis så som jag gjorde men, jag tog pizzakitet från Sara Lee och bytte ut tomatsåsen mot Thick & Chunky Salsa. På med tacoköttfärs kryddad med den gamla vanliga tacokryddmixen. Lite majs, lite krossade nachochips och så riven ost.

Till detta serverades guacamole, finskuren gurka och tacosås för de som ville ha.

Succé!

Klicketiklick

Så.

Nu är det lite nya böcker på väg hem till mig om t ex en vistelse i ett bolivianskt fängelse, en uppväxt i en liten by i Indien och en liten historia som (enligt en text jag hittat) bland annat handlar om en flicka, några ord, en dragspelare, några fanatiska tyskar, en judisk slagskämpe och en hel del stölder - berättad av Döden.

Under tiden läser jag Underbarnets gåta av David Lagercrantz som jag ärvt av kusin L tror jag. Har inte hunnit så långt än, men det allra första som slog mig var hur han använder språket. Utan att krångla till det och bli överpretentiös, som en del författare gärna blir när de vill försöka låta djupa och lärda, så fick jag genast en skön känsla i magen av hur väl han uttrycker sig. Ser fram emot att fortsätta läsa.

Ny favorit



Hon kan än, Brittan ;-)...

fredag 7 oktober 2011

Lite vanligt fredagsmys....

... måste man ju också ha ovanpå det sociala eventet i byhålan, om man nu är en vanemänniska, så nu är ordningen återställd.

Nersjunken i soffhörnet.

Lite rött i glaset.

På väg att övermannas av fredagströttheten.

Som det ska vara. Som det brukar.

Annorlunda fredagsmys

Ikväll blir det skridskodisco för hela familjen som fredagsmys!

(Eller eventuellt bara fyra femtedelar eftersom en viss miss T verkar vägra i sten att följa med. Vi får väl se hur det avlöper.)

Pojkarna däremot har tjatat i flera månader om att få åka skridskor.

Sååå, skridskosäsongen 2011/2012 startar ikväll under blinkande lampor ackompanjerad av popmusik!

Ha en skön fredagskväll alla!

torsdag 6 oktober 2011

Like father, like son

Titta vad jag hittade i soffan:









Storlek 42















I en annan del av samma soffa:









Storlek 28










Say no more.

Miljarder kan inte köpa hälsa



En sak är säker: Att Steve Jobs är död bevisar bara att cancern slår hårt mot vem som än drabbas och att det inte finns någon kur att köpa. För fanns det så hade han levt idag.




Vila i frid, Steve Jobs.



Jävla sjukdom!

Idag är jag stark(are)!

Arbetsdagen idag, tjaa - den blev ganska bra. Känner att jag har fått lite uträttat och gjort en viss skillnad idag. Sådana dagar gillar jag.

Tänkte fortsätta med en likadan kväll.

Wish me luck.

För nu känner jag tröttheten komma krypande.

onsdag 5 oktober 2011

Denna veckan, ett liv - eller iallafall ett år!

Huuuur kan det bara vara onsdag?

Det känns som fredag men borde åtminstone vara torsdag.

Suck.

Hur jag än vänder på det så känns det ändå snett.

Och spinningen jag körde på lunchen, den sög.

Kom inte ihåg hur baskat tråkigt det var att köra spinning.

Tur att Rut kommer imorgon. Då blir kanske veckan lite roligare till slut.

Falla för reklamen

Ja. Jag är en dålig människa.

Jag föll som en fura för reklamen.

Nu har jag provat


Och recensionen blir som följer:

Jag gillar de mörka choklad-Pollysarna bättre, så de ljusa i påsen låter jag vara kvar.

Citron-Pollysarna. OK. Så annorlunda och lite knäpp smak att jag känner på mig att jag någon underlig dag kommer att få ett suuug efter just dem.

Lakrits-Pollysarna. Mmmm. Gott. Tycker jag. Men, de är för få per påse för att det kommer att bli många gånger till som jag köper dem. De blir för dyra per styck. Riktigt SÅ goda är de inte.

Storvinst!

Mannen till sin fru:
- Vad skulle du göra om jag vann på lotto?
Frun:
- Ta hälften och lämna dig.
Mannen:
- Bra, jag vann 12 kr, här är 6, jalla, ut!!

tisdag 4 oktober 2011

Nähädå!

Här blev det då ingen kanelbulle idag.

Dottern hade fått i skolan - en av tjejerna i klassen hade bakat till allihop och hade med sig. Gulligt!

Men, jag har inte bakat. Jag har inte köpt. Och jag har inte fått.

Så, ingen bulle blev det.

Men, jag tror jag överlever. Tror, säger jag. Vi får väl se imorgon.

Det börjar nog domna lite i ena foten nu...

Så klockrent!

Ursäkta min franska!

Till vår Kvantumbutik har visst brödleverantörerna slutat att leverera vanligt hederligt, vitt och onyttigt oskivat franskbröd.

Skivat onyttigt vitt franskbröd finns minsann.

Människan är av naturen lat. Har jag hört.

Tärningsspelaren

Till slut kom inspirationen till att sätta tänderna i "Tärningsspelaren".

Minst sagt lite seg i början. Tyckte jag.

Men, oerhört fascinerande och rätt tankeväckande när man väl kom in i den.

Är man helt fri när man inte tar några beslut själv utan låter slumpen (läs tärningen) avgöra allt? Eller är man slav under tärningen och är allt annat än fri?

Det slog mig, när jag funderade om jag skulle kunna tänka mig att prova att leva tärningsliv bara för en dag - att mitt största problem nog skulle vara att hitta på rimliga alternativ att låta tärningen välja bland... Om man nu inte skall ha JA och NEJ som enda varianter. Lite ospännande kanske.

måndag 3 oktober 2011

Fler roligheter att se fram emot

Vi ska på bröllop! Vi ska på bröllop!

Eller ja, iallafall bröllopsfest!

Själva vigseln har de lyckliga tu klarat av för flera månader sedan (på vår bröllopsdag!) - men det visste vi andra inkentinken om.

Nu ska här bara fixas barnvakt.

Åååh, nu fick jag en sak till att shoppa "over there"! Festkläder!

Är det bara jag?

Är det bara jag som absolut inte förstått "storheten" hos pajasen Robin?




Han är säkert trevlig som person.

Men, som TV-personlighet? Nej tack.

Och min åsikt har inte det minsta att göra med hans "kunga-skämt" som inte rör mig i ryggen.

Det får kungafamiljen tåla för alla de pengar som rullar in på deras konton.

Meningen med det?

Vad vitsen är med att vara med i ett spel som Wordfeud och skaffa sig fuskappar? Är det inte bättre att bara låta bli att vara med alls?

Förstår inte. Det är ju inte direkt så att man vinner en massa pengar eller stor ära om man tvålar till en kompis i ordflätandet....

söndag 2 oktober 2011

Har just räknat rätt...

... hos Monstermalla och kommer därmed att vinna en burk med nästan 100 godisar! Eller, vågar du "sätta emot"?

Älskade microvågor

Hur poppa popcorn eller välja bröd på känsla direkt ur frysen när man skall äta frukost - utan microvågsugn? Vår gamla gick sönder förra helgen. En vecka klarade vi oss utan, vi som aldrig använde den... Eh. Nähä.

Nedräkning pågår...

Nu är det inte så hemskt lång tid kvar till det här...


Vännerna vi flyger över Atlanten tillsammans med var här igår. Vi gör samma tripp som de gjorde förra året - i år flyger de åt ett lite annat håll från Chicago. Nu har de lärt oss allt de lärde sig förra året om vårt resmål.

Våra pojkar och deras pojkar gjorde sitt bästa för att riva vårt hus under tiden...

Det ligger nog något i farhågan vår gemensamma kollega uttryckte över att det kan bli långa timmar på flyget för alla andra passagerare. Om vi nu bestämmer oss för att släppa de totalt fyra sönerna helt fria, förstås. Den risken är nog inte så särskilt överhängande för all del, även om den är lockande ;-)!

lördag 1 oktober 2011

Den där Hollywoodfrun

Jag är så nöjd över att jag totalt har missat varenda avsnitt av Hollywoodfruarna den här säsongen och har alltså inte sett den (tydligen) rysansvärda kvinnan som pressar sin dotter ett par kilometer för långt...

Vad jag undrar lite över är dock detta:

På TV-kanalen TLC går det ett program som heter "Toddlers & Tiaras" där det går 13 galna stagemorsor och farsor på dussinet och DET drar inte till sig alla dessa stormar av fördömanden. Beror den stora förfäran månne på att man anser att Gunilla Persson som svenska "borde veta bättre" och att man helt enkelt bara betraktar de där andra föräldrarna som förtappade och hemska amerikaner?

Är det inte egentligen lika illa?!

(Och här vill jag verkligen inte ta henne i försvar på minsta vis, bara reflektera över hur olika man kan reagera och agera.)