Första vabben för den här säsongen - det innebär alltså att det blir första gången vi skall få sådana där blanketter som vi hört andra har fått tidigare - från dagis/fk - för första gången också. Skall bli spännande! Vad jag förstår så får man en per förälder och inte en per barn, som man vabbar för - vilket ju innebär att i de familjer som man gör som vi och delar på vabbandet så gott som varje gång, så skall det skickas två blanketter varje gång. Man kan undra när försäkringskassan skall inse att det är smartare att skicka en blankett per barn - i de fall där föräldrarna är sammanboende. För det har de ju koll på i alla andra lägen. Men, å andra sidan - de har väl inget annat att göra, så lite extra blanketter att kolla underskrifter på o s v kanske bara förgyller deras tillvaro?!
Ja, idag är det L som är sjuk. Eller, egentligen är de snoriga och hostiga båda två. Men, L är lite sämre och höll på inatt och klagade på ont i örat, klåda i ögon, på bröstet, på foten och magen och gudvetallt kombinerat med ont i magen ovanpå det vanliga snorandet och hostandet då. Så, idag fick de vara hemma båda två. Vi hade egentligen tagit ett beslut om att fr o m den här terminen skulle vi dela på dem vid vab - d v s inte regelmässigt hålla båda hemma för att en är sjuk (om det inte handlar om magsjuka då). Just för att dela upp dem lite och ge den som är sjuk lite lugn och ro och den som är frisk lite mer stimulans än hemma med en sjukling. Men, när båda redan är halvkrassliga så kändes det inte som något alternativ att lämna M.
Nu skall här göras lunch - korv är det beställt. Jag som hade lunchdate på jobbet med några av de gamla kollegorna idag - vi skulle äta thai-mat som jag älskar! Och så skulle presenten överlämnas till kollegan jag nämnt tidigare (ändrade planer som inte kommunicerats ut, att han skulle komma idag och inte igår) - och det missade jag alltså också. Suck! Men, vad jag förstår så föll silverlänken mycket väl ut! Kul!
tisdag 11 november 2008
måndag 10 november 2008
Orions bälte
Jag har tappat bort Orions bälte. Hur man nu kan tappa bort något så stort, men så är det tyvärr.
Jag älskar att titta på stjärnorna när det blir höst och vinter. Mysigast är när det finns snö och man kan lägga sig raklång på marken och bara titta rakt upp, gärna med lite fri sikt runt omkring, så att man ser lite mer. Det blir nästan en meditativ stund att ligga där och det ryker lite ur munnen och man bara ser sig omkring, ut i det stora svarta.
Jag tycker att man får lite perspektiv på tillvaron när man inser hur otroligt liten man är, i hela det enorma sammanhanget, bland ljusårs ljusår av stjärnor och evigt universum. Ja, det måste ju vara evigt. För annars då? Om det nu slutar med en vägg någonstans. Då undrar jag: vad finns bakom den väggen?
Hursomhelst, jag har överfört lite av den här fascinationen på T. Så när vi går mellan garaget och huset eller så, på kvällarna nu, så försöker vi lokalisera de vanligaste stjärnbilderna (hon brukar annars få vara med och ligga bredvid mig i snön!) Jag är egentligen rätt dålig på stjärnbilder, denna fascination till trots, men Karlavagnen lyckas vi nästan alltid pricka direkt. Orions bälte också, den bilden är ju så karaktäristisk. Men, nu - de senaste veckorna eller något ditåt, så har jag inte lyckats hitta det (den?!)! Otroligt irriterande, och vi har verkligen letat massor.
Men, det är väl någon speciell lutning på jorden eller något som gör att det har hamnat på ett sådant sätt att det inte ser ut som vi förväntar oss eller något. Frustrerande är det dock. Så, jag tänkte nu att jag skulle ta och kolla upp var Orions bälte skall finnas i förhållande till Karlavagnen, så att jag nästa gång vet vad jag skall börja leta. Då ska ni se att jag väl inte hittar Karlavagnen heller då.
Något som ökar fascinationen ytterligare är tanken på att alla vi miljarders människor på jorden, ser samma stjärnor när vi tittar upp mot himlen när det är mörkt. Oavsett avstånden emellan oss här på jorden, så har vi samma stjärnhimmel ovanför oss. Det är mäktigt.
Jag älskar att titta på stjärnorna när det blir höst och vinter. Mysigast är när det finns snö och man kan lägga sig raklång på marken och bara titta rakt upp, gärna med lite fri sikt runt omkring, så att man ser lite mer. Det blir nästan en meditativ stund att ligga där och det ryker lite ur munnen och man bara ser sig omkring, ut i det stora svarta.
Jag tycker att man får lite perspektiv på tillvaron när man inser hur otroligt liten man är, i hela det enorma sammanhanget, bland ljusårs ljusår av stjärnor och evigt universum. Ja, det måste ju vara evigt. För annars då? Om det nu slutar med en vägg någonstans. Då undrar jag: vad finns bakom den väggen?
Hursomhelst, jag har överfört lite av den här fascinationen på T. Så när vi går mellan garaget och huset eller så, på kvällarna nu, så försöker vi lokalisera de vanligaste stjärnbilderna (hon brukar annars få vara med och ligga bredvid mig i snön!) Jag är egentligen rätt dålig på stjärnbilder, denna fascination till trots, men Karlavagnen lyckas vi nästan alltid pricka direkt. Orions bälte också, den bilden är ju så karaktäristisk. Men, nu - de senaste veckorna eller något ditåt, så har jag inte lyckats hitta det (den?!)! Otroligt irriterande, och vi har verkligen letat massor.
Men, det är väl någon speciell lutning på jorden eller något som gör att det har hamnat på ett sådant sätt att det inte ser ut som vi förväntar oss eller något. Frustrerande är det dock. Så, jag tänkte nu att jag skulle ta och kolla upp var Orions bälte skall finnas i förhållande till Karlavagnen, så att jag nästa gång vet vad jag skall börja leta. Då ska ni se att jag väl inte hittar Karlavagnen heller då.
Något som ökar fascinationen ytterligare är tanken på att alla vi miljarders människor på jorden, ser samma stjärnor när vi tittar upp mot himlen när det är mörkt. Oavsett avstånden emellan oss här på jorden, så har vi samma stjärnhimmel ovanför oss. Det är mäktigt.
söndag 9 november 2008
Fars dag
Idag = Fars dag. Vi firar inte dessa dagar så speciellt mycket i vår familj. Om jag träffar pappa just den här helgen så har jag/vi väl typ bakat tårta, men det är rätt så många år sedan vi lade ner själva presentandet.
Jag har dock tidigare hjälpt barnen att köpa några strumpor eller liknande till SIN pappa, men iår gick jag faktiskt i strejk. Min man är nämligen av den där sorten som inte tycker att man behöver fira vare sig årsdagar eller förlovningsdagar så där särskilt mycket. Att äta lite "roligare mat" på helgerna tycker han inte heller att man behöver. Detta precis tvärtom mot vad jag tycker eftersom jag tycker att man skall försöka med alla guldkanter man kan! Vardag har man så många dagar på ett år ändå.
Därför tänkte jag i mitt stilla sinne att kan man inte fira något annat, så kan man inte fira Fars dag heller. Så, när T har givit mig hintar om att denna dag kommer har jag bara sagt att jag måste komma ihåg att skicka en teckning till min pappa ;). Och när hon har suckat så har jag sagt att D ju faktiskt inte ÄR min pappa.
Men, hursomhelst, eftersom vår ICA-affär i området har lite arrangemang inför Fars dag (undrar varför det inte är inför Mors dag på samma sätt?!) där barnen får komma dit och måla t-shirtar till pappa, så hade iallafall T avtalat med sin PAPPA att han skulle följa henne (och bröderna) dit (jag gjorde det med dem förra året). Så, igår var de ner och fixade detta, så nu har han iallafall en ny t-shirt med fint mönster gjort av barnen på. När jag och killarna åkte iväg för att fixa den där presenten (som efter lite konsultation med en annan kollega till slut blev en lite bredare silverlänk att ha runt halsen - jättesnygg tycker jag!) så föreslog jag för dem att vi skulle köpa lite ingredienser så att de skulle få göra tårta till sin far. Pappa D är en Dajm-älskare av stora mått, skall inflikas här. Så, sagt och gjort - vi köpte hem marängbottnar, grädde och dajm - och så fick de tre då göra en dajmtårta tillsammans. Ovanpå fick de lägga halva vindruvor. Det blev jättefint!
Detta var ju då tänkt som en hemlighet/överraskning, så de fick INTE säga något till pappa. Det gick en liten liten stund, men sedan kröp det ju fram till den gode fadern att de gjort en hemlig tårta, som var en hemlis... Hehe... Det här med hemligheter är inte det enklaste när man bara är drygt 3 år.
Det roliga var dock att när vi väl skulle äta den, efter maten, så åt iallafall de minsta inte ens upp sin bit. L tyckte det blev för starkt (och ja, när det blir så där toksött så kan det banne mig kännas starkt i munnen) och M sköt också bort sin tallrik efter bara några tuggor. Jag sa det att det hedrar dem att de inte åt upp :)! T åt sin bit, men hon nobbade en bit till, haha! Jag nöjde mig också med en bit. Gott för all del, men det blir liite mycket...
Nu skall jag inte blaja mer, utan jag skall ju kolla på den där filmen på fyran, vad de nu hette - med Matthew McConaughey och Sarah Jessica Parker - den började ju nu kl 21. Han är ju så söt!
Jag har dock tidigare hjälpt barnen att köpa några strumpor eller liknande till SIN pappa, men iår gick jag faktiskt i strejk. Min man är nämligen av den där sorten som inte tycker att man behöver fira vare sig årsdagar eller förlovningsdagar så där särskilt mycket. Att äta lite "roligare mat" på helgerna tycker han inte heller att man behöver. Detta precis tvärtom mot vad jag tycker eftersom jag tycker att man skall försöka med alla guldkanter man kan! Vardag har man så många dagar på ett år ändå.
Därför tänkte jag i mitt stilla sinne att kan man inte fira något annat, så kan man inte fira Fars dag heller. Så, när T har givit mig hintar om att denna dag kommer har jag bara sagt att jag måste komma ihåg att skicka en teckning till min pappa ;). Och när hon har suckat så har jag sagt att D ju faktiskt inte ÄR min pappa.
Men, hursomhelst, eftersom vår ICA-affär i området har lite arrangemang inför Fars dag (undrar varför det inte är inför Mors dag på samma sätt?!) där barnen får komma dit och måla t-shirtar till pappa, så hade iallafall T avtalat med sin PAPPA att han skulle följa henne (och bröderna) dit (jag gjorde det med dem förra året). Så, igår var de ner och fixade detta, så nu har han iallafall en ny t-shirt med fint mönster gjort av barnen på. När jag och killarna åkte iväg för att fixa den där presenten (som efter lite konsultation med en annan kollega till slut blev en lite bredare silverlänk att ha runt halsen - jättesnygg tycker jag!) så föreslog jag för dem att vi skulle köpa lite ingredienser så att de skulle få göra tårta till sin far. Pappa D är en Dajm-älskare av stora mått, skall inflikas här. Så, sagt och gjort - vi köpte hem marängbottnar, grädde och dajm - och så fick de tre då göra en dajmtårta tillsammans. Ovanpå fick de lägga halva vindruvor. Det blev jättefint!
Detta var ju då tänkt som en hemlighet/överraskning, så de fick INTE säga något till pappa. Det gick en liten liten stund, men sedan kröp det ju fram till den gode fadern att de gjort en hemlig tårta, som var en hemlis... Hehe... Det här med hemligheter är inte det enklaste när man bara är drygt 3 år.
Det roliga var dock att när vi väl skulle äta den, efter maten, så åt iallafall de minsta inte ens upp sin bit. L tyckte det blev för starkt (och ja, när det blir så där toksött så kan det banne mig kännas starkt i munnen) och M sköt också bort sin tallrik efter bara några tuggor. Jag sa det att det hedrar dem att de inte åt upp :)! T åt sin bit, men hon nobbade en bit till, haha! Jag nöjde mig också med en bit. Gott för all del, men det blir liite mycket...
Nu skall jag inte blaja mer, utan jag skall ju kolla på den där filmen på fyran, vad de nu hette - med Matthew McConaughey och Sarah Jessica Parker - den började ju nu kl 21. Han är ju så söt!
Klantat mig
Har tagit på mig en insamling till en kollega som skall sluta. Imorgon. Hann inte med att köpa presenten under veckan som gick. Skulle göra det i helgen. Kom på det idag. Har glömt pengarna på jobbet, men har koll på hur mycket det kommit in, för all del. Men, ändå. Lite panikartat att komma på det imorse. Så, idag blir det ingen slö söndag med "tittning" på när T rider. Utan istället blir det till att flänga ner till centrumet i närheten och fixa det som fixas skall. Det skall bli en korg med "gotter" - det enda problemet är att jag har jagat korg förr. Och det var inte det lättaste. Så, nu vet ni vad jag och mina söner skall tillbringa de närmaste timmarna med att göra. Auf wiederhören!
lördag 8 november 2008
Tomtarnas verkstad
Man kan nästan tro att vi hade dem här idag, eftersom jag och T har tillverkat julklappar i vårt kök nästan hela dagen. Kan ju inte säga vad vi har gjort eftersom några mottagare finns bland läsarna, men jag kan säga att det blev fint! :)
Killarna har varit till tandläkaren med pappa. Folktandvården här i närheten kör lite jippo när de som sedan sist fyllt 3, skall komma dit för första gången. Det är fiskdamm, ansiktsmålning och lite sådant förutom det vanliga att räkna tänderna och träffa tandläkaren en första gång. Nu var det ju dessvärre inte första gången våra pojkar var där och fick gapa, eftersom de har slagit i sina tänder några gånger tidigare, så... Vi har liksom varit på koll förr. Men men. Jag gillar upplägget och ansträngningen i att få barnen positivt inställda till tandläkarbesök! Så, hem kom en st katt idag - den andre mannen ville inte på villkorsvis måla sig i ansiktet. De hade fått tandborstar, små plastdjur (en ödla och en groda) och klistermärken och sådana där tatueringar. De var mäkta nöjda och när jag frågade om hur många tänder de nu hade, så blev svaret att M hade två och L tre. Tjaaa, jag tror det är lite fler om jag skall vara ärlig (det korrekta svaret var dock 20).
Nu skall jag ansluta till de andra två som sitter och tittar på "Stjärnor på is" - de övriga två tittar på "Tjorven, Båtsman och Moses" i sitt rum, de fick välja.
Killarna har varit till tandläkaren med pappa. Folktandvården här i närheten kör lite jippo när de som sedan sist fyllt 3, skall komma dit för första gången. Det är fiskdamm, ansiktsmålning och lite sådant förutom det vanliga att räkna tänderna och träffa tandläkaren en första gång. Nu var det ju dessvärre inte första gången våra pojkar var där och fick gapa, eftersom de har slagit i sina tänder några gånger tidigare, så... Vi har liksom varit på koll förr. Men men. Jag gillar upplägget och ansträngningen i att få barnen positivt inställda till tandläkarbesök! Så, hem kom en st katt idag - den andre mannen ville inte på villkorsvis måla sig i ansiktet. De hade fått tandborstar, små plastdjur (en ödla och en groda) och klistermärken och sådana där tatueringar. De var mäkta nöjda och när jag frågade om hur många tänder de nu hade, så blev svaret att M hade två och L tre. Tjaaa, jag tror det är lite fler om jag skall vara ärlig (det korrekta svaret var dock 20).
Nu skall jag ansluta till de andra två som sitter och tittar på "Stjärnor på is" - de övriga två tittar på "Tjorven, Båtsman och Moses" i sitt rum, de fick välja.
Hörseltest
Hittade detta hörseltest på Heja Abbe-bloggen (håller på och läser ikapp så det fanns i ett inlägg i mars iår - för dig som kanske följer den i realtid - dit har jag inte hunnit än).
Vill gärna uppmana alla att göra det, det är riktigt bra!
Vill gärna uppmana alla att göra det, det är riktigt bra!
Rekord!!
Halv nio kom elefant-T dundrande in i sovrummet (hon hade bråttom, är en smula mörkrädd och sover i en loftsäng, därav elefant-epitetet när hon hoppade och sprang i ett annars tyst hus). Då sov M & L bredvid mig, D hade somnat i soffan igår kväll och trots att jag varit ner och väckt honom två gånger, så var han i någon form av koma och sov vidare.... Hursomhelst - halv nio?! Vi fick sova till halv nio! Det börjar arta sig, hehe!!
fredag 7 november 2008
Hemlig kompis
Som ett led i att vara en bra kompis, och att skapa god stämning i klassen o s v fick de i T:s klass idag dra en varsin hemlig kompis. Det går till som så att man hade en mugg eller något liknande i vilken det låg lappar med alla barns namn på. Så fick alla dra varsin lapp och den vars namn det stod på lappen, skall man då vara lite extra snäll emot under nästa vecka. Men, den som ex T har fått som sin hemliga kompis vet inte om det, och har kanske fått någon annan som han/hon skall vara lite extra snäll emot och T i sin tur har fått ytterligare någon annan som skall vara lite extra snäll mot henne. Visst verkar det lite kul?!
Jag tycker att idén är helt strålande och när jag fick veta det vid hämtningen idag så pratade vi lite om det, jag och ett par av fritidsfröknarna och de sa då att detta var något man med fördel även kunde praktisera i en personalgrupp. Det är nästan så att jag skulle vilja testa det! En tanke är dock att jag kanske skall vänta med att föreslå det tills vår (tillfällige) franske chef har lämnat över till vår mammalediga chef igen (i januari). Vem vet vad en (föralldel toppenbra chefs-) fransman tycker om sådana här påhitt?! Haha...
Det lustigaste i det här är dock att detta är absolut första gången jag hör talas om fenomenet/påhittet överhuvudtaget och så svarar Ango på en kommentar jag har lämnat i ett inlägg i hennes blogg, något om en bok som hennes "lika-gamla-dotter" gillat som heter "Hemliga kompisar" - som ett litet boktips till T. Och den handlar om just detta!
Ibland tänker jag att jag lever i en variant av ""The Truman Show" när saker, oväntade saker, faller in och liksom flätas in i mitt liv från helt olika håll - som nu detta. Inte för att det är någon stor sak så där, men så det räcker iallafall. Jag - en tv-stjärna? Min omgivning - ett gäng statister?!
Känner aldrig ni så? Eller är ni alla anställda?! Hehe... Eh?!
Jag tycker att idén är helt strålande och när jag fick veta det vid hämtningen idag så pratade vi lite om det, jag och ett par av fritidsfröknarna och de sa då att detta var något man med fördel även kunde praktisera i en personalgrupp. Det är nästan så att jag skulle vilja testa det! En tanke är dock att jag kanske skall vänta med att föreslå det tills vår (tillfällige) franske chef har lämnat över till vår mammalediga chef igen (i januari). Vem vet vad en (föralldel toppenbra chefs-) fransman tycker om sådana här påhitt?! Haha...
Det lustigaste i det här är dock att detta är absolut första gången jag hör talas om fenomenet/påhittet överhuvudtaget och så svarar Ango på en kommentar jag har lämnat i ett inlägg i hennes blogg, något om en bok som hennes "lika-gamla-dotter" gillat som heter "Hemliga kompisar" - som ett litet boktips till T. Och den handlar om just detta!
Ibland tänker jag att jag lever i en variant av ""The Truman Show" när saker, oväntade saker, faller in och liksom flätas in i mitt liv från helt olika håll - som nu detta. Inte för att det är någon stor sak så där, men så det räcker iallafall. Jag - en tv-stjärna? Min omgivning - ett gäng statister?!
Känner aldrig ni så? Eller är ni alla anställda?! Hehe... Eh?!
På hjärnan
Nu skall jag bjuda er på en mycket "fastnande" refräng. Den här har malt i mitt huvud hela dagen och var den kom dit ifrån har jag ingen aaaaning... Den är knappt bra, men fastnar - ja, det gör den.
torsdag 6 november 2008
Godkväll!
Så var det torsdag igen. Helt ofattbart att det är fredag redan imorgon...
Veckan har gått i ett och egentligen har jag inte varken tid eller ork att skriva något idag, men jag kan ju inte bara hoppa över en dag, haha.
Så, därför skriver jag detta nonsensinlägg om Öppet Hus i T:s skola där hon varit med och spelat tvärflöjt för att visa skolan från dess bästa sida idag. Och utvecklingssamtalet med T:s fröken som gick alldeles utmärkt och kvällsjobb som jag nu skall sätta tänderna i. Detta trots att jag skulle vilja svara på era kommentarer, surfa runt lite på alla andras bloggar och sedan gå och lägga mig. Ibland får man inte göra precis som man vill. Trots att man är vuxen.
Veckan har gått i ett och egentligen har jag inte varken tid eller ork att skriva något idag, men jag kan ju inte bara hoppa över en dag, haha.
Så, därför skriver jag detta nonsensinlägg om Öppet Hus i T:s skola där hon varit med och spelat tvärflöjt för att visa skolan från dess bästa sida idag. Och utvecklingssamtalet med T:s fröken som gick alldeles utmärkt och kvällsjobb som jag nu skall sätta tänderna i. Detta trots att jag skulle vilja svara på era kommentarer, surfa runt lite på alla andras bloggar och sedan gå och lägga mig. Ibland får man inte göra precis som man vill. Trots att man är vuxen.
onsdag 5 november 2008
Många val blir det
Har ju då just tittat på "Bonde söker fru" och lekte med tanken... Om JAG vore någon av de som skulle välja bland de här personerna - vem skulle jag välja? Jag funderade på bondelivet vs hur den som de skall leva ihop med verkar vara och så där. Vad tycker du?
Med risk för att färga dina åsikter om du inte har "bestämt dig" så lanserar jag mina åsikter här: Jag tror att jag hade valt Patrik till Peter iallafall. Han känns liksom mest rejäl och avslappnad i hela sin inställning till livet - och inte så där lite sockersött bögig om man får säga så, mer snygg. Ville är just supersöt men lite valpig - lite åt fjolla-hållet, Fredrik verkar iofs också väldigt sympatisk, men, han är också lite ung... Peter är lite för seg för min smak. Visst, vackra ögon, men SÄG något då! Han kan ju inte stå där som prydnad hela tiden. Han har en hemsk frisyr för övrigt. Så om det inte vore för Patrik så hade jag nog valt Fredrik.
Till Per hade jag nog valt Helena. Hon verkar framåt utan att behöva flamsa hela tiden - kanske inte lika gammal som några av de andra om han nu vill ha barn - och så är hon redan skånsk - rotad liksom. Hos Magnus tror jag på Christel i förlängningen. Emma är för ung. Titta bara på hur det gick för Karl-Petter med alla sina unga tjejer förra gången, som var rädda för att bryta naglarna?! På en bondgård?! Näe, tack. Christel verkar ha ett eget liv liksom, lite mer stabil i ett längre perspektiv. Linn, förr eller senare kommer hon inse hur knäpp han är med sina kommentarer som han har sagt till henne och när det sjunker in så sticker hon.
När det sedan gäller Hanna. Ja, där borde man väl veta bäst eftersom det handlar om en tjej som skall välja en man - men där tycker jag att det är svårast. Herregud de är ju sådana mesproppar allihop - hon säger knappt något och killarna bara hummar och pratar knappt med varandra ens. Hur skall man skaffa sig en bild av dem då?! Men, oavsett så tror jag att jag hade valt Tobias, han har ett snällt leende. Elias är nog bra han också, men njaaa... Jag tror inte att han är av bondgårdsmaterial. Ett tag kanske, men inte sedan. För övrigt tycker jag att de är på tok för unga för att dejta i TV - alltså varför söker en 21-årig tjej en livskamrat i TV? 21 år liksom... Man kan ju knappast kalla det för att vara desperat än. OK för att hon är ensam för att hon köpte en gård ett antal mil från alla kompisar, men ändå?! Jaja...
För övrigt har jag inte kollat in i kommentarsfältet på boken, därnere, så jag vet inte vem som ligger inne med sista kommentaren just nu. Men, jag kan säga att nästa kommentar som kommer in får bli den sista för denna gång. D v s kommentar nr 11. Så, vi får väl se då. Nu ska jag läsa ut den tänkte jag.
Med risk för att färga dina åsikter om du inte har "bestämt dig" så lanserar jag mina åsikter här: Jag tror att jag hade valt Patrik till Peter iallafall. Han känns liksom mest rejäl och avslappnad i hela sin inställning till livet - och inte så där lite sockersött bögig om man får säga så, mer snygg. Ville är just supersöt men lite valpig - lite åt fjolla-hållet, Fredrik verkar iofs också väldigt sympatisk, men, han är också lite ung... Peter är lite för seg för min smak. Visst, vackra ögon, men SÄG något då! Han kan ju inte stå där som prydnad hela tiden. Han har en hemsk frisyr för övrigt. Så om det inte vore för Patrik så hade jag nog valt Fredrik.
Till Per hade jag nog valt Helena. Hon verkar framåt utan att behöva flamsa hela tiden - kanske inte lika gammal som några av de andra om han nu vill ha barn - och så är hon redan skånsk - rotad liksom. Hos Magnus tror jag på Christel i förlängningen. Emma är för ung. Titta bara på hur det gick för Karl-Petter med alla sina unga tjejer förra gången, som var rädda för att bryta naglarna?! På en bondgård?! Näe, tack. Christel verkar ha ett eget liv liksom, lite mer stabil i ett längre perspektiv. Linn, förr eller senare kommer hon inse hur knäpp han är med sina kommentarer som han har sagt till henne och när det sjunker in så sticker hon.
När det sedan gäller Hanna. Ja, där borde man väl veta bäst eftersom det handlar om en tjej som skall välja en man - men där tycker jag att det är svårast. Herregud de är ju sådana mesproppar allihop - hon säger knappt något och killarna bara hummar och pratar knappt med varandra ens. Hur skall man skaffa sig en bild av dem då?! Men, oavsett så tror jag att jag hade valt Tobias, han har ett snällt leende. Elias är nog bra han också, men njaaa... Jag tror inte att han är av bondgårdsmaterial. Ett tag kanske, men inte sedan. För övrigt tycker jag att de är på tok för unga för att dejta i TV - alltså varför söker en 21-årig tjej en livskamrat i TV? 21 år liksom... Man kan ju knappast kalla det för att vara desperat än. OK för att hon är ensam för att hon köpte en gård ett antal mil från alla kompisar, men ändå?! Jaja...
För övrigt har jag inte kollat in i kommentarsfältet på boken, därnere, så jag vet inte vem som ligger inne med sista kommentaren just nu. Men, jag kan säga att nästa kommentar som kommer in får bli den sista för denna gång. D v s kommentar nr 11. Så, vi får väl se då. Nu ska jag läsa ut den tänkte jag.
Grattis världen, grattis USA!
Om president Obama verkligen får igenom allt det som Aftonbladet (sanningssägarna nummer 1, haha) säger att han har utlovat så tycker jag att det låter som om det kommer att bli mycket mycket bra!
Hursomhelst så tycker jag det låg en stor vinst i att inte få McCain. Jag tror att världen kommer att må bra av Obama vid makten. Bara nu inte någon inskränkt idiot får dumheter för sig. Det finns alldeles för många sådana...
Hursomhelst, vi i omvärlden tackar USA för en lysande insats under det gångna dygnet. Jag hoppas och tror att Obama är det bästa valet för oss också.
Tänk vad uppspelt man kan vara om man har fått ett nytt, hett efterlängtat jobb. När man gått igenom några olika urvalsprocesser såsom intervjuer och personlighetstest och sedan ringer den blivande chefen och erbjuder en jobbet. Snacka om glad man blir då.
Man kan ju bara gissa hur det känns att gå i mål som folkets val - som en av världens mäktigaste människor. Undrar hur han sover inatt? Undrar om han funderar på vad han har givit sig in på. Om han verkligen kommer att klara det. Att "palla"... Det är ju inte direkt så att man går till chefen och ber om andra arbetsuppgifter efter några månader då, haha. Eller säger upp sig.
Hursomhelst så tycker jag det låg en stor vinst i att inte få McCain. Jag tror att världen kommer att må bra av Obama vid makten. Bara nu inte någon inskränkt idiot får dumheter för sig. Det finns alldeles för många sådana...
Hursomhelst, vi i omvärlden tackar USA för en lysande insats under det gångna dygnet. Jag hoppas och tror att Obama är det bästa valet för oss också.
Tänk vad uppspelt man kan vara om man har fått ett nytt, hett efterlängtat jobb. När man gått igenom några olika urvalsprocesser såsom intervjuer och personlighetstest och sedan ringer den blivande chefen och erbjuder en jobbet. Snacka om glad man blir då.
Man kan ju bara gissa hur det känns att gå i mål som folkets val - som en av världens mäktigaste människor. Undrar hur han sover inatt? Undrar om han funderar på vad han har givit sig in på. Om han verkligen kommer att klara det. Att "palla"... Det är ju inte direkt så att man går till chefen och ber om andra arbetsuppgifter efter några månader då, haha. Eller säger upp sig.
tisdag 4 november 2008
Lyckans hjul
Nu så - har jag börjat läsa "Lyckans hjul" av Kajsa Ingemarsson. Till slut.
Och jag gör som jag gjorde med "Ge aldrig upp" - den som "paxar" (åh, hjälp det ordet var det länge sedan jag använde senast!) den sist i kommentarsfältet till det här inlägget, vinner den.
Så, är du sugen på en lättläst Kajsa Ingemarsson-bok som väl skall klassa in som en "feel-good-bok" vad jag förstår, så kom igen! Självklart får man kommentera hur många gånger man vill :). Vi får se hur långt tidsintervallet blir denna gång.
Vill du veta mer om vad den handlar om så kan du klicka på bilden under "Just nu läser jag".
Nu ska jag faktiskt göra just det. Läsa. Och sedan sova. Tidig uppstigning imorgon!
Och jag gör som jag gjorde med "Ge aldrig upp" - den som "paxar" (åh, hjälp det ordet var det länge sedan jag använde senast!) den sist i kommentarsfältet till det här inlägget, vinner den.
Så, är du sugen på en lättläst Kajsa Ingemarsson-bok som väl skall klassa in som en "feel-good-bok" vad jag förstår, så kom igen! Självklart får man kommentera hur många gånger man vill :). Vi får se hur långt tidsintervallet blir denna gång.
Vill du veta mer om vad den handlar om så kan du klicka på bilden under "Just nu läser jag".
Nu ska jag faktiskt göra just det. Läsa. Och sedan sova. Tidig uppstigning imorgon!
2 miljarder!
Hörde den svindlande siffran 2 miljarder angående hur mycket pengar som kandidaterna har lagt ner under den 2 år långa kampanjen för att få flytta in i Vita Huset. 2 miljarder! Och det var i det landet som finanskrisen började, eller?!
Det enda man kan hoppas i sammanhanget, även om det egentligen kanske inte spelar så stor roll - det är så otroligt mycket pengar i vilket fall som helst - att det åtminstone var i svenska kronor man pratade, så att det inte var i dollar....
Oavsett så hoppas jag (trots att jag egentligen inte är så väldigt insatt) att det blir svart på vitt när detta är över.
Ja, alltså att Vita Huset får sina första svarta boende iochmed detta val. Go Obama!
Det enda man kan hoppas i sammanhanget, även om det egentligen kanske inte spelar så stor roll - det är så otroligt mycket pengar i vilket fall som helst - att det åtminstone var i svenska kronor man pratade, så att det inte var i dollar....
Oavsett så hoppas jag (trots att jag egentligen inte är så väldigt insatt) att det blir svart på vitt när detta är över.
Ja, alltså att Vita Huset får sina första svarta boende iochmed detta val. Go Obama!
måndag 3 november 2008
Pappa-barn
Läste ut "Ge aldrig upp" av Michael Alonzo igår. Den var bra. Jättebra. Den berörde och jag har därför nu blivit stödmedlem i föreningen Pappa-Barn.
Inte kanske så väldigt mycket för hur just författaren hade det i sin relation till sin exfru, utan mer för att han belyser många väldigt sneda förhållanden i vårt rättssystem när det gäller att lyssna på båda föräldrarna. Att väga in båda föräldrarna lika tungt. Inte särbehandla åt något håll överhuvudtaget. Vad jag förstår så sker det inte idag och det tycker jag är snett.
Vad gäller boken så störde jag mig lite på den gloria som jag upplevde att han tog på sig själv. Det hedrar honom att han inte någonsin slog tillbaka, men att låta någon smutskasta en och inte försvara sig mot det med det man har till buds med allt vad det innebär för att på något sätt betraktas som lite mer helig på något sätt, det retade mig en hel del.
Alla gör sina val - det får man förstå. Men hade det varit jag i samma situation som han, så hade jag inte skytt några sådana medel. Om motparten "goes dirty" så skulle motparten få se på "dirty" utan att för den skull varken ljuga eller slåss. Varför skall man låta folk trampa på en i onödan? Och att stanna hos en advokat som så uppenbart (åtminstone i början) hade en rätt trist attityd, hade jag inte heller gjort. Så, emellanåt betraktade åtminstone inte jag honom som enbart hedervärd utan mest rätt flat. Nu kan det vara så att han undviker att berätta om sina egna "fula knep" för att han kanske tror att vi skall tycka bättre om honom för det. Men, som ni hör - på mig fick det motsatt effekt.
Oavsett så rekommenderar jag er att läsa boken. Den var klart läsvärd och så får ni återkomma med era egna reflektioner sedan.
Eva - boken är på väg, vilken vecka som helst ;)
Inte kanske så väldigt mycket för hur just författaren hade det i sin relation till sin exfru, utan mer för att han belyser många väldigt sneda förhållanden i vårt rättssystem när det gäller att lyssna på båda föräldrarna. Att väga in båda föräldrarna lika tungt. Inte särbehandla åt något håll överhuvudtaget. Vad jag förstår så sker det inte idag och det tycker jag är snett.
Vad gäller boken så störde jag mig lite på den gloria som jag upplevde att han tog på sig själv. Det hedrar honom att han inte någonsin slog tillbaka, men att låta någon smutskasta en och inte försvara sig mot det med det man har till buds med allt vad det innebär för att på något sätt betraktas som lite mer helig på något sätt, det retade mig en hel del.
Alla gör sina val - det får man förstå. Men hade det varit jag i samma situation som han, så hade jag inte skytt några sådana medel. Om motparten "goes dirty" så skulle motparten få se på "dirty" utan att för den skull varken ljuga eller slåss. Varför skall man låta folk trampa på en i onödan? Och att stanna hos en advokat som så uppenbart (åtminstone i början) hade en rätt trist attityd, hade jag inte heller gjort. Så, emellanåt betraktade åtminstone inte jag honom som enbart hedervärd utan mest rätt flat. Nu kan det vara så att han undviker att berätta om sina egna "fula knep" för att han kanske tror att vi skall tycka bättre om honom för det. Men, som ni hör - på mig fick det motsatt effekt.
Oavsett så rekommenderar jag er att läsa boken. Den var klart läsvärd och så får ni återkomma med era egna reflektioner sedan.
Eva - boken är på väg, vilken vecka som helst ;)
Sär skrivning
Särskrivning är väl en av de värsta moderna sjukor vi har här i landet? Jag kan inte för mitt liv förstå varför det skall vara så svårt att hålla ihop ord som liksom hänger ihop?!
Ungefär som kollegan som fick ett mail från en person hon hjälpt med en sak.
Han svarade: "Skit bra. Tack för hjälpen."
Kollegan var på vippen - men höll sig - från att svara något i stil med "Det var ju trevligt att det var någon som bryr sig om hur mina tarmar fungerar..."
Återigen - hur svårt kan det vara? Skit svårt antagligen!
Ungefär som kollegan som fick ett mail från en person hon hjälpt med en sak.
Han svarade: "Skit bra. Tack för hjälpen."
Kollegan var på vippen - men höll sig - från att svara något i stil med "Det var ju trevligt att det var någon som bryr sig om hur mina tarmar fungerar..."
Återigen - hur svårt kan det vara? Skit svårt antagligen!
Intensiv helg
Ja, det har varit en intensiv helg med många olika moment förutom det vanliga med mat och barn som leker och stojar. Så, jag skall inte sticka under stolen med att jag är lite trött idag.
Eftersom jag satt här och jobbade igår kväll när "Ensam mamma söker" gick på TV tänkte jag passa på att titta på det nu istället, medan barnen tittar på Bolibompa. Jag älskar att man kan titta på TV på datorn! Perfekt för en som start-tiderna på TV:n inte alltid passar!
Sedan tänkte jag gå och lägga mig tidigt ikväll faktiskt. Skall bli *gäääsp* skönt!
Eftersom jag satt här och jobbade igår kväll när "Ensam mamma söker" gick på TV tänkte jag passa på att titta på det nu istället, medan barnen tittar på Bolibompa. Jag älskar att man kan titta på TV på datorn! Perfekt för en som start-tiderna på TV:n inte alltid passar!
Sedan tänkte jag gå och lägga mig tidigt ikväll faktiskt. Skall bli *gäääsp* skönt!
söndag 2 november 2008
Onödig information
Ibland undrar jag vad jag skall ha all "onödig" information inuti mitt huvud, till.
Igår t ex - när vi var och bowlade i det här stora "aktivitetshuset" som inte ligger långt från där vi bor. Helt plötsligt går det en man förbi mig och jag genast sorterar min hjärna in honom rätt - och jag bara VET att precis så där ser ju min gamla klasskompis RH från högstadiet ut nuförtiden. Jag dök inte på honom. Men, när han liksom passerat och jag tittade på honom bakifrån så blev jag bara än mer säker, för jag kände igen gångstilen också. Alltså, frågan är: vad behöver jag den informationen till?!
Likaså är det så att idag fyller en av syster J:s gamla klasskompisars storasyster år (från Karlskoga). Man kan ju undra varför jag behöver komma ihåg det? Mitt huvud är verkligen fullt av den här typen av information. Ibland är det roligt att kunna "glänsa lite" men ibland är det faktiskt mest betungande. Framför allt eftersom jag tyvärr har börjat komma ihåg mindre och mindre. Så, eftersom folk vet vilken koll jag alltid har haft - så när man börjar glömma saker, så blir det liksom "värre" än när någon vanligt glömsk person glömmer. Om ni förstår hur jag menar. Pressen är större på den som "brukar ha koll"... Det jobbiga är när folk säger, när jag frågar något, att det där har jag redan berättat för dig. Då känner jag mig lite rutten - som att jag liksom bara frågar och egentligen inte bryr mig. Men, det kanske är så att det helt enkelt börjar vara fullt på hårddisken? Då är min nästa fråga: Hur gör man en diskdefragmentering på sitt hjärnkontor? Så att man kan rensa ut sådan där information som man inte använder sig av längre?
Jag bara undrar.
Igår t ex - när vi var och bowlade i det här stora "aktivitetshuset" som inte ligger långt från där vi bor. Helt plötsligt går det en man förbi mig och jag genast sorterar min hjärna in honom rätt - och jag bara VET att precis så där ser ju min gamla klasskompis RH från högstadiet ut nuförtiden. Jag dök inte på honom. Men, när han liksom passerat och jag tittade på honom bakifrån så blev jag bara än mer säker, för jag kände igen gångstilen också. Alltså, frågan är: vad behöver jag den informationen till?!
Likaså är det så att idag fyller en av syster J:s gamla klasskompisars storasyster år (från Karlskoga). Man kan ju undra varför jag behöver komma ihåg det? Mitt huvud är verkligen fullt av den här typen av information. Ibland är det roligt att kunna "glänsa lite" men ibland är det faktiskt mest betungande. Framför allt eftersom jag tyvärr har börjat komma ihåg mindre och mindre. Så, eftersom folk vet vilken koll jag alltid har haft - så när man börjar glömma saker, så blir det liksom "värre" än när någon vanligt glömsk person glömmer. Om ni förstår hur jag menar. Pressen är större på den som "brukar ha koll"... Det jobbiga är när folk säger, när jag frågar något, att det där har jag redan berättat för dig. Då känner jag mig lite rutten - som att jag liksom bara frågar och egentligen inte bryr mig. Men, det kanske är så att det helt enkelt börjar vara fullt på hårddisken? Då är min nästa fråga: Hur gör man en diskdefragmentering på sitt hjärnkontor? Så att man kan rensa ut sådan där information som man inte använder sig av längre?
Jag bara undrar.
lördag 1 november 2008
Alla helgona
Man glömmer lätt bort, i det kommersiella bruset runt det amerikaniserade Halloween-andet, att det är de kära vi har förlorat som vi skall hedra denna helg.
Efter att vi har bowlat (till slut lyckades vi få in en bokning) skall vi nog ta bussen till en kyrkogård och tända ett ljus eller två och visa barnen vad denna helg egentligen går ut på. Här i Sverige.
Jag hoppas ni alla har en fin Alla Helgons Dag.
Efter att vi har bowlat (till slut lyckades vi få in en bokning) skall vi nog ta bussen till en kyrkogård och tända ett ljus eller två och visa barnen vad denna helg egentligen går ut på. Här i Sverige.
Jag hoppas ni alla har en fin Alla Helgons Dag.
Moment 22
Underbart väder idag! Kanske skulle ta och få fyr i den där pumpan ikväll igen?
Planen var att vi skulle åka och bowla i eftermiddag när T har varit klart på kalas.
Problemet är bara att när jag ringer för att boka bana, så säger den automatiska telefonsvararen att det är många som vill bowla hos dem just nu men att det går bra att boka på deras hemsida. På hemsidan står det bara ett telefonnummer till vilket man skall ringa (som jag också ringde) för att boka. Jag tror det är ett sådant där länge som brukar kallas för "moment 22". Hursomhelst - man kunde lämna ett meddelande så kunde de ringa upp också. Så, det har jag gjort. Och därför väntar vi bara nu. På ett samtal. Eller ja, vi går nog ut i det vackra vädret en sväng under tiden. So long!
Planen var att vi skulle åka och bowla i eftermiddag när T har varit klart på kalas.
Problemet är bara att när jag ringer för att boka bana, så säger den automatiska telefonsvararen att det är många som vill bowla hos dem just nu men att det går bra att boka på deras hemsida. På hemsidan står det bara ett telefonnummer till vilket man skall ringa (som jag också ringde) för att boka. Jag tror det är ett sådant där länge som brukar kallas för "moment 22". Hursomhelst - man kunde lämna ett meddelande så kunde de ringa upp också. Så, det har jag gjort. Och därför väntar vi bara nu. På ett samtal. Eller ja, vi går nog ut i det vackra vädret en sväng under tiden. So long!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)