Vinterångest

Borde. Måste.

Men jag bara orkar inte.

Det slår liksom back i maskinen bara jag tänker på det.

Barnens vinterkläder.

Vinterskor.

Ut och brottas med hundratusen andra.

Inte hitta det man vill ha.

Vilda ungar.

Jag stoppar huvudet i sanden.

Fast jag borde.

Fast jag måste.

Ja, snart är ju "allt" slut...

Aftonbladet...

Läste på baksidan av "Finns inte på kartan" av Carin Hjulström idag.

Ojdå.

Jag känner en som fått praktikplats på Aftonbladet.

Tur att det bara är fiktion. Boken alltså.

Filmkväll

En av T:s kompisar ordnade filmkväll i lördags.

Av ingen annan anledning alls än att hon ville ha en myskväll med några kompisar. Så, hon och hennes två år äldre syster bjöd hem några kompisar var - och de hade gjort pizza till de totalt 12 barn/ungdomar som var där och sedan låg de i högar på golvet (typ) och tittade på en lagom spännande film och åt popcorn hela gänget.

Så himla mysigt och avslappnat sätt att bara ordna en liten samling så där.

Sno gärna idén! Jag får ju vänta med att göra det! *s*

Kalla vindar

Man säger att det blåser kalla vindar i Sverige idag. Och förvisso är det sant. Men, inte kallare än i förrgår. Det var bara det att i förrgår tog ingen dessa strömningar på allvar. Alla dessa människors åsikter. Ingen vågade ta i den heta potatisen på ett nyanserat sätt. Då blir det så här. Onyanserat och extremt.

Man säger att man skall frysa ute och bojkotta dessa människors företrädare. Återigen - stoppa huvudet i sanden och hoppas att sjukan går över av sig själv om man bara ser till att tiga i ett försök att tiga ihjäl.

Vad händer med människor som känner sig ignorerade och idiotförklarade? Blir de mer resonabla, månntro?

Jag hoppas att valresultatet väcker våra betrodda politiker. Allihop. Och får dem att förstå att 450 000 människor faktiskt tycker att de agerar fel. Därmed inte sagt att de 450 000 har rätt. Inte i min bok. Men - märk väl - i sin. Och i ett demokratiskt samhälle så är deras röst lika mycket värd som någon annans. Säga vad man vill om vad de vill använda den till.

Och det måste tas på allvar. Politiskt korrekt eller inte, de tycker så här. 450 000 är rätt många.

Jag får ont i magen.

Promenad

Då var det dags.

Dags att ansluta till folkrörelsen, den som val(l)färdar till fots till den demokratiska rättighetens tillika skyldighetens Mecka.

Nu går vi och röstar!

Första steget

Idag var det dags.

Idag togs första steget mot hockeymiljonerna.

Idag började skridskoskolan.

Och, om det är sant att ett gott skratt förlänger livet - ja, då har mina söner och deras fantastiska piruett-talanger och vådliga vurpor på isen givit mig minst ett år till i slutänden!

Ovanpå det sväller förstås mammahjärtat av stolthet över den fantastiska kämparglöden.

Ikväll klagar de dock på både träningsvärk och ont i knäna om de skulle drista sig till att stå på knä (kan vara ett och annat blåmärke där, gissningsvis).

Foppa och Sudden har ju gjort sitt. Nästa generation är på väg!

Sjuk vecka (inte som man kan tro)

Rubriken betyder inte *peppar peppar* att vi har varit sjuka i veckan. Det är jag evinnerligt tacksam för.

Men, min vecka har varit sjuk...

Sena kvällar p g a lätt hysteriskt tempo på jobbet under veckan i kombination med föräldramöte på dagis och en missad första dansgång i onsdags - så kan veckan sammanfattas. Jag har inte vågat räkna samman antalet timmar än...

Nu har barnen beställt pizza till middag. Tror ni att vi tyckte att det var ett bra förslag?!

The show goes on

Målaren är bokad.

Idag skall vi beställa soffan!

Märklig "tröttma"

Alltså, den där boken... Den liksom hänger över mig.

Rätt många sidor. Inget som brukar avskräcka. Men, nu har jag för det första en deadline.

Den skall ju lämnas tillbaka.

Då blir det som någon form av låsning i mig. Jag är så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna. Jag som skulle läsa.

Lade mig hyfsat tidigt igår för att hinna läsa lite. Somnade nästan omgående.

Och nu gäspar jag nästan käkarna ur led. Tjugotvå minuter över nio...

Bara för att jag tänkte gå och lägga mig och läsa. En biblioteksbok. Med bäst-före-datum...

Hur tänkte de?

Jag läser om olyckan i Stenungssund där två 18-åriga tjejer miste livet i torsdags.

Jag läser, och ser på bilderna, att där är en krök på det enda spåret, precis före olycksplatsen. Nu vet jag inte om tåget kom från just det hållet denna gång (men vad jag förstår så kan de komma från båda hållen, lite beroende på förstås).

Hur tänkte de som bestämmer om de satte upp en järnvägsövergång utan bommar, endast med signaler, på en sådan plats med så pass skymd sikt?

Och, dessutom i ett område där många människor rör sig?

Så placerar man ju ytterst sällan ens en gång ett vanligt övergångsställe...

Stor plånbok

För ett par veckor sedan:

Invigning av nybyggd skola i området.

Imorgon:

Invigning av ny idrottsplats med konstgräs och hela baletten. I samma område.

Var det någon som pratade om att det varit finanskris?

Inte i det här området iallafall...

Och för den delen...

... så tycker jag som Malin Wollin.

Jag är inget Lars Ohly-fan, men i den här frågan tycker jag lite som han faktiskt.

Dels så ser jag inte föräldraförsäkringen som en rättighet, utan som en möjlighet. En möjlighet att vara hemma med sina barn (har jag månne bloggat om detta förut?!).

Jag ser också kvoteringen som en insats för jämställdhet på arbetsmarknaden.

Om alla män och alla kvinnor i fertil ålder skall räknas bort vid ett anställningsförfarande - vilka har de då att välja på? Visst är det så att alla arbetsgivare inte resonerar så, men många gör det tyvärr: man vs kvinna med likadana meriter - samma ålder, lika mycket i "riskzonen" för att snart få barn... Vem väljer de i första hand?!

När man kommer dragande med att det inte är för barnens bästa att tvinga pappan att vara hemma: Vad är det då för män vi väljer att skaffa barn med? Om han inte duger att vara hemma med sitt eget barn?

Eller, som jag såg i någon debatt vid något tillfälle att man straffade barnen som skulle bli tvungna att börja på dagis vid 7 månaders ålder... Eh, vem är det som straffar barnet? Samhället? Eller dess pappa?

Var är hösten?

Visst, det är liksom lite smått kylslaget på mornarna och vissa dagar - men jag bara undrar:

Var är alla vackra gula och röda löv?

Har inte sett några än...

Lite konstigt känns det.

Fungerar inte?

Är det så att kommentarsfunktionen på den här bloggen har...

Milde himmel...

GÅTT SÖNDER?!

Nytt intresse

Min söta dotter har hittat en ny värld: Biblioteket.

Ja, det är sant. Jag tror att jag senast var på bibblan, var när hon var helt liten. Efter det har öppettiderna på den filial som ligger närmast oss, aldrig passat med våra tider - och huvudbiblioteket i kommunen ligger en bra bit bort. Så, det har helt enkelt inte blivit av.

Men, nu går ju T i skolan i samma nya byggnad där biblioteket också ligger, så nu passar hon på att gå in där på vägen hem var och varannan dag. Hon har också fått sig ett eget lånekort, så hela proceduren är mycket spännande!

I förra veckan beställde hon t o m hem en bok som inte fanns inne "Genom dina ögon" av författaren till Twilight-böckerna, Stephenie Meyer. Den beställde hon hem till MIG! Så, idag hade den kommit och nu har jag en ny bok att läsa på hennes helt egna initiativ. Söta unge!

Hon själv håller på och läser just Twilight-böckerna, eftersom hon vill se filmerna.

Mammans ultimatum.

Så här: Hon är jätteduktig på att läsa. Men, en smula lat. Läser gärna böcker som egentligen är "för lätta" för hennes kapacitet. Ovanpå det så är hon lite rädd av sig, vill inte gärna gå upp på övervåningen om ingen annan är där oavsett tid på dygnet - mitt på ljusa dagen spelar ingen roll.

När hon nu tjatat om att få se Twilight-filmerna så har jag sagt att hon skall få se dem när hon har läst böckerna. Detta dels för att få igång hennes läsande av lite svårare böcker - och dels för att jag inbillar mig att det som händer i filmerna kanske inte upplevs som lika otäckt om hon har läst om det redan.

Jag tycker själv att jag är jättesmart. Två flugor i en smäll. Jajamän!

Rapport

Rapportunderlaget i vilket jag skall lägga till min information på "mina" blad, var inte klar förrän i fredags någon gång. Det är ytterligare 4 personer som skall bidra med information på "sina" blad. Vilket resulterade i att de gånger jag försökte få tag i den i fredags (jag har ju liksom liiite annat att göra också), var den redan upptagen av någon annan. På måndag skall rapporten presenteras. Vilken blir summan av kardemumman? Jo, att det kostar chefen dyrt. Söndagstid på tidrapporten kostar...

"Caipirinha med Döden" av Maria Ernestam

Ibland så fascineras jag mer än annars över hur en del människor får till en historia - och i fallet med "Caipirinha med Döden" av Maria Ernestam är den känslan överväldigande. Storyn som i sig själv är så speciell, men så skickligt invävd i det "vanliga" att man lätt tänker sig in i att det skulle kunna hända - eller kanske har hänt eller kanske är sant - eller händer någonstans just nu - berättas med ett språk som får mig att aldrig vilja läsa en utländsk, översatt författare igen. Nyanserna går förlorade när någon skall försöka göra en annans ord till sina. Endast en begåvad ordkonstnär får till det på det sättet - och det kan (oftast) inte en översättare fånga. Men, sanningen att säga så finns det svenska författare som går vilse i jakten på just det här också, och krånglar till språket så till den milda grad att det riskerar att bli löjeväckande. Så inte Maria Ernestam.

Läs "Caipirinha med Döden" om du inte redan gjort det och känner dig upplagd för en annorlunda berättelse som jag i min tur funderar vidare över: Hur ser det ut i huvudet på den som skrev den?! ;-)

Oh My God!

Jag har fortfarande inte en aning om vad de egentligen pratar om...



Men katten är ju så himla cool!!

Galen blogg?

Har fått höra att en av mina kompisar som brukar läsa bloggen har problem med den... Den öppnar hundra fönster i en farlig fart och det enda sättet att stoppa det är att starta om datorn. Det verkar ha uppstått efter jag bytte design... Har du haft samma fenomen med min blogg? Jag vet att jag har varit med om det på någon blogg någon gång - alltid blogspot... Du?

Antingen om du kommenterar här eller mailar mig på mammaj snabel-a hotmail punkt se - vill ju gärna veta ifall jag skall byta ännu en gång. Jag har ju bytt design igen nu igår, men vet inte om det blivit bättre av det...

Ligger i skogen

Visst känns det lite som att vi ligger tillsammans i skogen nu.

Under en lönns täta lövverk... Och bara njuter av att det är höst?

Behåller nog det här temat ett litet tag iallafall...