Jag må vara en stor, slö egoist - men någon hund vill jag då rakt inte ha! Stackars mina barn! Eller vad säger du, Förståsigpåare-Nannyn?!
När väl mina barn har vuxit ur det där riktiga "passa"-stadiet och blir alltmer självgående, skulle jag då vara så dum att jag skaffade en ny bebis som dessutom aldrig blir stor? Som måste gås ut med, fixas passning till när man skall någonstans och så vidare? Eh, nej. Aldrig i livet!
Jag har iofs sagt till D att visst - det kan få BO en hund i mitt hus. Men - JAG skall absolut inte ha någon. Så, väljer han att skaffa en hund - så är den hans och barnens ansvar fullständigt. Jag kommer under inga omständigheter befatta mig med den annat än att jag kan ge den mat när jag ändå utfodrar resten av familjen och klappa den när jag ändå sitter i soffan. Men, längre än så sträcker sig inte det hela. Jag kommer aldrig i livet börja dammsuga fyra gånger om dagen för att hunden drar in grus eller kliva upp tidigare på mornarna för att hinna gå en sväng med hunden innan jobbet - i regn och snöslask, hagel och driv-is. Inte heller tänker jag skynda mig hem efter jobbet för att ta ut hunden igen. Aldrig i livet! Mina barn har jag satt till världen och dem tänker jag "passa upp på" så länge det behövs, men en hund? Aldrig!
Jag har en annan infallsvinkel till att bli mäkta irriterad på den där jäkla artikeln också och det är: Hur många familjer skaffar kanske inte en hund nu, p g a det dåliga samvetet. Hur bra blir det då om familjen egentligen inte alls mäktar med en hund? Om familjen inte alls har vare sig intresset eller tiden eller kunskapen om att ha hund. Hur bra blir det för hunden?! Så erbarmligt dumt så att jag bara blir argare ju mer jag tänker på det.
4 kommentarer:
Det var nog bland det konstigaste jag läst. Artikeln alltså. Vad ska alla allergiker göra då? Bita ihop för att annars är de lata föräldar? Ojojoj. :)
Njaa, i artikeln så stod det ju att det var OK om man var allergisk. Jag undrar bara då: Måste man visa läkarintyg på det?
Om inte så är jag nog lite allergisk ;).
Hon har inte varit min favvis förut, och klättrade inte direkt på listan nu.
Nu är ju jag hundmänniska som vet att jag kommer att ha hund förr eller senare. Har haft hund, men just nu fungerar det inte riktigt. Men man måste ju VILJA ha en hund för annars är det ju så som du säger, hur bra blir det för hunden eller vilket husdjur som helst. Jag skulle aldrig köpa ett djur till mina barn och räkna med att de tar ansvar för mat och allt annat. Jag hoppas ju att Elina och Maja vill ha hund senare så att de kan hjälpa mig med rastning, men det är fortfarande mitt ansvar.
Jag tror att det är bra för barn att växa upp med djur precis som Annelie skriver i sin krönika, men hela familjen måste ju vara överens om det för annars är det ju absolut inte bra för familjesämjan...
Lite rörig kommentar kanske, men du fattar nog vart jag vill komma eller?
Ja det var en dum artikel. Det finns nog andra sätt att lära barnen om ansvarstagande och fostra dem till empatiska individer, utan husdjur.
Skicka en kommentar