Nu har jag slutligen läst ut Dan Browns "I cirkelns mitt" efter att ha försökt sitta på altanen medan killarna skulle leka i skogen där bakom - de skulle då ha sitt svärd, sin leksaksmotorsåg, kissa på sig och ha sin innebandyklubba - och inget av detta klarade de av att reda ut själva. Jag har också försökt läsa vid sänggåendet flera kvällar och vaknat några timmar senare med en halvt neddreglad bok upptryckt i ansiktet och lampan tänd (nåja, lite överdrivet kanske - men lampan lyste och jag sov!) - så det har tagit lite tid att komma igenom den.
Som jag sagt tidigare så gillar jag när jag lär mig nya saker när jag läser böcker - och eftersom det enligt förordet förhåller sig så att allt det som omnämns av tekniska termer finns i verkligheten - så fanns det ju massor att lära sig om fossiler, det amerikanska försvaret, tidsbestämning av isar och en massa andra spännande saker. Men, det blir så abstrakt till slut och så väldigt tätt mellan alla dessa facktermer som jag inte kan förhålla mig till, eftersom jag inte är vare sig naturvetare eller biolog, att det bara inte går att ta in. Man bara läser dem och accepterar att "jajustja där var det där ordet igen". Fast, det kan ju sägas att jag inte hade en aning om vad kondruler var innan - så får jag det antingen vid ett parti "Rappakalja" eller om det kommer en fråga som rör det på "Vem vill bli miljonär" så vet jag iallafall i vilken miljö jag kan stoppa in en sådan!
Men, hursomhelst så var nog det en av anledningarna till att jag hade svårt att hålla mig vaken stundtals. Jag upplever dock att den är välskriven och att det ligger ett gediget research-arbete bakom. Och - när man väl kommer in i historien och bättre kan sålla bland det man läser, så är det en väldigt spännande historia som jag absolut inte ångrar att jag höll fast vid.
Nu ser jag då fram emot att få börja med någon av de nya - "Skumtimmen", "Nattfåk" eller "Alltid hos dig". Det är bara det att jag har lite svårt att bestämma mig för vilken jag skall börja med. Jag tror att det blir den sistnämnda, men vi får se.
4 kommentarer:
Hahaha! Då skyddar ju boken dig från att få lampskenet rakt i nyllet! Bra inlägg!
Jag har just läst ut Skumtimmen. Jag gillar verkligen deckare, men den där hade jag lite svårt för. På grund av att det handlar om ett barn som, förmodligen, farit illa... det gör så ont i mig när det handlar om barn, så jag fick faktiskt lägga undan boken. Tog mig till slut igenom den ändå, för jag tänkte att den kanske har nån liten twist på slutet, men... jag ska väl inte avslöja nånting... han skriver i alla fall väldigt bra, och jag skulle gärna läsa någon annan bok av honom. Som kanske inte har med barn att göra:)
Nattfåk. Tveklöst.
Det blev "Alltid hos dig"... Jag bara kände inte för deckarvarianten precis just nu...
Skicka en kommentar