Sådärja, släktens näst nyaste medlem (Kusin K:s lille T) färdigdopad och jag och sönerna som fick representera familjen denna helg, är åter hemma efter Falutrippen. Kul att träffa "alla" som också var där!
Kusin L som är T:s moster tillika gudmor höll ett jättefint tal till T, som jag aldrig hört ett sådant tal hållas förut. Ett välkomnande tal. Hon berättade för honom om hur hedrad hon kände sig över det här uppdraget, hur stor kärlek han fick henne att känna, hur hon och hans gudfar (och farbror) skulle finnas där för honom, att de kanske inte alltid skulle älska det han gjort men alltid älska HONOM. Vad de skulle göra tillsammans, som titta på stjärnorna, tälta och diskutera varför myror går i raka led och inte huller om buller... Kärlek!
Och blödiga jag stod förstås där och ansträngde mig för att inte börja gråta...
söndag 29 april 2012
onsdag 25 april 2012
Direkt farligt
Använder mig av E4/E20 varje dag till och från mitt arbete.
Under en lååång period var det lite problematiskt (även om jag åker åt "rätt" håll - d v s söderut på morgonen och norrut på kvällen) att åka där för att de byggde en extra fil (från två till tre). Men, vi bet ihop och visste ju att det skulle bli så bra när det blev klart.
Så i höstas var de äntligen klara. Vilken befrielse med dessa tre fina filer!
Men, säg den glädje som varar för evigt. Eller ens i några månader.
Jag fattar inte vad de har gjort för vägen är nu banne mig sämre än mången småväg! På denna färdas man i minst 90 km/h och det är mycket tung trafik och mååånga pendlare som brukar vägen varje dag. De har satt upp skyltar på filen längst till vänster om att fordon tyngre än 3,5 t inte får åka där. Det säger en del om hur den filen ser ut. Men, även mittenfilen är för bedrövlig. Det är bara att hålla hårt i ratten för att inte typ studsa åt alla håll.
Så, det är väl bara att se fram emot att de skall göra om hela alltet här framöver. Suck.
Jag hoppas att de som gjorde det första skitarbetet fått sparken. Hela gänget.
Under en lååång period var det lite problematiskt (även om jag åker åt "rätt" håll - d v s söderut på morgonen och norrut på kvällen) att åka där för att de byggde en extra fil (från två till tre). Men, vi bet ihop och visste ju att det skulle bli så bra när det blev klart.
Så i höstas var de äntligen klara. Vilken befrielse med dessa tre fina filer!
Men, säg den glädje som varar för evigt. Eller ens i några månader.
Jag fattar inte vad de har gjort för vägen är nu banne mig sämre än mången småväg! På denna färdas man i minst 90 km/h och det är mycket tung trafik och mååånga pendlare som brukar vägen varje dag. De har satt upp skyltar på filen längst till vänster om att fordon tyngre än 3,5 t inte får åka där. Det säger en del om hur den filen ser ut. Men, även mittenfilen är för bedrövlig. Det är bara att hålla hårt i ratten för att inte typ studsa åt alla håll.
Så, det är väl bara att se fram emot att de skall göra om hela alltet här framöver. Suck.
Jag hoppas att de som gjorde det första skitarbetet fått sparken. Hela gänget.
måndag 23 april 2012
Sent omsider...
... såg vi då "Shutter Island" igår, jag och D.
Tycker mycket om filmer där man får tänka till och det kan man ju lugnt säga att den filmen kräver. Jag/vi tycker också att Leonardo DiCaprio är en av "nutidens" bästa skådespelare.
Så, detta sammantaget så fick filmen med beröm godkänt!
Men man kan ju undra vad det är för pucko som jobbar med dispositionerna av film vs reklamavbrott på TV4 när man bröt för 7 minuter reklam när det var 3 minuter kvar av filmen... Min vanliga princip om att dissa filmer som visas på TV4 fick bara större tyngd. Jag avskyr deras upplägg med filmstart, avbrott för 10 minuter reklam, nyheter, reklam, väder, reklam och så film igen. Då tittar jag hellre på en annan film/annan kanal. Men, för Leo gjorde jag/vi ett sällsynt undantag igår. Men, det lär dröja innan vi upprepar det, Leo eller ej.
Tycker mycket om filmer där man får tänka till och det kan man ju lugnt säga att den filmen kräver. Jag/vi tycker också att Leonardo DiCaprio är en av "nutidens" bästa skådespelare.
Så, detta sammantaget så fick filmen med beröm godkänt!
Men man kan ju undra vad det är för pucko som jobbar med dispositionerna av film vs reklamavbrott på TV4 när man bröt för 7 minuter reklam när det var 3 minuter kvar av filmen... Min vanliga princip om att dissa filmer som visas på TV4 fick bara större tyngd. Jag avskyr deras upplägg med filmstart, avbrott för 10 minuter reklam, nyheter, reklam, väder, reklam och så film igen. Då tittar jag hellre på en annan film/annan kanal. Men, för Leo gjorde jag/vi ett sällsynt undantag igår. Men, det lär dröja innan vi upprepar det, Leo eller ej.
söndag 22 april 2012
Mamma Anna
Jag funderar på att läsa "Barnaboken" av Anna Wahlgren. Har aldrig riktigt engagerat mig i henne mer än att jag rent instinktivt har haft lite svårt för hennes "sätt" när jag sett henne på TV o s v.
Man kan säga så här: jag har generellt sett svårt för tvärsäkra människor som skall diktera villkor och mer eller mindre lagar för andra. Om någon som inte är ex min chef säger: "Så här SKA du göra!" till mig så vill jag genast replikera: "Varför då? Och vad ger dig rätten att bestämma det?!"
Men, om hennes filosofi vet jag egentligen rätt lite. Nu när det rör på sig lite när en av hennes döttrar skrivit en bok om sin uppväxt, så blir jag lite nyfiken och tänker att jag kanske skall läsa den där "Barnaboken" för att skaffa mig en åsikt för att sedan läsa dotterns upplevelse av sin barndom. Är väl medveten om att det garanterat inte finns EN sanning här och har inte för avsikt att leta reda på någon sådan, jag tänker på det ur ett rent mamma-perspektiv: lite grann i termerna "vad skulle min dotter kunna tänkas skriva för bok när hon blir stor" :-).
Man kan säga så här: jag har generellt sett svårt för tvärsäkra människor som skall diktera villkor och mer eller mindre lagar för andra. Om någon som inte är ex min chef säger: "Så här SKA du göra!" till mig så vill jag genast replikera: "Varför då? Och vad ger dig rätten att bestämma det?!"
Men, om hennes filosofi vet jag egentligen rätt lite. Nu när det rör på sig lite när en av hennes döttrar skrivit en bok om sin uppväxt, så blir jag lite nyfiken och tänker att jag kanske skall läsa den där "Barnaboken" för att skaffa mig en åsikt för att sedan läsa dotterns upplevelse av sin barndom. Är väl medveten om att det garanterat inte finns EN sanning här och har inte för avsikt att leta reda på någon sådan, jag tänker på det ur ett rent mamma-perspektiv: lite grann i termerna "vad skulle min dotter kunna tänkas skriva för bok när hon blir stor" :-).
lördag 21 april 2012
Klockan tickar
Min käre make har bestämt att hela familjen skall städa tillsammans idag mellan 10 och 12. Prick kl 12 skall vi sluta och då skall han visst åka och tvätta och städa bilen.
Klockan är nu 10:12 och han ligger fortfarande och halvsover på soffan (där han somnade igår kväll). T sover också.
Ja, den här aktiviteten har inte jag initierat så jag tänker icke sa nicke arbetsleda den heller. Frukost däremot. Det tror jag att jag skall ta itu med. Vi får se hur städat det blir här idag.
Okej våren....
... nu har jag tagit bort höstlöven i min blogg och gjort den lite mer vår-grön. Kan du göra ditt nu?
onsdag 18 april 2012
Pinsamt...
Vid två rättegångar har man försökt sätta dit mördaren utan kroppen av den mördade för att man (läs: polisen) inte lyckats hitta den...
En skallgång utförd av "lekmän" snart två år efter dådet i ett område som polisen ska ha sökt igenom, och hon hittas...
Tror ni någon kommer att få sparken för att inte ha gjort vad de skulle? Nej, antagligen lika lite som personen på polisen i Falun som missade att kolla upp tipset på Anders Eklund när det gällde både Perniilla och Engla... Förhoppningsvis har inte den här mördaren de inte lyckats låsa in hunnit ta ihjäl någon mer under tiden, som AE gjorde...
En skallgång utförd av "lekmän" snart två år efter dådet i ett område som polisen ska ha sökt igenom, och hon hittas...
Tror ni någon kommer att få sparken för att inte ha gjort vad de skulle? Nej, antagligen lika lite som personen på polisen i Falun som missade att kolla upp tipset på Anders Eklund när det gällde både Perniilla och Engla... Förhoppningsvis har inte den här mördaren de inte lyckats låsa in hunnit ta ihjäl någon mer under tiden, som AE gjorde...
måndag 16 april 2012
Varför lägga ner tid och pengar?
Hörde att de estimerar att rättegången mot Anders Behring Breivik kommer att ta 10 veckor. Vad ska inte den charaden kosta de norska skattebetalarna?! Vad är grejen?! Alla vet ju att han är skyldig... Jag förstår faktiskt inte vad de ska hålla på med under så lång tid. Läste också något om vikten av att han skulle få en rättvis rättegång.
Jag bara undrar:
Varför då?!
Jag bara undrar:
Varför då?!
söndag 15 april 2012
Tips från bloggtorkan...
Under min bloggtorka fick jag för första gången stifta bekantskap med mascaran jag aldrig tänker sluta med fr o m nu: Kanebo Sensai 38 grader.
Jag har rätt så långa ögonfransar och har konstant problemet att när det blir minsta fuktigt ut så blir fransarna fuktiga och jag blir svartgrå strax under ögonbrynen... Inte så snyggt.
Dessutom, detta mekande med sminkborttagning där jag tycker att mascaran lämnar en gråaktig hinna efter sig. Nej. Blä.
Denna mascara som inte släpper med mindre än att vattnet håller 38 grader (m a o fungerar den som vattenfast i badhuset) och heller inte kräver annat än just varnt vatten är det bästa som hänt mig i sminkväg! När man alltså sätter varmt vatten på de målade fransarna så släpper mascaran som i korvar, lätta att skölja bort. Jag som använder mascara precis varje dag (fransarna är inte bara långa, de är ljusa också) har provat några sorter genom åren och tänker nu inte byta mer! Rekommenderar denna det mesta jag bara kan. Finns i olika utföranden, så välj den variant som passar dig bäst så länge det heter Kanebo Sensai 38 grader. Lite dyr kanske, men värd varenda spänn!
Jag har rätt så långa ögonfransar och har konstant problemet att när det blir minsta fuktigt ut så blir fransarna fuktiga och jag blir svartgrå strax under ögonbrynen... Inte så snyggt.
Dessutom, detta mekande med sminkborttagning där jag tycker att mascaran lämnar en gråaktig hinna efter sig. Nej. Blä.
Denna mascara som inte släpper med mindre än att vattnet håller 38 grader (m a o fungerar den som vattenfast i badhuset) och heller inte kräver annat än just varnt vatten är det bästa som hänt mig i sminkväg! När man alltså sätter varmt vatten på de målade fransarna så släpper mascaran som i korvar, lätta att skölja bort. Jag som använder mascara precis varje dag (fransarna är inte bara långa, de är ljusa också) har provat några sorter genom åren och tänker nu inte byta mer! Rekommenderar denna det mesta jag bara kan. Finns i olika utföranden, så välj den variant som passar dig bäst så länge det heter Kanebo Sensai 38 grader. Lite dyr kanske, men värd varenda spänn!
fredag 13 april 2012
Mix Megapol-klipp i efterhand?!
Alltså, hur svårt kan det vara att få höra klipp på Mix Megapol som man gillat igen, alternativt vill tipsa en kompis om att lyssna på... Någon som vet?
Är i första hand ute efter klipp med "Micke förklarar" - som när Micke (Tornving) förklarar Finland. Hörde en repris av det imorse och vill att min finska kollega ska få höra... Men hur?!
Är i första hand ute efter klipp med "Micke förklarar" - som när Micke (Tornving) förklarar Finland. Hörde en repris av det imorse och vill att min finska kollega ska få höra... Men hur?!
En väl iscensatt bluff?
Nordkoreas raket, som man sköt upp idag trots omvärldens protester, störtade i havet efter bara någon minut. Men, kan det vara så att det rör sig om en väl iscensatt bluff och det egentligen var två - men bara en som störtade?! Allt för att få ha sin raket uppe där i hemlighet?!
tisdag 10 april 2012
"Att vara med henne....
... är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött" läste jag igår.
Jag tyckte mycket om Alex Schulmans första bok "Skynda att älska" som är en ömsint skildring av hans uppväxt med en åldrande far, en kärleksförklaring som utan att bli "kladdig" och pinsam är självutlämnande på ett smakfullt sätt.
Jag tycker att det är samma sak med denna, hans andra, bok: "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött" som också är en kärleksförklaring, denna gång till hans hustru. Det börjar med separationen från Katrin Zytomierska och slutar med hans och Amanda Widells dotter Charlies födelse ett år senare. Däremellan reflekterar han över olika sociala fenomen, sina olika tillkortakommanden och olika mer eller mindre underliga ageranden tillika sina växande känslor för kvinnan som idag är hans tredje hustru, gravid med deras andra barn.
Jag tycker att han gör det så vackert, jag tycker oerhört mycket om hur han uttrycker sig - lagom högtravande emellanåt, lagom tillkrånglat, lagom invecklat, lagom enkelt. Jag tycker att han behandlar vårt språk helt fantastiskt!
Berättarstilen är också alldeles lagom utlämnande. Han berättar detaljer utan att berätta detaljer, kan man säga. Vilket gör att jag tycker att han behåller sin integritet intakt såväl som även övriga inblandades på ett snyggt sätt utan att uppfattas som hemlighetsfull.
Jag skrattar när jag läser, jag blir varm om hjärtat när jag läser och jag ler och tycker mer och mer om personen Alex Schulman som jag innan jag läst något alls av honom, haft en ganska negativ bild av. Den medieperson han tillsammans med sin bror tidigare har lanserat är så långt ifrån det här, men genom att ha läst dessa båda böcker så känns det som om jag förstår lite mer om hur tankarna bakom det hela gått. "Hur han tickar"...
Jag sympatiserar fortfarande inte med hur de har "hållit på" men kan, på ett annat sätt, ändå genomskåda det på ytan barnsliga, provokativa som lite mer genomtänkt än vad jag kunde ha trott från början.
Så, slutligen - ja, jag rekommenderar alla att läsa båda Alex´ böcker om ni inte redan har gjort det. Jag ser fram emot att läsa hans kommande debut med en fiktiv historia. Få se om hans berättarkonst också kan bära något som inte är lika känslomässigt laddat. Jag tror det.
Avslutar med de sista raderna i boken jag just läst. Vilken kärleksförklaring!
"Hon är mig fullständigt överlägsen i allt, men hon valde ändå mig. Om jag gjort något extraordinärt i livet så var det just det - att jag fick Amanda Widell att välja mig."
Man kan också uttrycka sig så väl som Mette gör, om man vill. Jag håller med henne också.
Jag tyckte mycket om Alex Schulmans första bok "Skynda att älska" som är en ömsint skildring av hans uppväxt med en åldrande far, en kärleksförklaring som utan att bli "kladdig" och pinsam är självutlämnande på ett smakfullt sätt.
Jag tycker att det är samma sak med denna, hans andra, bok: "Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött" som också är en kärleksförklaring, denna gång till hans hustru. Det börjar med separationen från Katrin Zytomierska och slutar med hans och Amanda Widells dotter Charlies födelse ett år senare. Däremellan reflekterar han över olika sociala fenomen, sina olika tillkortakommanden och olika mer eller mindre underliga ageranden tillika sina växande känslor för kvinnan som idag är hans tredje hustru, gravid med deras andra barn.
Jag tycker att han gör det så vackert, jag tycker oerhört mycket om hur han uttrycker sig - lagom högtravande emellanåt, lagom tillkrånglat, lagom invecklat, lagom enkelt. Jag tycker att han behandlar vårt språk helt fantastiskt!
Berättarstilen är också alldeles lagom utlämnande. Han berättar detaljer utan att berätta detaljer, kan man säga. Vilket gör att jag tycker att han behåller sin integritet intakt såväl som även övriga inblandades på ett snyggt sätt utan att uppfattas som hemlighetsfull.
Jag skrattar när jag läser, jag blir varm om hjärtat när jag läser och jag ler och tycker mer och mer om personen Alex Schulman som jag innan jag läst något alls av honom, haft en ganska negativ bild av. Den medieperson han tillsammans med sin bror tidigare har lanserat är så långt ifrån det här, men genom att ha läst dessa båda böcker så känns det som om jag förstår lite mer om hur tankarna bakom det hela gått. "Hur han tickar"...
Jag sympatiserar fortfarande inte med hur de har "hållit på" men kan, på ett annat sätt, ändå genomskåda det på ytan barnsliga, provokativa som lite mer genomtänkt än vad jag kunde ha trott från början.
Så, slutligen - ja, jag rekommenderar alla att läsa båda Alex´ böcker om ni inte redan har gjort det. Jag ser fram emot att läsa hans kommande debut med en fiktiv historia. Få se om hans berättarkonst också kan bära något som inte är lika känslomässigt laddat. Jag tror det.
Avslutar med de sista raderna i boken jag just läst. Vilken kärleksförklaring!
"Hon är mig fullständigt överlägsen i allt, men hon valde ändå mig. Om jag gjort något extraordinärt i livet så var det just det - att jag fick Amanda Widell att välja mig."
Man kan också uttrycka sig så väl som Mette gör, om man vill. Jag håller med henne också.
måndag 9 april 2012
Hungerelden
Ja, precis som jag sa när jag läst klart "Kråkflickan" - att det skulle bli en olidlig väntan på trean efter att ha avslutat "Hungerelden", så kan man väl säga att jag hade rätt.
Visserligen så tyckte jag nog faktiskt inte att "Hungerelden" var fullt lika bra som "Kråkflickan" och det kan möjligen bero på att jag inte hade några som helst förväntningar på den första - men det hade jag ju liksom på den andra.
Men, inte desto mindre så måste jag säga att också tvåan är ett mästerverk i både berättande och i uppbyggnad av intrigen. Den bara tätnar och jag längtar till upplösningen när alla trådar nystas upp och får sin förklaring, där alla teorier skall bekräftas eller förkastas.
Det är nog till och med så att jag kan tänka mig att frångå att boken måste vara i pocket (att jag föredrar pocket har inte så mycket en ekonomisk orsak som en praktisk: jag tycker att de inbundna är så klumpiga att hantera, trivs helt enkelt mer med pocketformatet). För jag menar "Pythians anvisningar" kommer ut först i maj - och sedan lär det ju dröja ett tag innan den finns i pocket. Förmodligen längre än vad jag har lust att vänta!
Visserligen så tyckte jag nog faktiskt inte att "Hungerelden" var fullt lika bra som "Kråkflickan" och det kan möjligen bero på att jag inte hade några som helst förväntningar på den första - men det hade jag ju liksom på den andra.
Men, inte desto mindre så måste jag säga att också tvåan är ett mästerverk i både berättande och i uppbyggnad av intrigen. Den bara tätnar och jag längtar till upplösningen när alla trådar nystas upp och får sin förklaring, där alla teorier skall bekräftas eller förkastas.
Det är nog till och med så att jag kan tänka mig att frångå att boken måste vara i pocket (att jag föredrar pocket har inte så mycket en ekonomisk orsak som en praktisk: jag tycker att de inbundna är så klumpiga att hantera, trivs helt enkelt mer med pocketformatet). För jag menar "Pythians anvisningar" kommer ut först i maj - och sedan lär det ju dröja ett tag innan den finns i pocket. Förmodligen längre än vad jag har lust att vänta!
söndag 8 april 2012
"I rymden...
... finns inga känslor" har jag sett nu ikväll.
Jag inser att jag borde lära mig mer om olika typer av "tillstånd" för att jag förstår att jag inte är så tolerant som jag skulle vilja vara... T ex skulle jag ALDRIG stå ut med en person som så till den milda grad dikterar villkoren för alla andra, som Simon i filmen gör och tillåts göra...
Min ofrånkomliga fråga till den/de av er som kanske vet är: måste man vara så tillåtande och anpassningsbar som Sam är till Simon? Kan man, på riktigt, inte ställa några krav alls på en person med ex Aspergers syndrom?
I alla händelser så tyckte jag mycket om filmen och jag önskar verkligen att mina barn skall hålla varandra om ryggen så där, om det kniper. Eller, kanske inte fullt så mycket men - ja, ändå :-).
Jag inser att jag borde lära mig mer om olika typer av "tillstånd" för att jag förstår att jag inte är så tolerant som jag skulle vilja vara... T ex skulle jag ALDRIG stå ut med en person som så till den milda grad dikterar villkoren för alla andra, som Simon i filmen gör och tillåts göra...
Min ofrånkomliga fråga till den/de av er som kanske vet är: måste man vara så tillåtande och anpassningsbar som Sam är till Simon? Kan man, på riktigt, inte ställa några krav alls på en person med ex Aspergers syndrom?
I alla händelser så tyckte jag mycket om filmen och jag önskar verkligen att mina barn skall hålla varandra om ryggen så där, om det kniper. Eller, kanske inte fullt så mycket men - ja, ändå :-).
lördag 7 april 2012
Gubbsjuka i vilken form som helst
Undrar just varför det är OK att Tony Irving ger uttryck för den renaste och tydligaste av gubbsjuka på bästa sändningstid när det blir ramaskri när Thorsten Flinck gör detsamma?! För att Tony är bög och man därför inte får ha en åsikt utan att bli kallad för homofob?
De som känner mig vet att det finns inget så främmande som att ens försöka kalla mig för homofob eftersom jag på inget som helst sätt har den åsikten.
Men, jag kan ändå inte komma undan att reflektera över hur erbarmligt pinsamt det blir när mr Irving ska ner på golvet och stryka och klämma på Marcus Schenkenberg. Skulle vilja se Dermot Clemminger göra samma sak på Pernilla Wahlgren nästa vecka utan att det skrivs spaltmeter av fördömanden.
Ska bli intressant.
De som känner mig vet att det finns inget så främmande som att ens försöka kalla mig för homofob eftersom jag på inget som helst sätt har den åsikten.
Men, jag kan ändå inte komma undan att reflektera över hur erbarmligt pinsamt det blir när mr Irving ska ner på golvet och stryka och klämma på Marcus Schenkenberg. Skulle vilja se Dermot Clemminger göra samma sak på Pernilla Wahlgren nästa vecka utan att det skrivs spaltmeter av fördömanden.
Ska bli intressant.
torsdag 5 april 2012
Kråkflickan
Nu ni, vill ni läsa en riktigt ryslig deckarhistoria så rekommenderar jag varmt Kråkflickan av Jerker Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist.
En tät och välskriven och på riktigt spännande historia med bra tempo och en oväntad knorr. Jag hade mycket svårt att lägga ifrån mig den. Skall nu sätta tänderna i nästa bok i serien (av totalt tre). Om den är lika bra så kommer väntan på trean (i pocket) bli smått olidlig är jag rädd.
Over and out.
En tät och välskriven och på riktigt spännande historia med bra tempo och en oväntad knorr. Jag hade mycket svårt att lägga ifrån mig den. Skall nu sätta tänderna i nästa bok i serien (av totalt tre). Om den är lika bra så kommer väntan på trean (i pocket) bli smått olidlig är jag rädd.
Over and out.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)