... finns inga känslor" har jag sett nu ikväll.
Jag inser att jag borde lära mig mer om olika typer av "tillstånd" för att jag förstår att jag inte är så tolerant som jag skulle vilja vara... T ex skulle jag ALDRIG stå ut med en person som så till den milda grad dikterar villkoren för alla andra, som Simon i filmen gör och tillåts göra...
Min ofrånkomliga fråga till den/de av er som kanske vet är: måste man vara så tillåtande och anpassningsbar som Sam är till Simon? Kan man, på riktigt, inte ställa några krav alls på en person med ex Aspergers syndrom?
I alla händelser så tyckte jag mycket om filmen och jag önskar verkligen att mina barn skall hålla varandra om ryggen så där, om det kniper. Eller, kanske inte fullt så mycket men - ja, ändå :-).
4 kommentarer:
:-)
Jag och min son, som har Aspergers syndrom, såg filmen tillsammans och skrattade gott. Han sa vid ett enda tillfälle att det var ett beteende han kände igen hos sig själv (att han inte tycker om när man pratar i termer som "tid är pengar" och säger saker som inte rent faktiskt stämmer :-D ).
Simons person är nog en väldigt koncentrerad mix av alla "egenskaper" man kan ha med Asperger.
Alla är VÄLDIGT olika!
Jag kan bara tala för oss, men vi behöver inte vara på något speciellt sätt alls för min son! Däremot har han möjligheten att säga ifrån och välja bort vissa situationer med mycket folk och ljud och "tomt socialt prat" som han inte riktigt orkar med längre stunder!
Stor kram!
Tack för ditt svar!
Men, hurdan är han då? Jag antar att det här är ett område som är lika svårt att svara på som frågan "Hur långt är ett snöre?" :-).
Men, jag bara funderar - vad är "alltid" förekommande för en med Aspergers och vad är "bara ibland" - i stil med han Simon som jag antar har "värsta av allt + lite till", eller?
Jag har kollat lite bland vänner som har barn med diagnoser. Bland annat Asperger.
Och en av dem skriver så här:
många av utbrotten handlar om ÅNGEST och det tar INTE slut "om en liten stund".
Och frågan är - hur länge orkar man som närstående titta på när någon man älskar skriker eller har ett utbrott i total ÅNGEST och man vet att det handlar om att personens cirklar har blivit rubbade? Hur länge? Hur många gånger?
Innan man inser att det är snällare mot den som har diagnosen om rutinerna hålls och cirklarna inte rubbas av grymhet.
Ibland måste utmaningar ske men de är noga genomtänkta och väl övervägda. Det handlar om att den andra personen har ONT inte om att personen är bortskämd eller daltad med...
Hur mycket står man ut med?
Nä det handlar om ångest/skräck hos den andra?
Åh. Aj. Tänkvärt. Otroligt tänkvärt. Ja, jag säger ju att jag behöver veta mer för att förstå. Tack Sophie!
Skicka en kommentar