Några böcker

Har inte kommit mig för att uppdatera i marginalen när jag bytt böcker - men, jag har nu först läst Mark Haddons "Den besynnerliga händelsen med hunden om natten" och sedan "Dårens dotter" av Mian Lodalen.

Jag kan börja med Mark Haddons bok. Den handlar om den autistiske Christopher och hur det är att kunna så mycket och förstå så lite. En bra bok även om jag lite grann saknade en knorr på slutet. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det, men den kändes som om den byggde upp till något och så... var den slut... Här kan vi också tala lite om förväntningar. Jag kan väl säga att mina var ganska högt uppskruvade inför denna bok och därför kändes den lite som ett antiklimax, även om den faktiskt var bra. Det är svårt det där.

Den andra, däremot, har jag lite grann dragit mig för. Jag har ju läst att andra bloggare har hållit på med den ett tag och lite grann förstått att den kanske var lite seg. Jag har ju dessutom, för inte så väldigt länge sedan, läst Åsa Linderborgs "Mig äger ingen" som kändes lite på samma tema. Jag fick en känsla av misstänkt efterapning. Men nu hade jag ju den hemma, så.

Och jag kan säga som så - här kom de lågt ställda förväntningarna rejält på skam. Visst finns det vissa likheter med Åsa Linderborgs bok, men det gjorde faktiskt ingenting. Jag har nästan maniskt vänt blad för att få läsa lite till, veta lite mer. Jag tyckte mycket om den här boken och det var nästan lite sorgligt att inse, när jag läst sista sidan, att nu fick jag inte vara med mer. Även om jag med förnuftet förstår att man inte kan dra en berättelse hur långt som helst, och att man därför måste bryta någonstans - så var det ändå snopet när det tog slut. Hur gick det med allt?

Det tilltalade mig väldigt mycket hur Mian skrivit så att jag hela tiden undrade hur mycket som är sant (någon som vet hur det är med den saken?). Den kändes helt igenom autentisk - och är det nu så att alltsammans är helt och hållet påhittat (om än förankrat i miljöer hon känner väl till) så tycker jag banne mig att boken är ännu bättre. Att kunna berätta så där utan att det är sant... Wow!