Till jul tycker jag, som så många andra, att samvetet ömmar lite extra för de som "inget har".
Det egna "överflödet" (missförstå mig rätt) blir så mycket mer påtagligt i juletider, och ännu tydligare när detta kombineras med rejält kallt utomhus.
Där mina föräldrar bor finns det ett ställe till vilket man t ex kan åka med mat - typ som ett soppkök, men i ärlighetens namn vet jag inte så mycket om var man kan göra liknande i min egen närhet. Att köpa aldrig så många "Situation Stockholm" hjälper ju bara just där och då.
Därför känns det så bra att jag, via min kollega, fick möjligheten att skänka bort en massa gamla jackor och dylikt, till hemlösa dagen före julafton. Han hade hittat en FaceBook-grupp "En kväll för de hemlösa" och tillsammans med ca 20 andra eldsjälar åkte de runt den kvällen med mat och kläder till de som har allra minst.
Jag har hört cyniska kommentarer om att "det ju är fint att man kommer ihåg dem vid jul, men en kall februaridag är det inte lika många hjärtan som blöder" och visst är det så. Men, trots allt finns det lite hopp när "man" kommer ihåg dem alls...
Så, just den här julen kändes det lite lite bättre i samvetet, även om jag är medveten om att det bara är att skrapa på ytan. Det behövs alltid mer.
5 kommentarer:
Visst är det så att man kanske ömmar lite mer just i juletider, det är ju faktiskt då som t ex ensamhet är så otroligt påtaglig. Varje jul brukar jag må dåligt över att veta att det finns så många människor som sitter ensamma, som inte har en endaste person som bryr sig om dem. Det gör förbannat ont, för så borde det inte vara, men jag kan ju liksom inte göra så vansinnigt mycket. Att göra lite någon gång är ju i alla fall betydligt mycket bättre än att aldrig göra något alls... Fast av erfarenhet måste jag säga att jag bryr mig om de hemlösa även en kall dag i februari. Minns en gång för säkert 20 år sedan när det ringde på dörren hemma hos mig, och en medelålders kvinna stod utanför. Hon hade blivit utskriven från psyk berättade hon. Hon hade inga ytterkläder, annat än ett par skor, och hon frös så mycket (hade ingenstans att ta vägen och det var på vintern). Hon var i min storlek, så jag gav henne en av mina vinterjackor.
Jo, får jag chansen så tar jag den också i februari - men jag letar nog inte lika "aktivt" då, om man säger så :-).
Men, jag har funderat på "Majblomman" eller något ditåt - om jag inte skall börja skicka barnens urväxta dit istället för till vänner och bekanta. Vad jag vet så har ingen av dem några ekonomiska problem... Om man nu skall vikta vem som kanske behöver bäst...
Cyniska kommentarer finns alltid. Det är väl bättre att göra något än inget alls! Och bara för att man inte kan lösa alla världens problem, finns det ju ingen anledning att inte göra något litet? Så, sträck på dig och klappa dig på axeln, att skänka saker dan innan julafton till nån som helt uppenbart behöver det, är en väldigt god gärning tycker jag. Jackan har de ju kvar i februari med.
Jag skänkte leksaker till Öppna förskolan här där vi bor. Frågade föreståndaren om hon visste nån mamma som behövde mammakläder och det visste hon. Packade ihop mina avlagda och enligt uppgift kom de väl till pass. Det kändes mkt bättre än att sälja som till second-handbutiken eller skänka dom i UFF-lådorna, där de ändå säljs vidare.
Om alla gjorde lite så skulle vi hjälpa mycket!!! Det är småaktigt att kritisera när någon gör sådant här.. oavsett om det sker kring jul eller annars.
Jag vill inte att samhället ska stå och falla med välgörenhet, som i många länder. Men.. jag skulle gärna vilja att det existerade fler sätt att idka välgörenhet på. För det är som du säger.. på sin lilla ort kanske det inte finns så mycket..eller så jobbar de i det tysta..
Som du vet, så har vi ju faddertjejerna i Tanzania. Vi fick ihop 6000 kr till studieavgiften. Yippie! Det känns så bra!
Men jag skulle gärna stödja något här i Sverige. Jag skulle gärna vilja få kontakt med t ex en tonårig flicka som jag skulle kunna köpa mensskydd till varje månad. Har hört om så många flickor där föräldrarna gjort av med alla pengar så istället för bindor får de gå med papper i trosorna.. Bara en sådan liten sak skulle höja livskvaliteten hos flickan. Tror jag i allafall..
Jag hoppas att du förstår hur jag menar.. :o)
Ha en fortsatt skön nyårshelg! Kram!
Du kan ju kolla med kvinnojourer också. Vi skänkte massor av leksaker och barnkläder till en kvinnojour för ett antal år sedan. De fick flera säckar med saker och en hel massa lösa grejer. De tog tacksamt emot det! I Stockholm borde det finnas många kvinnojourer som behöver saker!
Skicka en kommentar