Jag har funderat lite med hänvisning till det jag skrev i slutet av Oceans eleven-inlägget om att det är mycket man inte vet om sina medmänniskor och deras hemliga liv.
Har ni tänkt på att en misstänkt mördare så gott alltid var det skötsammaste, fridsammaste och snällaste på denna jord innan h*n begick det hemska dådet? Ingen kan förstå att just h*n kan ha gjort sig skyldig till något dylikt.
Om det verkligen verkligen verkligen är sant - så innebär det alltså att vem som helst riskerar att bli en kallblodig mördare imorgon dag. Jag. Du. Min syrra. Din bästa kompis. Min kollega. Din ...
Har du stått inför det? Är det någon du har haft någon form av relation till - släkting, vän, kollega, granne som har gjort något helt oväntat? Något du verkligen inte kunde tro att h*n kunde göra? I efterhand - kan man verkligen inte se att saker man inte tänkt på tidigare, kanske inte var riktigt som man trodde eller tolkade det från början? Eller?
8 kommentarer:
Japp. En klasskompis på högskolan, lugnast och försyntast av alla, högg besinningslöst ihjäl en man i sin lägenhet med massor av hugg. Det är ruggigt omskakande kan jag lova. Man är som bedövad ett långt tag efter en sån grej...
Nu är jag helt slut i huvet efter en rörig dag på jobbet så jag klarar inte att förstå din sista mening i inlägget och svara på den...jag ska läsa igen sen och kanske fyller på med funderingar....
Nej, jag kan inte säga att jag varit med om det.
Gemensamt för de människor som gör såna här vansinnesdåd verkar också vara att de ofta drar sig undan och har liten eller ingen nära kontakt med andra människor.
Det tror jag kan vara en nyckel. Det i kombination med att ha blivit utsatt för kränkningar utan att ha fått upprättelse. Den gärningsmannaprofilen är den vanligaste vid s k schoolshootings.
Eva: Hu, vad läskigt!
Jo, min sista mening där var om man inte, i backspegeln, kunde ha sett att det var något som inte stämde. Saker man först inte lagt märke till för att det var så pass "små saker". Jag kan säga att jag har en fd arbetskamrat som på ytan ser hur snäll och vänlig ut som helst - men som jag, tyvärr, har sett saker blixtra till ett par gånger som nästan gjort mig rädd. En sådan kille tror jag att många skulle kunna säga så där om: Att man inte förstår, han som var så snäll och vänlig och allt det där. Om man inte sett de där små små blixtrarna eller helt enkelt inte lagt ihop ett och ett.
nilla: Mmm, det är säkert så. Det är väl framför allt de som folk inte riktigt känner heller...
Nej, den här killen visade inga såna tecken överhuvudtaget. Jag kan då inte se i backspegeln och komma på nåt. Kanske de som umgicks med honom mer kan det, jag vet inte...
Jag tror att det handlar om efterkonstruktioner. Om du skulle skala av ditt eget liv till några få meningar och fokusera på några få händelser så skulle du nog framstå som vilken annan konstig person som helst.
Ja, det är min tro också - efterkonstruktioner alltså. Eller helt enkelt att vi har en väldigt snäv bild av "hur" en mördare eller på annat sätt kriminell verkligen ÄR. De flesta kanske faktiskt visst är helt och hållet normala - det är bara att de i normala fall inte har utsatts för en viss sorts stress eller press eller något annat, så därför har ingen sett den sidan. Den har aldrig behövts förr, liksom.
Jag har, tack o lov, sluppit vara med om något sådant.
Det är lätt "med facit i hand" att se alla tecken på att något var fel.. För då ser man allt samlat istället för en liten grej en veckan och en grej en månad senare.
Men visst är det ruggigt att fundera på.. Det är ju som Hagamannen som härjade här i Umeå under flera år. En ganska kort, försynt tvåbarnsfar som jobbade på Motorcentralen.. F-n, så lite man vet egentligen!!
Läste också någonstans allt i vart tionde hushåll finns en pedofil. Shit, sånt blir jag livrädd av när jag läser!!!
Jag önskar dig en skön helg.. Kram!
Åh fy! Sådana där siffror innebär ju egentligen att man, på varje föräldramöte i skolan, i klassen - sitter i samma rum som allra minst en men om snittet stämmer minst två som förgriper sig på barn!
Skrämmande, helt klart!
Detsamma, förstås :-)!
Skicka en kommentar