Flöjt och konflikter

Idag har jag ju då varit med T i skolan på förmiddagen. Det slumpade sig så lyckat att hon ju spelar blockflöjt på torsdagar (det hade jag glömt, hon har nyss börjat) - så då fick jag vara med och titta på den lektionen. Man kan lugnt säga att det verkligen har utvecklats sedan jag spelade blockflöjt för nästan 30 år sedan - då man stod där och pep fram "Lilla snigel" och "Köp varm korv" mer eller mindre gnissligt. Nu hade flöjtläraren kompmusik på CD så tjejerna fick liksom spela sina toner till "riktig" musik, så det blev jättesnyggt! Så, de stod där och jazzade och spelade, och T var verkligen jätteduktig! Hon har iofs övat en hel del hemma redan innan hon fick plats i den här gruppen, men ändå. Knappt en enda ton som inte var ren :). Mamma stolt!

Sedan var de blivande förskoleklassbarnen på ett första besök på skolan. Lite spännande, eftersom alla klasser är åldersintegrerade, så några av de som kom idag skall T gå i samma klass som till hösten. Nu går hon ju i sin F-1:a som förskoleklassbarn, men till hösten är ju hon 1:a och de kommer som förskoleklassare då. De som går i hennes klass som 1:or nu flyttar till 2-3:an vägg i vägg och nästa år igen, så kommer de att mötas igen - samma konstellation om man säger så. Jag gillar upplägget! Hursomhelst, så var det lite synd för vi hade hoppats att T:s gudfars dotter skulle hamna i T:s klass, men det gjorde hon inte. Nåja, de kommer ju att kunna träffas på rasterna och så där hursomhelst.

Ja, och sedan var det hälsoundersökning hos skolsköterskan då. Hon är nu 127,2 cm lång och väger 25,9 kilo - lite lite över snittkurvan på längden och exakt lika mycket över snittkurvan på vikten, så man kan säga att hon är precis proportionerlig :). Såg och hörde bra gjorde hon också. (Jag bara måste leta reda på någon form av notering på hur lång och tung jag var när jag var 7, jag misstänker nämligen starkt att jag var betydligt betydligt kortare... Men, det vet ju ju för all del redan, att hon brås på sin far vad gäller kroppen. Och han var längst i klassen i 6:an, sedan blev det inte så mycket mer, hehe.)

Vi pratade lite om konflikter i klassen och så också - det är nämligen lite tjafs mellan några av tjejerna i klassen, varav T är en. De är ofta tre, ibland fyra tjejer som leker mest - och ganska många mornar när D har lämnat T så gaddar två av tjejerna ihop sig och nästan omgående när T kommer så säger den ena tjejen att "idag ska jag leka ensam med S" "idag är det bara vi två som skall leka" o s v. Vilket ju av förklarliga skäl gör T ledsen. Vi pratade lite löst om detta, och skolsköterskan sa att det var viktigt att de tog hjälp av en vuxen när de har konflikter, så att de får lösa dem på ett bra sätt - och att hon också finns där om de vill ha hjälp och så där. Hur det än är så ska nog vi (jag och D) agera på något sätt, vi får se hur bara. Det är nämligen framför allt en av tjejerna som beter sig så här - och det lustiga är att hon har varit hemma hos oss flera gånger efter skolan och när det bara är de två, så funkar det hur bra som helst. Inte minsta tillstymmelse till konflikt, snarare tvärtom. Jaja, vi får se. Svårt är det.