söndag 11 maj 2008

Överilat?

Usch. Strax efter 10 somnade han till slut - M hade somnat ca 45 minuter tidigare. Han var så trött att han nästan var i koma, men hela tiden så vaknade han till och började om...

Nu har vi börjat fundera på om de är för små. Eller M, verkar inte vara för liten - han verkar ha fattat och han försökte också förklara för L att Tomten ju har åkt och tagit med sig napparna - så det hjälper inte hur mycket han än vill ha dem. Däremot så tror jag/vi faktiskt inte att L fattade innan. Han var bara så uppfylld av det här nya spännande med en motorcykel, att det här med napparna liksom bara var ett medel för att få det. Att det sedan fanns en konsekvens i att han inte har dem kvar nu, den fanns liksom inte med i hans sinnevärld även om vi försökte berätta den för honom.

T köpte ju en cykel för sina nappar när hon var 3 år och 2 månader (på dagen) och det var ett beslut hon tog själv. Hon var väldigt sugen på en cykel och pratade om grannflickans o s v - så jag tror faktiskt att vi började prata om det redan hösten innan att om hon ville ha en sådan där så fick hon betala med napparna. När vi återkom till ämnet så sa vi alltid samma sak. Och så, en dag så sa hon bara att NU vill jag köpa en cykel och sagt och gjort, det gjorde hon. Jag tror hon klagade EN gång och ville ge tillbaka den där fula cykeln, och det var inte ens första kvällen. Killarna är ju bara 2 år och 10 månader än - d v s 4 månader yngre än vad T var. Kanske vi har förhastat oss? Men, hur skall man i så fall göra det ogjort? Hur gör man i så fall om några månader när det verkligen är dags? Egentligen är inte napparna något stort problem för oss/dem eftersom vi håller dem strikt till sovstunder, så det är ju inte det att de springer runt med dem överallt.

Suck.

Napparna på dagis då. De är ju kvar. Tanken var först att D hämtar dem snabbt som ögat när han lämnar - vi har alltid ute-lämning, men vi undrar om de inte kommer att ha koll på att DE DÄR napparna var inte med i det ursprungliga paketet. Dessutom så sa båda två ikväll att de inte vill gå till dagis imorgon. Om man låter dem ha sina nappar kvar där kanske det blir jättebra att gå dit? Men, å andra sidan så kanske man aldrig får en lugn kväll härhemma om begäret väcks varje dag och så ska man ha abstinens varje kväll... Vad tror du som läser?

Usch, det här gick nog lite för fort. Med T var vi så himla metodiska och lät henne bestämma takten. Här tänkte vi nog smida medan järnet var varmt. Och i det här fallet är jag/vi i skrivande stund inte helt säkra på hur smart det var.

Nåja, framtiden får utvisa om Tomten skickar tillbaka några nappar rätt vad det är - och om M & L kommer att ha napp i munnen när de börjar högstadiet ;).

1 kommentar:

Anonym sa...

Du är ju inte mer än människa. Ibland gör man saker som känns rätt och ibland känns det tokigt. Klart att ni kan ångra napp-borttagandet. Förklara för L att du pratade med Tomten och han skickade tillbaka napparna. Tomten är ju inget elakt monster heller! Men, med en konsekvens...L får "lämna tillbaka" motorcykeln till affären. Om M bestämmer att han klarar sig utan nappar får han behålla sin, och L tvärtom. Kanske dags att köra individuella lösningar för dem...

Sen får de väl bytlånas ibland. ; )


//j-sis