Jag trivs!

Jag trivs alldeles förträffligt med det nya utseendet på bloggen, faktiskt. Det enda är väl att jag blir lite godis-sugen varje gång jag tittar in eftersom färgerna lite får mig att tänka på marsipangodisarna som morfar brukade ha med sig till oss när han kom och hälsade på när vi var små. Köpta på Karamellan i Timmernabben. Det heter inte alls så egentligen, med han kallade det så, och så gjorde vi :). Marsipangodisarna var i flera lager - rosa, gult och grönt oftast - ibland lite brunt - i form och så lite lika engelsk konfekt. Och egentligen hette de/heter kanske t o m teaterkonfekt. Men, för OSS var det "marsipan". Röda med socker på brukade han också ha med sig och så klubbor - godast var nog lakritsklubborna ändå.

Jag och D letade oss faktiskt fram till Karamellan en gång för en massa år sedan f b (före barnen) när vi gjorde någon form av turné och var på Gotland bl a. Vi åkte färja åt något håll till/från Oskarshamn och i den vevan åkte vi dit. Det är tydligen så att det har varit någon form av schism (hur stavas det?!?!) mellan några som drev den ursprungliga karamellfabriken i Råsnäs (tror jag det heter) - så de blev rejält osams och hälften av dem drog igång en stor fabrik ute vid en större väg och andra hälften blev kvar i den gamla lokalen. Lojal som jag är så vägrade jag att handla av den nya stora fabriken - skulle det vara så skulle det vara på riktigt! Så, vi letade oss fram till den "äkta" Karamellan och köpte nostalgigodis :). Jag tror det var -99. Länge sedan nu.

Jag fick allt lite dåligt samvete - för det var ett antal år som morfar ville att jag/vi skulle komma ner och hälsa på, men när han dog -96 hade jag aldrig varit i hans lilla radhus som han då hade bott i i ett antal år. Det blev aldrig "tid". Och där kom jag då - några år "för sent"... När morfar dog i januari 1996 så sa jag till D att till sommaren SKALL jag åka upp till farmor och hälsa på - för det var ett annat sådant där dåligt samvete. Den 21 mars 1996 (på morfars födelsedag för övrigt) så dog hon. Så, det blev inget av det där. Det dåliga samvetet blev aldrig stillat.