måndag 5 oktober 2009

Tack!

När man kommer springande till bussen - inte ännu framme vid hållplatsen när bussen är på ingående - och busschauffören uppmärksammar detta och stannar och väntar in.

Är det då inte på sin plats att, när man kliver på, höja blicken och säga "Tack!"?

8 kommentarer:

Anna sa...

Jo det tycker jag.

nillas liv på pinnen sa...

Absolut!
Men en yngre person kan nog tycka att situationen är genant och därför inte titta upp.

Sophie sa...

Jag råkade ut för det härom veckan och jag tackade (med andan i halsen) väldigt mycket för att busschauffören stannade och väntade in mig!
Jag tycker att det är självklart att säga tack.

Maj Korner sa...

Verkligen!

Mamma J sa...

Jag har nämligen reagerat på det ganska många mornar av de som jag åker kommunalt. Jag sitter ofta ganska långt fram i bussen - och ser det därför ganska tydligt. Hur det snarare är en regel än ett undantag att folk INTE tackar. Det är som om de liksom tycker att det hör till servicen. Men, det tycker nog inte jag. Jag tycker att h*n gör något utöver det vanliga jobbet när h*n gör detta - så det skall h*n ha ett tack för.

Ango sa...

Oavsett anledningen till att man hjälper varandra så ska ett tack inkluderas av den som får hjälpen...tycker jag i alla fall. Tyvärr är det många som inte vet att man ska/kan tacka. Det spelar ingen roll om busschauffören stannar och väntar in när man kommer springande eller om någon håller upp en dörr åt en, man tackar ändå.
När folk inte tackar för att jag underlättar deras liv, genom att hålla upp dörren t ex, brukar jag alltid högt och tydligt säga: "Varsågod", och då ser de rätt förvirrade ut.
Detta är tyvärr lika vanligt bland vuxna som "ovuxna", gamla som unga, och det är riktigt, riktigt tråkigt! Här tjatar jag på ungarna om vikten att hjälpa varandra (vare sig man känner varandra eller ej), och så ser de att många inte bryr sig i samhället. Det skickar ju lite tråkiga signaler!

Mamma J sa...

Ango: Jomen, det vet du väl att det finns en massa föräldrar som inte alls tycker att de behöver uppfostra barnen till att säga tack. Vaddå - skall man bara säga det om man inte känner det? Lite åt det hållet. Sådana diskussioner hamnar man gärna i, på AFF. Att man skall följa normer i ett samhälle som gör att man fungerar smidigare tillsammans är ju inget för dem som resonerar så, utan där handlar det ju bara om jaget och vad jag vill precis nu och inget annat. Man liksom tar för givet att resten av världen cirkulerar runt en och att alla andra är verktyg för ens eget välbefinnande.

Dålig respekt för medmänniskan som ofta går igen i alla möjliga och omöjliga situationer.

Väldigt tråkigt blir det.

yllet sa...

Jo det tycker jag! Jag tycker överlag att vi tackar för lite. Inte precis JAG och DU kanske. Men vi människor. :)