Ja, idag har vi så skickat napparna till Tomten. Detta för att igår när de var ute på gården så kom ju kompisen T med en liten eldriven motorcykel - som både L & M genast föll i enorm förälskelse i. En sådan ville de absolut ha de också, förstås!
Så, sagt och gjort - här hade vi ju då hittat den heta presenten som de skulle kunna önska sig av Tomten när de skickat sina dyra nappar (själva upplägget har vi pratat om ett tag hemma, att snart är ni så stora att ni inte skall ha några nappar - och då skickar man dem till Tomten och så kommer han med en present).
L var genast med på noterna och skulle skicka dem där och då med en omedelbar leverans av en egen sådan där, vilket vi dock avstyrde. Hade ju inte hunnit kolla lagersaldot på de där motorcyklarna, så att det verkligen fanns två att få tag på.
Men, idag då - så var det dags. De var glittrande glada båda två när de samlade ihop alla sina nappar och tillsammans med mig gjorde ett paket av dem. Riktigt studsade omkring :). På det fick T hjälpa till att skriva "TOMTEN" med stora bokstäver och så fick M & L tillsammans bära ut det till vår brevlåda, för att där skulle man lägga paketet sa jag. Sedan ringde jag till Fröken Ur och pratade med Tomten och berättade att M & L på vår adress hade lämnat sina nappar nu och så bad jag dem ropa till Tomten vad de ville ha - och det gjorde de - högt och ivrigt i kör.
Lite senare kom första eldprovet - middagsvilan. Det var svårt, framför allt för L. Han ville backa ur alltsammans - men han ville ju gärna ha en motorcykel också - och det jobbiga var ju att M verkligen var inne på detta och lite retsamt sa till sin bror att "då får bara jag en!!" för han skulle definitivt inte backa. Efter att jag hade legat bredvid L och D hade legat bredvid M en stund, så sov de dock. Och jag körde iväg till Biltema och införskaffade två stycken små elmotorcyklar för 299:-/styck.
När jag kom hem hade M vaknat betydligt snabbare än vad han brukar göra på middagen, så det luktar väl som en ev biverkning.. Förhoppningsvis en kortvarig sådan i så fall. För börjar sömnen att strula på nätter och mornar också, så vet jag inte vad jag gör..
Nu fick de gå ut och kolla om lådan var tom - och det var den! Och ute på gården, på "cykelplatsen" stod det två lådor med motorcyklar! Mycket spännande alltsammans! Det som var lite synd var att de var tvungna att laddas i 5-6 timmar innan de kunde köras, så det blev ju lite antiklimax - men de köpte det och satt spända och tittade på när D monterade. Sedan var vi ute och åkte småbilar och cyklar ett tag istället - och alla som ville höra, fick veta att de hade fått nya motorcyklar. Inte minst kompisen T när han kom hem. "VI HAR OCKSÅ FÅTT!" som L jublande berättade för honom.
Nu ikväll har de så fått prova en sväng innan de gick och lade sig - det var lite svårt att få dem att parkera dem sedan bara. Nu ligger de i sina sängar - jag har försökt köra blunda-leken där jag räknar och de blundar för att de kanske skall somna på kuppen - och det har i omgångar fått L att glömma sina nappar. Men, suget (bokstavligt talat) kommer tillbaka i vågor och han vill just NU inte alls ha någon motorcykel. Men, vi säger som så att napparna har ju Tomten nu, så för oss är det bara att vara ståndaktig nu. Det är dock en smula svårt - för han är verkligen förtvivlad... Lilla gubben! Som han sa till mig: "Jag VILL ha mina nappar, jag kan ju inte sova annars!!" Styrka styrka styrka...
M tar det med förvånansvärd ro, faktiskt. Vi får hoppas att just DET håller i sig. Fast, faktum är att så här har de varit ofta även sedan de var jättesmå - de har liksom gått lite i skift. Det var sällan båda skrek hysteriskt samtidigt när de var små - utan de "lastbalanserade" kändes det som. Det kändes som om de bestämde vem som behövde mamma mest och så skrek den. Nästa gång kunde det vara tvärtom :). Det kanske är därför det här med napparna är något enklare för M, för han känner att L är mer desperat. Eller något.
4 kommentarer:
Åh vilka små hjältar.. Hur gamla är de?
Min lilltjej 3½ år är sjukt beroende av sin napp och dessutom vägrar hon vara utan blöja.
Stora tjejen hade jobbigt en natt, sen gick det bra. Å andra sidan var hon inte så kär i sin napp utan kunde lätt vara utan den om vi glömde den hemma.. Med lilltjejen är det närmare KATASTROF om vi inte har en med... Suck suck
Usch - ja. Har precis skrivit ett inlägg till om huruvida vi kanske har förhastat oss. Med T gick det så metodiskt till och var i stort sett helt komplikationsfritt. Men, detta... Nog för att vi hade väntat oss att L skulle bli svårare än båda de andra två tillsammans - han är en riktig "napp-junkie". Han är så intensiv i vanliga fall (för att inte säga en smula vild) så han varvar ner ordentligt först när han får in nappen i munnen. Lite halvt i trans så där ;). (De blir 3 år i juli).
Ja, vi får se hur det här äventyret slutar. Trots allt så känns det lite bakfram att hålla på principer om man i magen känner att man kanske gjort fel. Två fel gör ju inte ett rätt.
Vi får som sagt se hur det artar sig. Går det över fort, så kanske vi hänger i. Men, som han var ikväll vet jag inte om jag vill ha honom fler kvällar...
Läste ditt andra tillägg och för små vet jag inte om de är, men precis som su skriver så ska det kännas rätt..
Min 3½-åring har ju fortfarande blöja som hon VÄGRAR ta av sig och jag vill koncentrera mig på detta innan jag tar tag i nappgrejset... Känns som om två grejer på samma gång är för mycket.
Å, vad spännande. Och vad fina motorcyklar! :) Inte alls så värst dyra heller för den delen.
Skicka en kommentar