tisdag 30 september 2008

Ang Gunillas man försvann

Jag har ju läst ut den boken nu ("Gunillas man försvann" av Gunilla Söderholm och Ulla-Lene Österholm). Och som jag skrev i ett tidigare inlägg så retade jag mig på ett evigt och rörigt blandande av tempus - från en rad till en annan. Från en mening till en annan. Det kändes störande och ogenomläst. Inte minst kändes det slarvigt korrekturläst eftersom det var omkastning av bokstäver och felstavningar på flera ställen.

Om vi sedan går till storyn. Visst - det är en hemsk historia och jag hyser den största respekt för henne och hennes kamp. Men, jag tycker att berättelsen blev rörig och lovade mer än vad den höll med hennes hänvisningar i stil med "om jag vetat hur det skulle bli senare.." utan att man riktigt fick kläm på vad som var senare heller. En rad sådana hänvisningar tyckte jag kom, utan att de sedan liksom "löstes upp" och fick sin förklaring. På slutet av boken kändes det mest som att hon inte orkade skriva mer. Trådarna hon slängt ut, glömde hon bort i en hel del fall.

Så, jag kan väl säga som så att du får gärna läsa den (mitt exemplar har jag lovat ena syrran) - men jag älskade den inte.

Det hon skriver som en epilog dock, håller jag till 100 % med henne om. Det är hemskt att rätts-Sverige har sådana lagar som vi har. En Lex Gunilla är på sin plats. Förhoppningsvis skall vi aldrig hamna i Gunillas sits, men den som råkar så illa ut som hon gjorde - ska inte behöva slåss mot lagarna också.

Valet i USA

Och så kan jag berätta att enligt Aftonbladets test (och jag var amerikan förstås) så skulle jag rösta på Barack Obama. Ifall någon var nyfiken..

Fru Gårman

Detta är bland det absolut tramsigaste jag har hört på länge. Hade det varit vår och säg, första april, hade jag trott att det var ett skämt!

Finns det verkligen inget bättre att lägga tid och skattepengar på? Skall alla skyltar förändras likadant?


Hemska tanke - det är ju en herrcykel på den här bilden! Kanske det är så att de med damcykel får cykla där? Och i fortsättningen får endast kvinnor gå på Fru Gårmans övergångsställen och männen på Herr Gårmans? Barnen då?!

måndag 29 september 2008

Nattligt trauma för en tvillingmamma

Alltså. Jag tar inte fel på mina killar. Har aldrig gjort. Det kan ju för all del bero på att de är väldigt olika och har så varit precis precis hela tiden. När de frågade på BB om det var OK att klippa av armbanden - var jag verkligen säker på vem som var vem, när vi skulle åka hem - blev jag nästan förnärmad. Herregud, de är ju totalt olika! Klart att jag vet vem som är vem!

Men, inatt - i den allmänna sovförvirringen kom M in till vår säng. Jag vaknade av att någon stod vid min sängkant och liksom trummade lätt på mitt ansikte. Någon som pockade på uppmärksamhet. Eftersom denna någon inte hade någon kudde med sig så skickade jag in honom till sin säng för att hämta den och sedan kröp han upp emellan oss. Han lekte groda (?) vid ett tillfälle då jag i sömnen fångade honom typ i luften när han sköt ifrån med benen mot D:s rygg och liksom kom farande över mig (alltjämt sovande). Helt otroligt hur man ändå hänger med när man sover! Efter en stund började han gnälla och hålla på, så jag frågade honom upprepade gånger om han inte var kissnödig. "M är du kissnödig?" "Ska vi gå upp och kissa, M?" innan jag plötsligt drabbades av tvivel och i kolmörkret strök jag pojken över huvudet och insåg omgående att så DÄR mycket hår har inte M... Jahapp, jag som hade kunnat sätta pengar på att det var M där i sängen - och så var det L! Först när jag sa rätt namn till honom gick han med att han var kissnödig och följde med mig upp (undrar just vad han tänkte när jag envisades att fråga hans bror om han var kissnödig, som inte ens var DÄR!). Och jag, ja jag kände liksom hur hela huvudet bara snurrade - hur kunde jag ta så fel?! Det är för all del lätt att skylla på sömndruckenhet, det förklarar nog alltsammans, men inte desto mindre så smakade det hela faktiskt lite beskt i munnen...

Då var jag igång igen...

... och jag trodde jag skulle få en hjärtattack precis i början... Ja, jag pratar GA... Jag avslöjar inte mer, men bra är det!

Ingen färja för mig

Jag tänker INTE titta på det där färjeprogrammet på TV. Även om jag nu inte hade bättre saker för mig, hade jag skippat det ändå. Ibland går de här typ "dokusåporna" lite till överdrift. Ingen tror väl på allvar att produktionsbolaget enbart ville filma de som arbetar på båten. Självklart vill de ha höga tittarsiffror och har säkert fabricerat ett och annat av de där "mailen" som de säger sig ha fått från otrogna själar som varit ute på galej på havet. Vad gör man inte för tittarsiffror?!

Farmor 100 år

Om min farmor hade levat hade hon fyllt 100 år idag. En av mina kusiner missade farmors 100-årsdag med sin nya bebis med 4 dagar. När T föddes missade jag/hon min farfars 100-årsdag med 10 dagar. Allt går i cykler. Tänk vad många vi har blivit av dessa 2 människor: 5 barn (6 egentligen för en flicka dog som liten), 11 barnbarn och 16 barnbarnsbarn än så länge. Jag har för mig att det är någon mer av kusinerna som väntar också, men jag minns inte säkert. Så, än är det nog inte över med tanke på att 2 av kusinerna inte har börjat än.

Grattis farmor i din himmel! Hälsa farfar!

söndag 28 september 2008

Delaktighet => ansvar?

Efter en dryg timme i solen på skolgården med M & L medan D & T var i stallet, har vi nu ätit en rätt så sen lunch och nu skall jag och M & L röja i deras rum. Måste se till att de är med, för jag vill inte hamna i det grannen L hamnade i. När sonen T som är en av M & L:s bästa kompisar och ett knappt år äldre än dem sa till henne att "han behövde minsann inte städa sitt rum själv, för han var för liten..."

Vis av andras misstag blir det nu en gruppaktivitet i detta hus.

lördag 27 september 2008

Kexchoklad

Jag glömde ju att berätta!

Lagom när vi för några dagar sedan ätit upp den sista biten Toblerone från jätteförpackningen som D vann på Liseberg, gissa vad som händer då? Jo, T tar EN bricka (den första och det blev också den sista för dagen) vid ett chokladhjul och vinner en jätteförpackning Kexchoklad! Så, nu har vi laddat upp i vårt skafferi med 36 stycken goda 55-gramsbitar. Väldigt gott, men ack så dåligt förenligt med "mitt nya liv" där jag ju tränar och skall bli slim!

Attans!

Fast - då går det bra att tänka som jag tyvärr gör alldeles för ofta - att träningen bara är en bonus. Jag hade ju ätit dåligheter iallafall, även om jag inte hade tränat. Så oavsett så hamnar jag på plus på "fitness-skalan". Haha!

Utpumpad

Ja, då var man hemma igen.

Efter tre åk i Nyckelpigan, tre åk i Lyktan, 1 åk i Elefanterna, 2 åk i Veteranbilarna, 1 åk i Tekopparna, 2 åk i Vilda Musen, 1 åk i Vikingagungan, 1 åk i Lilla Vikingagungan, 4 åk i Tivolitrucken, 1 åk i Lilla Fritt Fall, 2 åk i Flygande Mattan och 1 åk i Blå Tåget känner man sig lite utpumpad. Nåja, nu räknade jag ihop alla åk någon av oss har gjort (T till exempel står ensam för åken i Lyktan men har å andra sidan inte åkt Veteranbilarna någon gång och M & L har inte åkt Vilda Musen - däremot har de då alltså åkt Veteranbilarna 2 gånger vardera o s v).

Det var rätt så långa köer till det mesta och därför skippade vi Jetline (bergochdalbanan) som egentligen är det näst roligaste jag vet (Vilda Musen är ohotad etta) och Kvasten. Vi hoppade också över Fritt Fall och Uppskjutet och Extreme, mest för att det inte var något som något av barnen kunde/fick åka - och idag lät vi det gå ut på dem. Helt och hållet.

En bra dag som jag nu funderar på att avsluta med ett varmt bad och min bok om Gunillas försvunna man. Storyn som sådan är bra (hur man nu kan tycka det när en man bestämmer sig för att bara sjappa), men jag stör mig på att man har vänt på bokstäver lite här och var (t ex vraje) och blandar tempus så ininorden. Jag tycker den blir lite konstig att läsa stundtals, för den sakens skull, eftersom det känns bakfram. Tycker alltså rakt av att den är dåligt korrekturläst. Jag tror inte på att det är ett "snyggt författardrag" - jag tror bara att man har blivit hemmablind i sin egen historia och liksom inte hör hur knasigt det faktiskt kan låta för någon som inte är lika inkörd i hur de pratar...

Nåja, inte desto mindre tänker jag läsa klart den. Det klarar jag. Men, jag skulle inte tro att hon får något pris för bästa behandling av språk ;).

Gröna Lund

Idag skall vi på Grönan hela familjen. Ni som är pålästa tror nog nu att jag är lite knäpp eftersom de stängde för säsongen förra helgen. Men, si - företaget som jag jobbar på har abonnerat hela alltet idag och så får alla anställda med familjer gå in och åka allt gratis! Ett erbjudande man väl inte kan motstå som trebarnsfamilj?! (Ännu en av de saker som gör att jag är så nöjd med mitt arbetsgivar-byte!)

Så, vi laddar som bäst - äggen står och kokar på spisen och så skall resten av "frullen" fram också. Antar att det blir "kall gröt" (mina söner gillar risgrynsgröt från tub utan att den är uppvärmd - vi andra äter den dock värmd) och smörgås med rökt skinka och lite apelsinklyftor och kiwi till det. Lite blåbärssoppa (D har fått pippi på det för att den innehåller så bra antioxidanter och allt vad det är) och lite annat smått och gott.

Så, jag önskar er alla en skön lördag med minst EN hemsk frisyr:

fredag 26 september 2008

Shakespeare´s Sister

Denna älskade jag!

Åh, den är verkligen så bra även idag!

Någon som vill dansa?

Riktig Youtube-yunkie...

Alltså. Hur många gånger har man inte sjungit refrängen på den här låten?!

JAG: 100 000 säkert!

Den passar särskilt bra till imorgon, hihi!



Jag hoppas ni står ut med mig och allt mitt musiklyssnande nostalgisvamlande ett tag...

Lite mer stämningshöjare...

Ja, kom ni inte i stämning av Yazoo - så har vi ju denna. Fyller den inte dansgolvet är det något som är fel.

Tyvärr går det inte att lägga in den som fönster - utan det får bli en länk. Tyvärr...

Spin doctors

DEN om någon får mig att tänka på partypolaren P i Västerås. Fast, då kanske inte på efterfesterna, utan mer på förfesterna!

Annars har det varit en bra dag! Nu laddar vi för morgondagens besök på Grönan!

Fredagsnostalgi



Den här skivan har jag på både LP och CD.

torsdag 25 september 2008

Nytt bloggtips!

Jag har lagt till ett nytt bloggtips bland mina länkar. Jag döpte den till "Anna Runnberg", så klatschigt eftersom hon heter så, hon som bloggar. Och är fantastiskt rolig och träffsäker! Hon skriver dessutom förstås fantastiskt, för hon verkar vara en sådan där journalist som faktiskt kan stava. Och använda orden väl. När ni skrattat er blå, läs inlägget "Rummen i hjärtat stängs inte". Det är vackert.

Hon bloggar också yrkesmässigt på Dalarnas Tidningar, det är den bloggen som länken "Runnbergs blogg" går till. Den är också bra, men inte lika bra.

Anna är kompis med min ena syrra. Inte den som också bloggar på samma tidning, utan den andra. Och, eftersom jag har träffat henne ett par gånger, så klassar hon in som bekant, haha.

Äggdonation

Jaja, jag håller på och läser tidningen.

Nu kom jag till frågan om äggdonation... Skulle du kunna tänka dig att donera ägg?

Jag har sagt tidigare när jag har varit med i diskussioner om detta, att jag skulle göra det om det var någon av mina systrar som behövde det. Men, i artikeln nedan står det att de inte rekommenderar att man donerar till närstående av olika anledningar. Det kan jag iofs förstå, när jag läser om det. Men, då blev frågan med ens svårare. Jag vill ju gärna se mig själv som en generös person som är med i Tobiasregistret och är blodgivare sedan många år. Men, det här med att donera ägg var inte lika enkelt att svara ja till, känner jag. För samtidigt som jag vet att jag inte vill ha fler barn själv, så känns det lite konstigt alltsammans. Det tål att funderas på.

Hur skulle du göra?

Klicka här för att läsa artikeln

Hårfärg

Jaha. Nu förstår ni varför jag färgar håret rött ;).

Det hänger på håret

Vad gör man inte?!

Författardrömmar

Om du bär på författardrömmar, kanske du är sugen på att kolla in här:

Var med och skriv en stafettnovell

Den känns lite som den där rita-gubbe-leken man gjorde när man var liten. När man vek ett papper och på varje del så skrev man vad man skulle rita - mage, fötter/ben, huvud och hår - eller hur det nu var och så fick man inte se vad den före en själv hade ritat. Förrän man vek ut hela pappret. Minns ni?

Barnfobi, anyone?

Klicka här för att ta reda på det

Rapportera gärna hur du gjorde ifrån dig, så jag vet ;).

Spinning

Det var faktiskt jättekul att spinna! Jag har aldrig gjort det förut, och jag tänkte i mitt stilla sinne när jag kom in i lokalen att "varför skall jag låtsas?!" så jag gick fram till instruktören och berättade som det var. Så hon hjälpte mig att ställa in cykeln och så där. Hon sa också att dagens pass var ganska tufft, så jag skulle inte försöka köra för hårt första gången. Så, jag gjorde som så att jag hängde med på allt, men jag körde inte riktigt lika fort med lika tungt motstånd och så där. Men, på slutet när vi skulle öka tempot något, så bara gick det inte. Jag tittade ner på mina ben och viljemässigt var det inget fel - men benen lydde inte!

Genomsvettig gick jag ut i omklädningsrummet. Skönt!

Jag har för övrigt bestämt mig för att ha lite nostalgi varje dag. Idag är det mer åt 70-talshållet, men vad 17. Bra är den. Och nostalgi är det. Iallafall för mig. Och för mina syrror ;). Feel the beat!

onsdag 24 september 2008

Inte mer nostalgi än så?

Kom igen nu!

Jag vill ju ha massor av tips. Vill du komma på 40-årsfest, så måste du ju hjälpa till ;).

För att komma in i stämning så vad sägs om:

Rick Astley

Limahl

Nik Kershaw

Men at work

Tears for fears

A-ha

Curiosity Killed The Cat

Paula Abdul

Johnny Hates Jazz


Och så en av de allra bästa:

Status Quo

Jag bara älskar den!

Förstår ni nu varför jag måste se till att komma i riktigt bra form inför den kvällen? Herregud - man kommer ju att stuffa precis hela tiden!!!! Tur att jag har några år kvar, haha! Imorgon blir det spinning!

Och nu - lämnar jag åter scenen till er...

tisdag 23 september 2008

Aspan-nostalgi

Ni som kanske var med... Kommer ni ihåg hur P lyssnade på denna igen och igen en halv natt ute i Aspan i H:s bil så att bilbatteriet i den gamla häcken var så gott som urladdat när morgonen kom?

Johnny Johnny come home

My God, vilken nostalgi!

+1

Kommer ni ihåg +1?

Den här låten var väl inte den bästa, men jag mindes just att jag tyckte att hon var sååå himla snygg i håret...

I don´t wanna be left alone tonight

Den här var väl annars den bättre av deras låtar. Hade de fler?

Nevermore

Har jag nämnt att jag längtar tills jag fyller 40? DÅ ska jag ha en orgie i 80- och 90-tal! Det ni! (Och bara önska mig bidrag till att åka till New York där jag aldrig varit. Efter SATC-filmen har jag dock insett att jag måste dit!)

Vilka låtar var/är dina favoriter som jag skall skriva upp på låtlistan?

Åh, jag är verkligen en nostalgiker när det kommer till detta. Det finns ju ingen bättre musik (eller jo, rent kvalitetsmässigt - säkert - men... jaaa...). Vilka låtar minns du saker till, vilka låtar var bäst? Sämst?

Özz Nujen

Har ju glömt berätta något kul. D hörde en intervju med Özz Nujen på Radio Stockholm (eller något sådant) för någon vecka sedan.

Journalisten: Ja och du håller på med "stå-upp"
Özz: Ja, jo - fast jag brukar nog säga "stand-up"
Journalisten: Jamen, det heter ju egentligen stå-upp. Att du är stå-uppare, på svenska.
Özz: Jo, visserligen det gör det ju - men jag brukar inte gå in på McDonalds och beställa en mjölkskak heller...

Så sant som det är sagt. Allt ska nog inte översättas.

Förvirringen

Låt mig säga så här: förvirringen höll i sig ända till imorse... Då flög jag upp ur sängen, smått panikslagen, halv sex. Jag fick plötsligt för mig att det var onsdag - och när det är onsdag, ja, då börjar jag 6. Det var skönt att inse att jag snurrat till det och bara sjunka ner mot kuddarna i 10 minuter till.

måndag 22 september 2008

Ny vecka

På något sätt har jag lite svårt att förstå att en ny vecka har börjat. Jag är liksom kvar i den förra, på något vänster.

Kan bero på att jag inte varit på jobbet riktigt på riktigt idag kanske. Och att förra veckan gick så fort. Helgen också.

Känns som om jag ligger lite efter i det här med att få till logistiken i huvudet. Skönt då, faktiskt, att inte ha tennisen att försöka få till redan imorgon. Jag har ända tills på onsdag på mig, att få allt sorterat och klart. Då är det gympa.

En bra idé kanske kunde vara att gå och lägga sig? Att vara trött ovanpå den här tillfälliga sinnesförvirringen är förmodligen en dålig idé.

Jag har en konstig vecka framför mig. Det känner jag på mig. Och på sätt och vis, det vet jag redan. Det är lite som skall göras som inte brukar ingå i mina arbetsuppgifter. Det är för all del kul. Men, just nu en smula förvirrande. Som ni säkert redan förstått.

Nu tror jag att jag gör oss alla en tjänst och släcker. Och går och lägger mig.

Komma in i känslan

Jag tänkte tillbringa kvällen med att börja om med att titta på de sista avsnitten av GA - för att liksom "get in the mood"!

På torsdag är det dags igen, i USA alltså... Äntligen!

Oväntat möte

På dagens begivenhet - introdag för nyanställda på mitt nya (?) jobb råkade jag springa på en storebror till en av mina gamla klasskompisar från Falun! M och jag gick i samma klass i 6:an - 9:an och jag har nog inte sett honom sedan återträffen 10 år efter vi gick ut 9:an, vilket ju är ett antal år sedan. Storebrorsan har jag nog inte sett på ännu längre.. Men, jag är lite konstig så där, för jag lagrar väldigt mycket info inne i mitt huvud - och tydligen så hade jag info om H, M:s storebror - och hur han såg ut. Först ringde ingen klocka alls - men när han satte sig alldeles ensam vid fikat och vi förbarmade oss och satte oss med honom (eller något) så bara slog det mig "Men! Det måste vara M:s storebror!" och si det var det...

Då tycker jag faktiskt att världen är rätt så liten.

Precis som när vi var på After Work i somras och jag fick klart för mig att en av kollegorna (inte på samma avdelning men inom samma sektion eller hur man skall säga)bodde på samma ställe som en fd klasskompis till mig från marknadsföringsutbildningen jag gick när jag först flyttade till storsta´n. Jag reflekterade inte över att de bar samma efternamn förrän han sa sa att han kände henne väl eftersom hon ju är hans kusin! Hehe. Kanske att världen inte är fullt lika "liten" som i det första exemplet, men ganska nära.

söndag 21 september 2008

Smakade det bra?

Jag tycker personligen att det låter som om det kunde vara farligt, detta.

Allt smakar bra!

Visst om det är saker man bara inte tycker om (Helena - till nästa kräftskiva?!) - men samtidigt så om man tycker allt smakar bra, så kan man ju bokstavligt talat få i sig vilket "skit" som helst... Det känns som om kroppens naturliga varningssignaler liksom riskerar att slås ut.

Kan det verkligen vara nyttigt?!

Hehe - det kanske blir en affärsidé för krogarna att krydda maten med lite finhackade rosa piller?!

Sent kräfttest

Idag var det min sovmorgon - så jag blev väckt för frukost vid halv 10. Sköönt!

Åt kräftor med familjen W och deras grannar igår. Kräfttestet på de svenska kräftorna i hink (Smålands... någonting) Lobster, Kräftkungen och Pandalus gav vid handen att godast smak hade de svenska även om de riktiga kännarna tyckte att de var lite överkokta. Näst därefter kom Pandalus Kinesiska Jumbo och därefter Lobster och sist Kräftkungen. Om man då ser till att de där svenska i hink kostade typ 3 gånger så mycket som de som kom efter, Pandalus - så kom vi fram till att Pandalus nog var årets bästa val. Kräftkungen som var näst dyrast på bordet var alltså sämst. Tyckte vi.

Det var en kväll i höstens tecken med två olika förrätter, den första var med avocado och parmaskinka och en supergod vinägrett - inte så mycket höst kanske. Men, sedan fick vi en varm macka med kantarellstuvning på, supergott! Plockade i Långvind. Sedan så var det då kräftorna och till efterrätt lingonpäron och äppelkaka med vaniljvisp. Päron från W:s egen trädgård, äpplen från grannarna och lingon från Långvind. Gott gott!

Idag skall jag och grabbarna göra någon form av päronpaj med de päron som de båda bar hem i varsin system-påse från pappa A. Men, först ska jag fundera klart på om jag skall byta de stövlar jag köpte igår (velade hur länge som helst på vilket par jag skulle ta) eller om jag skall köpa ett par till... Får man unna sig två par stövlar?! De var inte tokdyra, så kanske man kan få det? Jag skall som sagt fundera på saken en liten stund till...

T och D skall iväg till stallet som vanligt och så ska vi passa på att njuta av det härliga vädret vi ser ut att få idag.

lördag 20 september 2008

Kan du läsa texten?



Om inte - gör kinesiska ögon med fingrarna och prova igen!

(Denna har jag ärligen snott från Evas blogg)

Andras grejer

Igår blev jag vittne till hur ett barn i en bil (10 år gammal fick jag veta lite senare) kliver ur bilen och dänger upp bildörren i sidan på bilen bredvid (som tur var, var det inte vår bil, för då hade jag blivit skogstokig!). Jag kommenterade det till flickan och hennes mamma att det kanske inte är så lämpligt att öppna dörren in i någon annans bil, varpå mamman replikerar "Det är inte så lätt för våra bildörrar är så tunga." Jag svarade då "Men, sa jag - då får man väl hålla emellan med handen eller hålla emot." Mamman: "Det är inte så lätt när man bara är 10 år..." varpå jag då sa "Vet du? Min dotter får inte öppna bildörren själv om vi parkerar bredvid en annan bil just av den anledningen, utan då får hon vänta tills jag kliver ur och öppnar och håller emot." På det hade mamman inget svar...

Varför är det så att andra människor skall behöva stå ut med att hennes dotter vill kliva ur bilen själv och göra fula uppslagsmärken i deras bilsidor?! Bara för att de vill? Snacka om en abdikerande mamma. Eller helt enkelt fullständigt tanklös.

fredag 19 september 2008

Charlotta

Fredagsmaten idag bestod av, för ovanlighetens skull, två olika rätter. Det vi var sugna på att äta, var vi tämligen säkra på att de minsta i familjen inte skulle vilja ha. Så, vi frågade dem helt sonika vad de ville ha - köttbullar och makaroner - och så fick de det. Så gör jag/vi normalt aldrig. Barnen får äta det vi äter - och för all del vice versa ibland. Men, så får man göra undantag från regeln ibland bara för att man känner för det.

Själva åt vi Charlottas Fyllda Fralla. Så gott! Den går under det namnet för att receptet kommer från min gamla klasskompis Charlotta, som bjöd på det på sin 18-årsfest i mitten av augusti för X antal år sedan... Man kan väl säga att det har hängt med ett tag, det receptet, hehe.

Jag stod och funderade på Charlotta när jag stod och fixade med maten. Jag såg henne i en sådan där "tycka till"-spalt i tidningen Mama för något år sedan. Hon bor visst i Gävle nuförtiden. Hon garanterat ingen aning om att hon är med oss lite nu och då, fortfarande, i form av en maträtt!

Och förresten - låten i nedanstående inlägg ser ut att ligga kvar fortfarande iallafall. Missa inte den.

(EDIT: Recept finns i en av kommentarerna!)

torsdag 18 september 2008

Skynda att lyssna!

Min kollegas kompis har lagt ut en låt han har skrivit själv, på sin blogg. Han skriver att han bara tänker låta den ligga där idag - så om du hinner, klicka genast in dig på nedanstående länk och lyssna. Jag tycker personligen att låten är otroligt vacker och att han sjunger helt fantastiskt!

Ny låt

Samtidigt undrar man hur han mår...

Frihet under ansvar

Min kusin Linnéa har visst sagt något väldigt klokt till min L-lillasyster någon gång.

Klicka här för att läsa vad

Hon är faktiskt både rolig och insiktsfull, den där kusinen.

En bra vecka!

Vågar man skriva så utan att veckan är slut?! Men, jag bara måste få... För även om jag höll på att glömma bort att det var jag som började 6 i går morse så gjorde jag faktiskt inte det, utan var där i tid även om jag var väldigt trött efter en alltför sen kväll innan en så pass tidig morgon.

På jobbet känns det som att jag har flyt just nu. Jag känner verkligen hur mycket jag tycker om att gå dit och jag tror faktiskt att kärleken är besvarad, haha. Lite nya arbetsuppgifter har kommit min väg och de förgyller min tillvaro.

Igår var det andra gången på grabbarnas gympa också. Förra gången var M som ett plåster och T (som ju måste följa med eftersom D inte hunnit hem) lite mer än lovligt döv (d v s hon gjorde som hon ville hela tiden, trots att hon bara skulle vara åskådare). Men, igår - trots att jag var rätt mosig så var också gympan en riktig höjdare för alla tre (fyra om man skall räkna mig).

Att det hela med tennisen slutade med att våra kompisars son F som så gärna ville spela han också, fick ta över T:s plats - blev ju dessutom en lyckad knorr som avslutning på det som började lite tråkigt.

Så, jag mår oförskämt bra just nu - all things considered.

Törs man verkligen skriva så? Vad riskerar nu att hända imorgon?! *peppar peppar*

Dagens visdomsord

Ungdomen är inte en tid i livet - den är ett själstillstånd

onsdag 17 september 2008

Norrlandstripp?

Någon som skall med till Norrland till helgen?

Klicka här

Vad gör inte en desperat själ för att få lite mer sommar?!

Nästa gång...

... du skall köpa tuggummi - köp då ett paket sådana här:



V6 Green Tea Jasmine



Det är bland de godaste tuggummin jag har ätit. De kombinerar det där lite söta man är ute efter när man vill ta ett frukttuggummi - de första 30 sekunderna ungefär. Sedan kommer det fräscha man vill ha när man tar ett mer mintsmakande tuggummi - helt enkelt det bästa av två världar.

Man kan tro att jag är sponsrad av V6 när jag gör sådan här reklam och OH om jag ändå vore det!

Koll bakom

Vi har backsensor på vår bil. Jag tror det är Guds Gåva till - tjaa - till mig?!

För övrigt är ju en V70 inte så sexig direkt - men det är riktigt coolt att kunna backa så bra som man kan göra när man har backsensor. T ex backar jag alltid in på parkeringen på jobbet, då kommer jag iväg snabbare när jag skall hem + att det ser proffsigare ut när bilen står där så snyggt inbackad. Sådant gillar jag!

tisdag 16 september 2008

Reflektion om Idol

Jag har funderat över en sak. Och nu skall jag sticka ut hakan lite grann.

Ingen av er får ta åt er, för det jag skall tycka till om är något som många sagt till mig när jag förfasat mig över hur elak juryn är o s v - om hur de uttrycker sig till folk o s v.

Många har då anfört att om man är så dum att man tar sig ända till juryn i Idol och inte har fattat bättre än att de är urkassa, så ska de HA skit för det. Om man nu hårddrar det lite. Men, lite som att det är för deras eget bästa att de får veta att de suger.

Om man hårddrar det ytterligare lite: Om man, bara för att man är kass och inte fattar det - har förtjänat att behandlas respektlöst (vilket jag ju då tycker att juryn gör ibland - har dock väldigt lite insikt i hur den nya juryn är, det skall erkännas) - är det inte lite lite som att säga att den som sticker ut i skolan förtjänas att mobbas eller att den som klär sig utmanande lite grann förtjänar att våldtas? Ja, lite som att "man borde veta bättre".

Håll dig på din kant, tro inte att du är något du inte är och stick inte ut.

måndag 15 september 2008

Inneskor

På T:s skola ser de gärna att de har inneskor. De säger att det framför allt är för att golven är så hårda (och det är de för all del - stengolv typ överallt) - och det är mindre bra för ryggen. Men, jag har förstått vad det också beror på:

De är för snåla för att se till att det finns sådana där blå plastöverdrag i nog stor mängd för att räcka till alla hämtande föräldrarnas skor. Och många äro vi som har haft skorna på oss hela dagen på jobbet och inte gärna larvar iväg i halvsvettiga strumplästen genom skolan då... Om man säger så.

De städar inte direkt något oftare för den sakens skull - så ni kan ju gissa hur barnens strumpor ser ut, om de inte har inneskor?! Rätt gissat - det går inte att få rent dem.

Förra årets inneskor använde vår lilla Snorpa väldigt sällan, så idag for vi då iväg för att hitta ett nytt par, som hon verkligen ville använda... Det var lättare sagt än gjort kan man säga.

Så, vi återvände tomhänta för att sätta oss vid datorn istället. Det man inte kan hitta på Internet, det finns inte. Så känns det ofta.

Nu är så ett par skor av denna modell (Crocs) på väg hem till oss från USA. Hon fick välja (nästan) fritt själv - så jag hoppas och tror att de skall bli bra. Inte helt fel att dollarn inte är så dyr, kan man säga!



Jag kan väl säga som så att jag är hyfsat säker på att T kommer att använda dessa tills de inte håller ihop längre, haha.

Träning

Imorgon är det dags igen. Jag har ju börjat träna! Jo, det är sant! Vi har möjlighet att lunchträna på arbetstid om arbetet så tillåter och imorgon hoppas jag att arbetet tillåter det, för jag och min kollega har bokat in oss på ett Core-pass på företagets träningsanläggning.

Mycket välbehövligt med tanke på hur magmusklerna i vila ser ut och hur mycket problem jag lätt får med ryggen då. Skall bli skönt - körde samma pass för två veckor sedan också. Det var ett jättebra pass!

I torsdags var jag och en annan kollega och körde "Styrka i grupp". Kanske inte ett superbra pass - men eftersom jag vet med mig att jag verkligen behöver styrketräna och det bara inte händer att jag gör det på egen hand, så kommer jag garanterat att gå på det fler gånger. När det gäller träning är jag i mångt och mycket en flockmänniska. Jag behöver liksom pressen så att jag inte fuskar (har jag berättat att jag inte gärna lägger patiens heller?!) Jag har också lovat samma kollega som var på styrkan med mig, att jag skall följa med och spinna endera dagen. Här skall tanten tightas till!

Nähä...

... nu ringde han till slut, tennistränaren. Och det var då alldeles omöjligt att klämma in en till, så... Jag blir faktiskt lite bedrövad - för det var ju faktiskt de som klantade till det från början. Botten att de inte försöker reda ut det nu då.

Jaja.

Elefanten och pannkakan

Vet du vad det är för likhet mellan en elefant och en pannkaka?

Jo, båda föder levande ungar.

Haha!

Sticker i ögonen

Är det bara jag som tycker att det sticker lite i ögonen när man kör omkring med en väldigt väldigt dyr och "onödig" bil som en Hummer med en text på bakrutan "info.friskola.nu"?

Är det så lönsamt att driva friskola, alltså?

söndag 14 september 2008

Jaha, så var helgen till ända...

... och imorgon är det dags att jobba igen. Helt OK om det inte vore för att man alltid är så trött på mornarna. Jag trivs fantastiskt bra på mitt jobb så jag tycker egentligen inte det är så betungande att gå just DIT, men det är ju det där med mornarna...

Äppelgodis tar fort slut hur lång tid de än tar att göra, tyvärr. Men men. Det är värt det iallafall. T har idag också fått baka chokladstjärnor (även om det i vårt fall blev chokladtåg och choklad-dalahästar, vi hittade inte stjärnformarna) - ett superenkelt recept som hon fick tag på för ett tag sedan när Bolibompa-Johan åkte hem till någon Jonathan och de bakade tillsammans. Även om jag var i närheten och gav goda råd och så där, så klarade hon det galant själv förutom att lyfta i och ur plåtarna ur den varma ugnen.

Vidare har jag hunnit tvätta undan en del och varit på kalas med M & L hos deras dagiskompis T som bor alldeles nära här. Det var förstås jätteroligt!

Har för övrigt inte hört så mycket från tennistränaren mer än att han ringde i torsdags precis när jag skulle gå in och köra ett träningspass "Styrka i grupp" på lunchen (oh yes - jag har börjat träna så smått, nu ni!!). Han frågade då om vi kände L (öh, ja - vi skrev ju det i mailet och vid anmälan var de anmälda tillsammans..) och började sedan surra om att han skulle ringa dem och kolla om de kunde byta till T:s grupp. Jag förklarade dock tålmodigt att vi ju redan gått igenom detta, då i början av augusti, och att de inte har möjlighet att byta... Och efter att jag återigen anfört det här med att könsfördelningen ju var mer än lovligt märklig och om de redan är 9 vore det väl bättre med jämna par - 10, så sa han att han skulle konferera med sin kollega i frågan och återkomma till mig dagen efter eller liknande. Jag förstår iofs honom för vad jag förstår så har den nionde flickans mamma tjatat in henne - så egentligen var tanken att det skulle vara 8 i varje grupp (i våras var de 6 i varje). Att då utöka till 10 istället för 6 i en hall som inte är tokstor - tjaa. Jag kan förstå att han/de drar sig för det. Men, nu har de faktiskt klantat till det här från början, så då känns det som att det vore på sin plats att de rättar till det.

Men, som sagt - än har jag inget hört, så vi får väl se vad det blir för besked. Har vi inget hört på tisdag, så åker vi hursomhelst inte dit. Vi avvaktar.

I mitt nästa liv....


I det här livet är jag en kvinna. I mitt nästa liv skulle jag vilja bli en björn.

När man är björn måste man gå i ide. Man bara sover i sex månader.
Jag skulle kunna leva med det.

Innan man går i ide måste man äta kopiösa mängder mat.
Jag skulle kunna leva med det också.

När man är en björnhona så föder man sina ungar (som är valnötsstora) i sömnen. När man vaknar är ungarna halvt uppvuxna, gulliga, kramgoa björnungar. Jag skulle absolut kunna leva med det.

När man är björnmamma vet alla att man menar allvar. Man klappar till vem som helst som stör ens ungar. När ungarna blir irriterande klappar man till dem med. Jag skulle definitivt kunna leva med det.

Om man är björn FÖRUTSÄTTER ens partner att man vaknar med en morrning. Han FÖRUTSÄTTER att man har håriga ben och ett överflöd av underhudsfett.

Japp.. jag blir björn!

lördag 13 september 2008

Situation Stockholm

Mannen utanför vår mataffär, som stod och sålde Situation Stockholm häromdagen visste vad han sa när han sa -

"Köp Situation Stockholm, stöd min nykterhet!"

Jag lastade in barnen och matkassarna i bilen och gick sedan tillbaka och köpte en tidning av honom. Såklart!

Personnummer skall vara personnummer

Det här retar jag mig på:

Personnummer snart slut

Vad jag har förstått tidigare så har man någon form av system att när man inte lyckats "översätta" de invandrades födelsedatum alternativt de inte har vetat riktigt själv, så har man använt sig av framför allt 1 januari och 1 juli som deras födelsedatum kombinerat med födelseåret som de nog har bättre koll på. Och p g a detta så håller alltså personnumren på att ta slut?! Och då skall hela systemet göras om, istället för att man ändrar just den där delen av systemet.

Varför kan man inte helt enkelt bara göra så att om han eller hon som kommer inflyttad vet med sig att han/hon är född 1957 säger vi - men inte vet vilket datum det handlar om - varför kan man inte bara ta det datum som han/hon kom till Sverige då? Om man ändå skall ta något godtyckligt, så kan man väl ta det? Om han kom till Sverige 13 september kan han väl få personnummer 570913?? Vad är det för fel på det?

Jag tyckte illa om när man ändrade på de fyra sista siffrorna också - och gjorde så att det inte längre syns var man är född. Men, det var ju inte såå mycket att orda om egentligen - men detta?! Jag är glad att jag inte skall ha några fler barn så att jag slipper det "för egen del" iallafall. Men, ändå. Hur kan en förändring av hela systemet vara att föredra?! Nej, kalla mig konservativ eller vad ni vill - men detta går jag inte med på!

Utflykt och äppelgodis

Lördag. Vilket härligt ord!

Gick och lade mig tidigt igår kväll och fick sova till kvart över 3, då L ramlade i någon legohink på vägen in till oss. Lotsade över honom halvt i sömn, till vår säng - sov vidare till tjugo i 7. Faktiskt rätt utvilad då! Blundade dock vidare medan L viskade om allt möjligt och klappade mig på kinden tills M kom kl 7 och var kissnödig.

Då stängde vi alla dörrar på övervåningen för att de sovande skulle få sova vidare och så gick vi ner.

Nu när frukost och lite utrensning av för små kläder i T:s lådor är avklarad skall vi gå till T:s skolgård och "snurra". Killarna tycker att många av leksakerna där är väldigt roliga och spännande, men oftast hämtar jag henne först och dem sedan, så de får inte så ofta komma dit. Och skulle de någon gång vara med, så är ju oftast sakerna redan ockuperade av "stora" barn, så vi tar oss en lördagsutflykt dit istället.

Sedan skall vi göra äppelgodis av en kasse äpplen som jag fått av en supersnäll kollega. Jag känner mig såå präktig när jag gör sådant där :). Terapiarbete på hög nivå - som blir så gott!

fredag 12 september 2008

Varningstext inför helgen :)

Numera, när det finns varningstexter på cigarrettaskarna borde liknande varningstexter även sättas på öl- och ciderflaskorna, exempelvis följande:

VARNING: Alkoholförtäring kan få dig att tro att du viskar, trots att du inte gör det.

VARNING: Alkoholförtäring har den verkan att du ser ut som en idiot när du dansar.

VARNING: Alkoholförtäring kan få dig att tro att du kan sjunga.

VARNING: Alkoholförtäring kan få dig att tro att din ex-älskade kommer att dö om du inte ringer honom/henne klockan 4 på morgonen.

VARNING: Alkoholförtäring är den största orsaken till annars oförklarbara asfaltmärken i ansiktet och på knäna.

VARNING: Alkoholanvändande kan orsaka fantasier om att du är hårdare,häftigare, snabbare och ser bättre ut än alla andra människor.

VARNING: Alkoholförtäring kan få dig att tro att du är osynlig.

Efter alla varningsord blandar vi oss en jävel - Eller?

SCREWDRIVER
17 cl Vodka
1 st Apelsinklyfta
Häll vodkan i halsen och titta på apelsinklyftan

GETING
17 cl Vodka
1 st Geting
Skär getingen i delar, stoppa den i vodkan och rör om.

VARGTASS
1 liter Vodka
1 st Lingon
OBS! Om lingonet får ligga i för länge kan smaken lätt bli fruktig!

TEQUILA SUNRISE
1 liter Tequila
Drick tequilan. Slut ögonen. Vakna i sol/trapp-uppgången.

PAJALA SUNRISE
Ett glas hembränt med en falukorvsskiva i.

ATOMUBÅT (Norrländskt recept)
1 stort ölglas med hembränd sprit
1 st snapsglas med öl
Häll upp spriten i ölglaset, fyll snapsglaset med öl.
Släpp ner snapsglaset i ölglaset. Drick och glid in i dimman.

KAFFEKASK A LA NORRLAND
1 st sockerbit
Kaffe
Hembränt
Släpp ner sockerbiten i den tomma kaffemuggen.
Häll i kaffe så du inte ser sockerbiten.
Fyll på med hembränt tills du kan se sockerbiten igen.
Slappna av och njut.

ASSI DOMÄN
6 cl Vodka
1 st snapsglas
1 ruta toapapper
Fyll snapsglaset till bredden.
Ta sedan en ruta toapapper, vik ihop och placera i glaset. Häll sedan alltsammans i munnen, svälj vätskan och sug på papperet. Spotta sedan ut papperet i glaset. Så enkelt - så gott!

GÄLLIVARE SUNRISE
Lika delar hembränt o surströmmingsspad i ett STORT grogglas, kläm fast en skiva rökt korv på kanten....

FINSK SOMMARSOPPA
Man tager en djup tallrik som måste vara blommig, fyller den med hembränt o äter med sked.

KAFFEKASK Á LA KALIX
Knyt fast en kaffeböna i en sytråd,
doppa snabbt som fan i en 1/2 l hembränt, drick o njuuut!

WHITE CHRISTMAS
Vodka blandas med tippex...
Suddar bort allt minne!!

torsdag 11 september 2008

P & E är tvåbarnsföräldrar!

Bebisen har anlänt nu. Kolla in den (hehe lite hemlig får man väl vara?!) i deras blogg!

Lugnet lägrar sig över hemmet

D tittar på TV därnere, grabbarna sover. T ligger i sin säng och sover väl snart hon också. Jag har läst saga för alla barnen - även T. Hon läser ju egentligen jättebra själv nu, kapitelböcker och annat utan minsta problem. Men, just nu läser jag ändå för henne - vi har en bok som vi läser "tillsammans" så nu ett tag har jag läst ett kapitel för henne varje kväll. Boken vi läser heter "Hedvig" och är skriven av Frida Nilsson. Den handlar om just Hedvig som precis börjat ettan. Den är jättebra och det är mysigt att krypa ner bredvid henne också, inte bara de där småisarna. Jag tror hon uppskattar just grejen allra mest, även om hon gillar boken också. Men, just det där att inte alltid få klara sig själv bara för att hon kan, är nog ganska mysigt. Det är lätt att glömma att man inte är världsstor bara för att man är 7,5 år och storasyster. Det är väldigt lätt att glömma framför allt när man har två vilda 3-åringar också. Tyvärr. I den allmänna villervallan blir det alldeles för lätt så att den som är mer självgående också får gå själv. Mest. Då är det mysigt att iallafall avsluta dagen så här, tillsammans.

onsdag 10 september 2008

Skämmas å andras vägnar

Jag är en av de där som inte klarar av att se på IDOL-uttagningarna som ju nu börjat sändas igen.

Dels så beror det på att jag tycker det är hemskt att man gör underhållning av att kränka andra människor verbalt på det sätt som jag upplever att juryn gör. Ju elakare och mer nedlåtande desto bättre, typ. Och det gör mig illamående och väldigt mån om att framför allt T inte får se en enda minut av spektaklet. Jag vill inte att hon skall få för sig att det är OK att uttala sig så där varken om eller till andra människor.

Men, det finns en annan aspekt till att jag inte klarar av att se det och det är att jag är en sådan där människa som vrider mig som en mask av att se andra människor göra bort sig genom sin egen dumhet. Ja, jag liksom sitter och skäms å deras vägnar, när de inte förstår bättre själva - att de borde göra det. Att de borde ha stannat hemma istället för att skämma ut sig så kapitalt som en del gör. De få gånger jag tittat på dessa sändningar så zappar jag vilt, tittar åt ett annat håll och hämtar saker av och till, för att jag liksom inte klarar av det. Jag gör likadant när det gäller andra TV-program och filmer när det blir så där oerhört uppenbart att någon liksom tappar ansiktet. Då mår jag dåligt - och blundar för allt vad jag är värd.

Med sådana här "hang-ups" är det liksom ingen idé att vika tid för att titta på IDOL. Eller vad säger ni?

En dementi

Det känns som om en liten dementi är på sin plats.

Det kan nog låta som om L:s mamma är jättehemsk i mitt förra inlägg. Och det vill jag förtydliga att det är hon inte.

Ingen av oss kunde väl drömma om att det skulle bli så här. Vi anmälde dem tillsammans och allt - det trista är att jag inte fann mig bättre när han väl ringde till mig den där dagen när jag satt i en nederslaf i en våningssäng i ett litet rum på ett vandrarhem i Varberg. Det var ju DÅ jag skulle ha ifrågasatt hur 17 han tänkt när han delat på dem som vi anmält tillsammans.

Men, helt ärligt så kunde vi verkligen inte tänka oss att de skulle göra en sådan konstig indelning även om nu T och L inte fick spela i samma grupp.

Vi har mailat till den ansvarige nu och förklarat läget. Med lite tur förstår han och kan göra något åt det. Inte så att vi förväntar oss att han skall peta någon från den gruppen eller så - men, om de redan är 9 som dessutom är ett ojämnt antal, så kan det väl inte göra något om de blir 10 som ju då också blir jämna par.

Han verkar inte vara den där cyniska typen som tänker att "jaja - vi har ändå 20 på kö" - det är nog bara helt enkelt så att han inte tänkte när han delade in dem. Man kan tycka att det hade varit smartare att inte erbjuda folk att välja tid, utan bara, när han ringde runt presenterade platsen som sådan "Hej, ditt barn har fått tid den och den dagen den och den tiden". Då hade han varit kung över fördelningen av tiden och platsen. Jaja. Vi håller tummarna för att han svarar positivt på mail snarast.

Boven i det här dramat är ju inte L:s mamma och pappa på något sätt - det skall absolut förtydligas. Det är ju faktiskt jäkligt klantigt skött av en annars toppentoppenbra tennistränare. Hoppas nu att han reder ut det på bästa sätt bara.

tisdag 9 september 2008

Tennisbesvikelse

T har börjat på tennis idag. Eller ja, hon började egentligen i våras på en "provomgång" om man säger så. Det var hon och kompis L som körde tillsammans. Sedan fick de förfrågan om de var intresserade av att fortsätta. Både L och T tyckte att det var jättekul så jag tog på mig att anmäla båda tjejerna till höstens fortsättning, tillsammans - med alla våra kontaktuppgifter o s v.

Så gick sommaren och i början av augusti var vi på Liseberg. Vid ett tillfälle ringde min mobil - och jag kunde inte svara just då. När jag väl kunde göra det, så ringde jag upp - men fick inget svar. Dagen efter ringde samma nummer igen - då var det R, tränaren, som ringde för att erbjuda plats för start som idag. Jag frågade då för att försäkra mig om att L var i samma grupp - men icke. Det var hon inte. Hon hade fått plats i gruppen före. Lite trist. Men, jag gjorde ett försök och ringde till L:s mamma och frågade om de kunde tänka sig att byta grupp (eftersom det inte fanns plats i den tidigare gruppen för T) - men det ville de inte. Det var en lite bättre tid och så var det fler av L:s kompisar som kommit med i samma så det var inget de ville.

Jaja, tänkte vi - det blir nog bra iallafall - så vi tackade ja ändå. Och idag började det. D åkte med T till hallen där det skulle vara och redan innan de gick in i hallen grät T eftersom det i gruppen före (den som L är med i) var 9 tjejer. I gruppen som T kommit med i var det 6 killar och T som ensam tjej.

Så, nu vet hon inte om hon vill fortsätta, vilket jag kan förstå. Det känns lite surt att tänka på att om jag hade svarat där på Liseberg så hade hon kanske fått en plats i den tidigare gruppen - för när jag fick tag på L:s mamma så sa hon just så, att han hade ringt runt och s a s fyllt gruppen dagen innan.

Och så kunde jag inte svara och så blev det så här. Det känns också lite surt och lite tråkigt för jag vet helt säkert att om det hade varit åt andra hållet - att de hade ringt oss först - så hade jag kollat att L hade fått plats i samma grupp, eftersom tjejerna ju var anmälda tillsammans. Så fungerar jag. Men, tyvärr verkar inte alla tänka likadant. Det är lite tråkigt.

Så, nu får vi se. Hon ska få fundera på det lite. För hon är faktiskt duktig och egentligen tycker hon nog att det är rätt så kul - men jag kan förstå henne när det blev så väldigt snedfördelat.

Vinvetenskap

Eller nu handlar det egentligen om fikonspråk på Systemet

Vilken tur att mitt favoritvin inte varken kallas för jordigt eller friskt eller beskylls för att ha en viss kärvhet.

Det beskrivs istället så här:

Färg Tegelröd färg.

Doft Kryddig, utvecklad doft med inslag av fat, torkad frukt, lakrits och vanilj.

Smak Kryddig, utvecklad smak med inslag av fat, torkad frukt, slånbär och vanilj.

Det låter väl gott? Det heter Montecillo och har nr 2643 i Systembolagets lista. Jag dricker egentligen vin för sällan för att kunna något, men det här gillar jag hursomhelst.

Hur beskrivs ditt? Vad heter det?

måndag 8 september 2008

Vidrigt var ordet

Detta är så vidrigt att jag inte finner ord:

Bilder ute på Pirate Bay

Jag fick upp ögonen för det eftersom jag läste Mamma Schulmans blogg. Där finns det alltså folk som hävdar sin rätt - ja, du läste rätt - sin rätt att titta på bilder av mördade barn. Detta enligt offentlighetsprincipen och tryckfrihetsförordningen. Men, alltså - vad är det för sjuka människor som befolkar vårt land?!

Om nu våra lagar tillämpas på ett så märkligt sätt så att t o m bilderna blir offentlig handling, finns det då ingen moral eller sunt förnuft i kroppen på folk?

Jag blir mörkrädd.

Höstbild...

... en intensiv timme som nu nästan är två... Hmmm.

D har fastnat framför Kristallen, som jag inte är det minsta intresserad av att se. Och jag blev kvar. Här.

Och hittade en jättefin lite "höstlig" bild som jag tyckte passade så bra in, framför allt i färg här. Visst blev det snyggt?

Nu måste jag faktiskt stryka T:s tröja som hon skall ha imorgon. Det är ju skolfotograferingsdags. Jag lyckades dock avstyra flätandet av massor av små flätor nu ikväll - som hon ville sova i, inatt.

Ärligt talat så tyckte jag inte det lät så snyggt med lejonman på kortet. Hon är så himla fin i håret nu ändå, så jag fick som jag ville. Inga flätor. Om hon sedan får för sig att sätta upp små tofsar (vilket hon pratat om) det lär jag bli varse först imorgon eftermiddag, eftersom jag sticker innan någon annan slagit upp sina blå eller gröna imorgon bitti.

Det blir nog bra - hon är så söt i allt den där ungen! Fast, lejonman klär nog baske mig inte någon.

Äntligen!!!

Nu funkar vår älskade dator igen - och jag fick första tjing att surfa - och blogga. Fast, han bloggar ju inte - vad jag vet :).

Det är märkligt hur mycket man hänger upp sitt liv på att ha en fungerande dator.

Vaddå, jag kollar ju typ aldrig på vädret på TV - jag kollar smhi.se innan jag förbereder morgondagens kläder.

Vi köper ju aldrig en tidning - utan läser bara på nätet. Och vi har avbeställt alla telefonkataloger. Inte heller har vi i normala fall en busstidtabell hemma.

Så, när datorn havererar så blir man rätt ställd på många sätt.

Men, nu gott folk är jag tillbaka! Nu skall jag surfa runt i en intensiv timme, sedan skall jag göra mig iordning. Kollegan som skulle ha börjat 6 ringde just och mådde inte så bra, så jag rycker ut en timme tidigare imorgon bitti. Vad gör man inte? Rätt så skönt för all del, då slutar man ju en timme tidigare.

Sedan börjar T:s tennis imorgon kväll - knasig tid för all del, 19:20-20:00 - men den här veckan jobbar D till 17, så han hinner hem för att ta henne dit och därifrån. Och på onsdag börjar grabbarnas gympa. Jag känner mig lite småstressad för den här första veckan - uppstarten på aktivitetshösten eller hur man skall säga. Jag tror egentligen inte att det kommer att bli så krångligt att få till det senare, men första veckan innan allt sitter tycker jag känns lite "sådär". Så, jag ser fram emot kommande helg.

Och ja, vi hade jättekul i lördags - även om jag hade förväntat mig lite mer "jippo" om man säger så. Nu kändes det mest som en "vanlig" klubb-spelning. Men, vi var ett gäng från jobbet som hade kul ihop och P, vår kompis keyboardisten, var jätteglad för att vi kom. Så, på det hela taget var det en lyckad kväll!

Nu ska jag ge mig ut och kolla vad alla andra bloggat om när jag varit bortkopplad!

fredag 5 september 2008

Civil olydnad

Ja, jag tror det jag gör just nu, kallas för det.

Moderkortet har inte anlänt än. Eller jo, det har det - men nu skall jag ju få en avisering också. Och den har inte kommit :(. Jag mitt pucko glömde ju ange mobilnummer, då hade jag kunnat få aviseringen via sms och så hade jag kunnat hämta paketet igår kväll. Suck!

Jaja, jag skall bara snabbt berätta om att jag var på föräldramöte igår. Påminn mig om att jag skall berätta mer om det senare.

Och imorgon ska jag på releaseparty! En av mina kollegor spelar keyboard i Silent Call. Och de har releaseparty inne i sta´n imorgon kväll. Vi är ett helt gäng från jobbet som skall gå, så det skall bli superkul!

På måndag kväll hoppas jag vara tillbaka "på allvar" igen. Ha en bra helg!

onsdag 3 september 2008

Mot principerna igen

Måste bara uppdatera er lite:

Har nu fått veta att det är moderkortet som brunnit i vår dator.

Gav mig iväg ut för att köpa ett nytt igår, vilket var lättare sagt än gjort. Så, idag skall det beställas ett på nätet med hjälp av den goda kollegan.

I mitt huvud trängs det saker som jag vill blogga om. Jag har ABSTINENS!

Men, nu skall jag jobba. Började 6 idag.

måndag 1 september 2008

Datorhaveri

Jag beklagar, men tyvärr har vår kära dator lagt av.

Fujistu Siemens garanti gäller i 24 månader. Vår dator levererades till oss den 24 augusti 2006. Och den lade av den 31 augusti 2008.

En ödets ironi!

Men, som tur är har jag snälla och duktiga kollegor, så snart är jag nog tillbaka.

Nu gör jag, mot alla mina principer, detta inlägg från jobbet. Bara så att ni vet, ni som kanske saknar mig.

Jag återkommer så snart jag kan!