Jag har inte alltid gillat Alex Schulman. Ibland har han varit lite mer än lovligt provokativ och överdriven.
Men, i sin nya blogg Att vara Charlie Schulmans pappa så tycker jag att han blandar sin udd med en massa värme och jag tycker att kombinationen blir alldeles osedvanligt lyckad.
Det här inlägget berörde lite extra. Och av kommentarerna att döma var jag inte den enda med blanka ögon efter att ha läst det.
4 kommentarer:
Och mig lämnade inlägget fullständig oberörd. Har ingen som helst relation till honom, vet inte vem han är förutom att han är kändis på nå't sätt. Så för mig blev det bara en ryckning på axlarna.
Mmmm. Tänk så olika det kan vara...
Har inte läst det inlägget men jag läste däremot det om Medeltidsveckan på Gotland. Han hade sagt till två medeltidsmän, som stoppade honom från att åka ner till kajen för att parkera, att de skulle sluta leka och att medeltiden var då och inte nu.. Han gjorde de två männen skitledsna helt utan anledning och det sved i honom.. Då insåg jag att han har ett samvete, lilla Alex! :o)
Ja, det var lite skönt. Han har annars mest betett sig som att han inte har det. Utan att han kört sitt race och struntat i alla andra... Nu är han bra! Det var han inte förut.
Skicka en kommentar