Brukar man inte säga att om man kompromissar för mycket så slutar det med att ingen blir nöjd?
Om man mellan ett gäng politiker bestämmer sig för att kompromissa för att få ihop ett gemensamt partiprogram, så att ingen av dem faktiskt verkar det allra minsta "hel-nöjd" med något alls, hur kan de i sin vildaste fantasi tro att väljarna skall bli det?
Namnet signalerar bara ännu mer väl hur snacket går där bakom kulisserna. När man inte kan komma på något mer kreativt än "de rödgröna" och därefter förväntar sig att få folkets förtroende? Njaaa... Jag är tyvärr skeptisk.
(Otroligt originellt att blogga om detta just nu, visst?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar