Imorse när jag stod och väntade på pendeltåget (ja, idag provade vi den varianten på kommunalt färdmedel) så kom det en farbror i sådana där byxor av kroppskondomvariant som man kan ha att springa i, ni vet. Han hade en liten vindjacka också och då förstås löpardojor på fötterna. På ryggen en minimal ryggsäck - också av sådan där åtsmitande modell. Han var rejält svettig som att han hade sprungit en rejäl vända.
Undrar just vad han skulle ha på sig när han kom fram till jobbet? Det är helt omöjligt att han kan ha fått plats med ombyteskläder i den lilla ryggsäcken. Eller är det helt enkelt så att han har samma kläder på sig varje dag på jobbet och de kanske hänger där redan - som en uniform eller bara jäkligt ofräscha vanliga kläder. Eller kanske han jobbar i den där munderingen - han kanske är idrottslärare och bara drar på sig ett par joggingbrallor utanpå och går sedan runt och luktar intorkad morgonsvett hela dagen?
Jaa, många är de människor man kan fundera fram historier om, när man sitter så där och bara - åker...
6 kommentarer:
När jag var i gymmet för någon vecka sedan såg jag där en man som hade sådana byxor på sig, kroppskondomvarianten, och en sportig tröja men träningskorna var ersatta av ett par svarta ecco-seglarskor. Spinn vidare på den bilden! =)
...eller så kanske han inte springer till jobbet (via pendeltåget) VARJE dag utan varannan (eller annat intervall t o m) och tar med sig ett fräscht(!) ombyte på icke-spring-dagen som hänger kvar i personal-omklädningsrummet....där det förhoppningsvis finns duschmöjlighet...
Har faktiskt tänkt tanken att göra så själv...men det har stannat där. Vid tanken alltså.
Han kanske var på väg hem från jobbet och sprang? Eller också kanske han har ett jobb med uniform så han inte behövde tänka på egna kläder? Eller så kanske han hade massor av rena kläder på jobbet och kunde duscha innan?
När jag gick i grundskolan var det en (excentrisk) man som kom springande över skolgården VARJE dag. Han var i 60-årsåldern, hade ALLTID sin gråbruna kostym och mörka skor. I handen hade han också ALLTID ett paraply (herrmodell, svart, stort). Han var lärare på en annan skola (4 km bort) och joggade till och från skolan varje dag. Hur han gjorde när han kom till skolan vete sjutton eftersom han sprang i kostym.
Kram
/Ango
Hihihi... visst är det ett roligt tidsfördriv att "hitta på" egna historier om människor sådär.. Brukar jag också göra :-)
Haha - ja, man kan spinna vidare nästan hur mycket som helst.
Jag kan sitta och tänka i stil med: "Tänk där är den där människan - 40 år gammal - och hennes existens är lika självklar för henne som min är för mig. Men, jag har aldrig sett henne förut. Hon har levt ett helt liv nästan parallellt med mig och jag har inte haft en aning om att hon finns..." och så spinner jag vidare...
Skicka en kommentar